18 500 rehabiliteringsklienter

År 2019 fick 18 500 personer arbetspensionsrehabilitering. Arbetspensionsrehabiliteringen hade länge ökat i en jämn takt, men nu avtog ökningen rentav mer än halvårsstatistiken tydde på. Antalet rehabiliteringsklienter ökade med endast 130 personer från året innan.

Det kom in nästan lika många ansökningar om rehabilitering som år 2018.Bland sökandena fanns emellertid personer hos vilka kriterierna för arbetspensionsrehabilitering inte uppfylldes till alla delar. I deras fall var de medicinska fynden eller arbetshistorien inte tillräckliga. Bland rehabiliteringsbesluten var 28 procent avslag. År 2018 var motsvarande andel 21 procent.

Den typiska rehabiliteringsklienten
Den typiska klienten inom arbetspensionsrehabiliteringen var en 47-årig kvinnlig löntagare med en sjukdom i rörelseorganen som diagnos. Själva rehabiliteringen genomfördes i allmänhet som arbetsprövning hos antingen den dåvarande arbetsgivaren eller en ny arbetsgivare. Inkomstersättningen som betalades under rehabiliteringstiden var i snitt 2 500 euro för kvinnor.

Två av tre börjar arbeta igen
År 2019 avslutades 7 900 rehabiliteringar. Av dem som själva hade ansökt om rehabilitering återgick 67 procent i arbetslivet, medan 58 procent av dem som fått sjukpensionsbeslut gjorde detsamma. Den andel som återgick i arbete bland dem som fått ett sjukpensionsbeslut ökade med 14 procent från år 2018.

Kostnaderna för framgångsrik rehabilitering
Rehabiliteringen betraktas som framgångsrik, om klienten genast efter rehabiliteringen börjar arbeta eller blir arbetssökande på arbetsmarknaden. År 2019 avslutades 5 600 sådana rehabiliteringar (71 %) och den genomsnittliga kostnaden för dem var 19 000 euro. Kostnaden för samtliga rehabiliteringsprogram som avslutades år 2018 var 16 000 euro.

Rehabiliteringen ökar långsammare

Den jämna ökning av arbetspensionsrehabiliteringen som pågått länge under 2000-talet ser enligt halvårsstatistiken ut att ha blivit långsammare i fråga om ansökningar, beviljande beslut och antalet rehabiliteringsklienter.

Under första hälften av året hölls antalet rehabiliteringsansökningar nästan på samma nivå som i fjol. Däremot minskade antalet beviljande rehabiliteringsbeslut med elva procent sedan året innan. Vart fjärde rehabiliteringsbeslut var avslag, jämfört med vart femte i fjol.

Antalet rehabiliteringsklienter ökade under årets första hälft med tre procent från motsvarande tidpunkt i fjol. År 2018 ökade antalet rehabiliteringsklienter med nästan tio procent från året innan. Om utvecklingen inte förändras mot slutet av året, blir antalet rehabiliteringsklienter år 2019 knappt 19 000. Ett år tidigare var det 18 400.

De totala kostnaderna för rehabilitering uppgick i slutet av juni 2019 till 88 miljoner euro. Kostnaderna ökade nästan lika mycket som året innan, med sex procent.

Halvår-rehabilitering-år-2019

Diagram och tabeller:

Läs mer:

Arbetspensionsrehabiliteringen år 2019 publiceras endast på finska (Työeläkekuntoutus vuonna 2019).

Fråga statistiktjänsten:

Arbetspensionsrehabilitering

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionsrehabilitering
Ämnesområde: Social trygghet, Arbetspensionsrehabilitering
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej

Beskrivning

Statistiken innehåller information om yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om ansökningar och beslut om rehabilitering, rätten att söka ändring, rehabiliteringsklienter, arbetspens-ionsrehabiliteringens metoder och kostnader samt slutförda rehabiliteringsprogram.

