Antagandena i kalkylerna

De uppgifter som beskriver utgångsläget för prognosen härstammar ur Pensionsskyddscentralens statistikdatabas, Pensionsskyddscentralens pensionsregister och arbetspensionssystemets gemensamma intjäningsregister, Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens gemensamma statistik, Pensionsskyddscentralens uppgifter om kostnadsfördelningen för arbetspensionerna, Pensionsskyddscentralens register för övervakningen av företagares FöPL-försäkringsskyldighet och Finansinspektionen.

Utifrån dessa framskrider beräkningen enligt givna antaganden. De viktigaste antagandena gäller

  1. befolkningsutvecklingen
  2. sysselsättningen
  3. frekvensen av nya pensioner
  4. ökningen i inkomstnivån
  5. avkastningen på pensionsfonderna
  6. inflationen.

Befolkningsprognosen här följer Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2018. Statistikcentralens befolkningsprognos utsträcker sig till år 2070 och har därför förlängts på PSC så att den omfattar åren 2071–2085.

Antagandena om sysselsättningen och inkomstnivå- och inflationsutvecklingen under den närmaste framtiden följer en konjunkturprognos från januari 2019. Efter de närmaste åren antas den reella ökningen i inkomstnivån bli 1,5 procent och inflationen 1,7 procent om året. Sysselsättningsgraden stiger till 73 procents nivå under första hälften av 2020-talet. Efter det avstannar ökningen och sysselsättningsnivån hålls under hela prognosperioden under 74 procent.  Arbetslöshetsgraden ligger vid 7,9 procent i prognosen.

 

Sammanfattning av antagandena i långsiktsprognosen 2019

2020 2030 2085
Befolkning
Den totala fruktsamheten 1,45 1,45 1,45
Nettoinvandring (tusental) 15,0 15,0 15,0
Förväntad livslängd vid 63 (år) 22,3 23,8 28,8
Äldreförsörjningskvot (%)* 36,8 43,3 66,1
Samhällsekonomi
Sysselsättningsgrad (%) 72,6 73,1 73,8
Reell inkomstnivåökning (%) 1,1 1,5 1,5
Realavkastning på pensionsfonderna (%) 2,5 3,5 3,5
*65-åringar och äldre /15-64-åringar

Fram till år 2025 antas den förväntade pensioneringsåldern stiga till 62,5 år. Höjningen av pensionsåldrarna höjer inte den verkliga pensioneringsåldern med full effekt, utan arbetsoförmåga och arbetslöshet kommer också att öka i de äldsta åldersklasserna.

Pensionsfrekvensen efter åldersklass minskar. Denna uppskattning grundar sig på en observerad trend. Orsakerna till den konstaterade minskningen av pensionsfrekvensen torde ha ett samband med förändrade arbetsuppgifter, höjd utbildningsnivå bland arbetskraften och en förbättring av den allmänna folkhälsan.

Avkastningsantagandet för pensionsfonderna är reellt 2,5 % om året till år 2028, varefter det är 3,5 % om året.  Avkastningsantagandet härleds från avkastningsantagandena för olika placeringsobjekt och objektens andelar i placeringsportföljen. För de första tio åren utgår prognosen från ett lägre avkastningsantagande framför allt på grund av en exceptionellt låg räntenivå.

 

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: HEIKKI TIKANMÄKI, MIKKO SANKALA