Klassificeringar

Uppgifterna har klassificerats efter rehabiliteringsklientens ålder, kön, rehabiliteringsbakgrund, diagnos och sektor.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna för rehabiliteringsstatistiken erhålls direkt från arbetspensionsanstalterna och ur Pensionsskyddscentralens re-gister. Uppgifter som fås från arbetspensionsanstalterna är rehabiliteringsbakgrund, rehabiliteringstjänsteformer, kostnader för rehabiliteringstjänster och orsak till att rehabiliteringsprogrammet avslutats.

Uppdateringsintervall

Uppgifterna uppdateras en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

De första rehabiliteringsuppgifterna är från år 1992.

Ämnesord

Arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringstjänst, rehabiliteringskostnad, rehabiliteringsansökan, rehabiliteringsbeslut

Kontaktuppgifter

Leena Saarnio
029 411 2210 / 050 380 4697
förnamn.efternamn@etk.fi

 

Arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabiliteringen är individuell och yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetsför ålder. Syftet med rehabiliteringen är att arbetstagaren eller företagaren trots sjukdom, lyte eller skada ska kunna stanna kvar i arbetslivet. Målet är att förebygga arbetsoförmåga och skjuta upp pensioneringen. Arbetspensionsrehabilitering går före invalidpension. Yrkesinriktad rehabilitering är en lagstadgad arbetspensionsförmån. Den som söker rehabilitering har rätt att söka ändring i alla beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering. För arbetspensionsrehabiliteringen ansvarar arbetspensionsförsäkrarna, dvs. arbetspensionsbolagen och arbetspensionsanstalterna.

Förutsättningarna för att få arbetspensionsrehabilitering

Arbetstagare och företagare som är yngre än 63 år har rätt till rehabilitering om de uppfyller följande villkor:

  • sökanden har en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt och som sannolikt medför risk för invalidpension under de närmaste åren
  • sökanden har haft inkomster som uppnår en bestämd gräns
  • sökanden är etablerad i arbetslivet, har förvärvsarbetat tillräckligt länge och tjänat in arbetspension
  • rehabiliteringen är ändamålsenlig
  • sökanden har inte rätt till rehabilitering enligt trafik- eller olycksfallsförsäkringen

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder

Rehabiliteringsrådgivning, vägledning
Arbetspensionsanstalternas rehabiliteringsspecialister erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering.

Utredning
Den som har fått ett beslut om rehabilitering kan vid behov få hjälp av arbets- och näringsbyrån eller tjänsteproducenter inom rehabiliteringen med att göra upp en rehabiliteringsplan. Arbetspensionsanstalterna bekostar inte utredningar som är avsedda för att reda ut behovet av rehabilitering.

Arbetsplatsrehabilitering
Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering. Den kan gå ut på några månaders arbetsprövning efter en lång sjukskrivning, antingen i det tidigare arbetet eller i syfte att ändra arbetsbilden.

Utbildning
Utbildningen kan bestå av kortare fortbildningskurser eller långvarigare omskolning till ett nytt arbete eller yrke. Rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet omfattar inte stöd till grundutbildning.

Näringsunderstöd
Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Näringsunderstödet utgörs av bidrag eller räntefritt lån, eller lån till en lägre ränta än den allmänna räntenivån. I allmänhet beviljas näringsunderstöd som bidrag för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket. En förutsättning för att stödet ska beviljas är att rehabiliteringsklienten ska kunna försörja sig på sitt företag.

Rehabiliteringsförmåner

Under den tid som arbetspensionsrehabiliteringen pågår kan klienten få

Rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenning är en inkomstförmån som betalas till dem som är i arbetslivet när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringspenning betalas till personer som före rehabiliteringen fick lön, sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner. Den är lika stor som beloppet av sjukpensionen enligt arbetspensionslagarna höjd med 33 procent. Rehabiliteringspenning betalas endast för den tid den aktiva rehabiliteringen pågår.

Partiell rehabiliteringspenning
Partiell rehabiliteringspenning betalas till rehabiliteringsklienter som delvis fortsätter med sitt förvärvsarbete vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet för full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsunderstöd
Rehabiliteringspenning kan beviljas som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringsunderstöd kan betalas för den tid då rehabiliteringsplanen görs upp, klienten väntar på att rehabiliteringen ska börja eller under pausperioder i rehabiliteringen, för högst tre månader.

Företagare (FöPL, LFöPL) och kommunanställda (KomPL) kan beviljas rehabiliteringsunderstöd som stöd för att bli sysselsatt efter slutförd rehabilitering, om klienten inte har andra inkomster.
Rehabiliteringsunderstöd betalas på viss tid och är lika stor som sjukpensionen, utan någon höjning på 33 procent. Rehabiliteringsunderstöd kan också betalas i form av partiellt understöd.

Rehabiliteringsstöd
Rehabiliteringsstödet är sjukpension på viss tid, som kan beviljas när arbetsförmågan antas bli återställd genom vård eller rehabilitering. En förutsättning är att arbetsförmågan bedöms fortgå minst ett år och sjukdagpenningsperioden inte räcker till för att arbetsförmågan ska återställas.

En förutsättning för beviljande av rehabiliteringsstöd är att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden antingen inom hälsovården eller inom företagshälsovården.

Rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringstillägg är ett tillägg till rehabiliteringsstödet eller sjukpensionen och betalas för den tid då aktiv rehabilitering pågår. Tillägget är 33 procent av pensionens belopp och betalas för fulla rehabilite-ringsmånader.

Övriga kostnader
Rehabiliteringsklienten får ersättning för de nödvändiga kostnaderna för arbetspensionsrehabiliteringen, såsom rese- och studiekostnader.

Övriga begrepp

Ålder
En person ålder vid slutet av statistikåret.

 

Kvalitetsbeskrivning: Arbetspensionsrehabilitering 2019

Statistiken om arbetspensionsrehabilitering produceras hos Pensionsskyddscentralen.

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är att föra statistik inom sitt verksamhetsområde (397/2006). Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken.
Statistiken över arbetspensionsrehabilitering grundar sig på tillsynsplikten som anknyter till 1991 års reform av rehabiliteringslagstiftning (lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare APL 612/1991).

PSC och arbetspensionsanstalterna svarar själva för sina kostnader som uppstår i samband med statistikarbetet.

Relevans av statistikuppgifterna

Statistiken om arbetspensionsrehabilitering omfattar rehabiliteringen som gäller hela arbetspensionssystemet. Om rätten till arbetspensionsrehabilitering föreskrivs i arbetspensionslagarna, som uppräknas i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Statistiken om arbetspensionsrehabilitering ger en helhetsbild av den privata sektorns arbetspensionsbolag, -stiftelser och –kassor samt den yrkesinriktade rehabiliteringen som finansieras av den offentliga sektorn. Rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten ingår inte i statistiken.

Statistiken innehåller hela rehabiliteringsprocessen, från ansökan till avslut och ända till uppföljningen efter rehabiliteringen. I statistiken ingår uppgifter om rehabiliteringsansökningarna, rehabiliteringsbesluten, rehabiliteringsklienterna, rehabiliteringsåtgärderna och utgifterna, avslutade rehabiliteringsprogram och priset på rehabiliteringen.

De centrala uppgifterna har indelats enligt vilken bakgrund den som genomgår rehabilitering har, dvs. om personen arbetar eller är pensionerad när rehabiliteringen börjar. Från och med år 2016 har rehabiliteringsklienterna delats in i de som själva ansökt om rehabilitering och de som fått rätt till rehabilitering i samband med ett sjukpensionsavgörandet. Andra klassificeringsgrunder i statistiken är ålder, kön och diagnos.

Vid utvecklandet av statistiken har användarnas, närmast arbetspensionsanstalternas behov, och eventuella lagändringar beaktats.

Begreppen och definitionerna som används i statistiken presenteras på statistikens hemsida på adressen www.etk.fi/statistik under punkten Arbetspensionsrehabilitering.

Statistiken riktar sig till sakkunniga inom rehabilitering, forskare, medier och andra som kan behöva information om ämnesområdet.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Uppgifterna i statistiken grundar sig på PSC:s statistikregister samt vad gäller uppgifter om rehabiliteringstjänster uppgifter på individnivå som separat fås från arbetspensionsanstalterna. För datainsamlingen svarar PSC:s planeringsavdelning. Uppgifterna levereras i enlighet med de anvisningar som PSC utarbetat.

Uppgifter som samlas in direkt från arbetspensionsanstalterna är rehabiliteringstjänstformerna, rehabiliteringstjänstkostnaderna, olycksfallsförsäkringsavgifter som är obligatoriska för rehabiliteringsklienten samt situationen efter rehabiliteringen, dvs. vad rehabiliteringen resulterade i.

Från pensionsregistret plockar man ut uppgifter som anknyter till statistiken om rehabiliteringsbeslut och som behövs för att producera statistik. Dessa är förhandsbeslut om rehabilitering, avslag och beviljanden, anhängiggörande, datum för rehabiliteringsbeslutet, rehabiliteringsklientens pensionsbakgrund, diagnoser för arbetsoförmåga och kostnader för försörjningen vid rehabilitering.

Från intjäningsregistret plockas faktorer som anknyter till rehabiliteringens effektivitet. Dessa är uppgifter om arbete efter rehabiliteringen. Registret innehåller uppgifter om allt arbete som ökar arbetspensionen: anställningar och företagarverksamhet samt oavlönade tider som hänför sig till arbetslöshet, utbildning eller föräldraskap m.m.

För underlagsmaterialet till rehabiliteringsstatistiken kombinerar Pensionsskyddscentralen uppgifter från arbetspensionsanstalterna samt de registeruppgifter som behövs för att producera statistiken.

Pensionsskyddscentralens avdelning för registertjänster ansvarar tillsammans med arbetspensionsanstalterna för intjäningsregistrets innehåll, tillgången till den information som behövs vid verkställigheten av pensionsskyddet, informationens omfattning, lagenlighet och riktighet samt utredningen av fel i innehållet. Registrets hanteringssystem innehåller dataverifieringsfunktioner och logikkontroller där programmet kräver att uppgifterna rättas eller kontrolleras. Felmeddelandena kan också vara anmärkningar, som inte förhindrar att uppgifterna registreras.

Arek Oy bär det datatekniska ansvaret för pensions- och intjäningsregistren. Arek Oy är ett bolag som ägs gemensamt av pensionsförsäkrarna och PSC.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. I korrigeringspraxisen följs anvisningar givna av delegationen för Finlands officiella statistik.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

De preliminära uppgifterna om statistiken utkommer våren efter statistikåret och de slutliga uppgifterna i juni. Publiceringstidpunkten finns på PSC:s webbplats www.etk.fi/statistik under rubriken Publiceringskalender.

Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har producerats sedan år 1992 på samma grunder, och uppgifterna är således jämförbara från och med det.

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistikens uppgifter publiceras årligen i elektroniskt format (PDF) på PSC:s webbplats. En del av uppgifterna i statistiken publiceras också i PSC:s statistikdatabas på www.etk.fi/statistik > Pensionsskyddscentralens statistikdatabas.

Beskrivning av statistiken finns på PSC:s webbsida under adressen www.etk.fi/statistik.

Närmare information om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst tilastot(at)etk.fi.

 

Arbetspensionsrehabilitering

Rehabilitering enligt arbetspensionslagarna är yrkesinriktad och individuell rehabilitering av personer i arbetsför ålder. Syftet med rehabiliteringen är att förebygga att arbetstagaren eller företagaren blir sjukpensionerad i förtid och också att stödja personer som får rehabiliteringsstöd eller sjukpension vid en återgång till arbetsmarknaden. Målet är att klienterna ska kunna stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt trots sjukdomen, lytet eller skadan.

Vem får rätt till arbetspensionsrehabilitering?

Arbetstagare eller företagare som inte har uppnått sin lägsta pensionsålder har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om

  • sökanden har en sjukdom, ett lyte eller en skada som medför en risk för arbetsförmåga inom en nära framtid, dvs. ca fem år, om inga rehabiliteringsåtgärder sätts in.
  • sökanden uppfyller kravet på inkomster. Arbetsinkomsterna ska vara sammanlagt minst 35 614,03 euro (2019 års nivå) under de fem sista åren före ansökan om rehabilitering. Av sjukpensionstagare krävs att de pensionsgrundande inkomsterna för återstående tid uppgår till minst 35 614,03 euro.
  • sökanden är etablerad i arbetslivet, kontakten till arbetslivet har inte brutits och sökanden har tjänat in tillräckligt mycket arbetspension. Det får finnas luckor i sökandens arbetshistoria och det har inte ställts något absolut krav på den totala arbetstiden. Sökanden har någon yrkeskompetens genom utbildning eller arbete.
  • sökanden har inte rätt till rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller trafikförsäkringslagen.

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder

Rehabilitering som arbetspensionsanstalterna stöder är alltid yrkesinriktad och individuell. Innehållet kan vara något av följande:

Rehabiliteringsrådgivning, vägledning

Arbetspensionsanstalternas rehabiliteringsspecialister erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering.

Utredning

En utredning innebär ett uppdrag för tjänsteproducenter inom rehabilitering. En utredning behövs i situationer där den som fått ett beslut om rehabilitering saknar en färdig rehabiliteringsplan eller arbetsgivaren inte kan erbjuda lämpligt arbete. Rehabilitering förutsätter alltid en ändamålsenlig rehabiliteringsplan. Det behövs hjälp för att göra upp en plan, utvärdera eller precisera den. Arbetspensionsanstalterna bekostar inte utredningar som är avsedda för att reda ut behovet av rehabilitering.

Arbetsplatsrehabilitering

Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering. Den kan gå ut på några månaders arbetsprövning efter en lång sjukskrivning, antingen i det tidigare arbetet eller i syfte att ändra arbetsbilden. Arbetsprövning kan också ordnas efter omskolning för att stödja återgången i arbetslivet. Vid behov kan arbetsprövningen fortsätta som arbetsträning. Arbetsträning är en långvarigare introduktion i det nya arbetet än arbetsprövning. Arbetsträning pågår i praktiken i 6–18 månader.

Utbildning

Om metoderna för arbetsplatsrehabilitering inte räcker till, är yrkesinriktad utbildning ett alternativ. Utbildningen kan bestå av kortare fortbildningskurser, läroavtalsutbildning eller långvarigare omskolning till ett nytt arbete eller yrke. Rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet omfattar inte stöd till grundutbildning.

Näringsunderstöd

Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Näringsunderstödet utgörs av bidrag eller räntefritt lån, eller lån till en lägre ränta än den allmänna räntenivån. I allmänhet beviljas näringsunderstöd som bidrag för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket. En förutsättning för att stödet ska beviljas är att rehabiliteringsklienten ska kunna försörja sig på sitt företag.

Inkomsterna under rehabiliteringstiden

För rehabiliteringstiden betalas antingen rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd. Dessutom ersätts behövliga kostnader för rehabiliteringen, såsom rese-, boende- och studiekostnader. Rehabiliteringsförmånerna är skattepliktig inkomst och kostnadsersättningarna skattefria.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenning är en inkomstförmån som betalas till dem som är i arbetslivet när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringspenning betalas till personer som före rehabiliteringen fick lön, sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner. Den är lika stor som beloppet av sjukpensionen enligt arbetspensionslagarna höjd med 33 procent, dvs. ca 75 procent av lönen. Rehabiliteringspenning betalas endast för den tid den aktiva rehabiliteringen pågår.

Om arbetsgivaren betalar lön medan arbetsprövningen, arbetsträningen eller läroavtalsutbildningen pågår, betalas rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren för den tid som motsvarar lönen. Om lönen är mindre än rehabiliteringspenningen, betalas skillnaden till rehabiliteringsklienten själv.

Partiell rehabiliteringspenning

Partiell rehabiliteringspenning betalas till rehabiliteringsklienter som delvis fortsätter med sitt förvärvsarbete vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsunderstöd

Rehabiliteringspenning kan beviljas som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringsunderstöd kan betalas för den tid då rehabiliteringsplanen görs upp, klienten väntar på att rehabiliteringen ska börja eller under pausperioder i rehabiliteringen, för högst tre månader. Företagare (FöPL, LFöPL) och kommunanställda (KomPL) kan beviljas rehabiliteringsunderstöd som stöd för att bli sysselsatt efter slutförd rehabilitering, om klienten inte har andra inkomster.

Rehabiliteringsunderstöd betalas på viss tid och är lika stort som sjukpensionen, utan någon höjning på 33 procent. Rehabiliteringsunderstöd, som är beroende av prövning, beviljas inte om klienten får t.ex. sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringsunderstöd kan också betalas i form av partiellt understöd.

Rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstödet är sjukpension på viss tid, som kan beviljas när arbetsförmågan antas bli återställd genom vård eller rehabilitering. En förutsättning är att arbetsförmågan bedöms fortgå minst ett år och sjukdagpenningsperioden inte räcker till för att arbetsförmågan ska återställas.

En förutsättning för beviljande av rehabiliteringsstöd är att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden antingen inom hälsovården eller företagshälsovården.

Rehabiliteringstillägg

Rehabiliteringstillägg är ett tillägg till rehabiliteringsstödet eller sjukpensionen och betalas för den tid då aktiv rehabilitering pågår. Tillägget är 33 procent av pensionens belopp och betalas för fulla rehabiliteringsmånader.

I grunden är rehabiliteringspenningen och rehabiliteringsstödet/sjukpensionen med rehabiliteringstillägget lika stora.

Övriga kostnader

Rehabiliteringsklienten får ersättning för de nödvändiga kostnaderna för arbetspensionsrehabiliteringen, såsom rese- och studiekostnader.

Ansökan om rehabilitering

Initiativ till rehabilitering kan tas av arbetstagaren, arbetsgivaren, företagshälsovården, hälsovården, arbetskraftsförvaltningen eller FPA. Rehabiliteringsåtgärder kan sättas in redan medan personen ännu är i arbete, före sjukskrivning.

FPA ska utreda behovet av rehabilitering senast när dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för mer än 60 dagar. I samband med denna utredning skickar FPA en rehabiliteringsförfrågan eller hänvisar personen att själv ta kontakt med arbetspensionsanstalten. Om personen har en ansökan om sjukpension anhängig, har arbetspensionsanstalten en skyldighet att utreda sökandens möjligheter till rehabilitering och meddela ett förhandsbeslut, om rätt till rehabilitering uppkommer.

För ansökan om rehabilitering gäller samma bestämmelser som för ansökan om pension. Ansökan om rehabilitering ska alltid göras på blanketter som är avsedda för det. Ett undantag utgörs sedan år 2015 av dem som ansöker om sjukpension, eftersom de kan få rätt till rehabilitering utan att ansöka om det.

Prövning av rätten till rehabilitering

Rätten till arbetspensionsrehabilitering regleras i rehabiliteringslagstiftningen. Arbetspensionsanstaltens rehabiliteringsspecialister undersöker sökandens förutsättningar för rehabilitering, risken för arbetsoförmåga och behovet av rehabilitering utgående från handlingarna. Ett beviljande beslut om rehabilitering omfattar alltid en rehabiliteringsplan. Om sökanden saknar rehabiliteringsplan, kan ett förhandsbeslut som är i kraft i 9 månader meddelas. En godtagbar rehabiliteringsplan ska lämnas in medan beslutet är i kraft.

Beslut i samband med beslut om sjukpension

Före beslutet om sjukpension utreder pensionsanstalten alltid sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska klarläggas, även om personens rehabiliteringsmöjligheter har utretts tidigare på annat håll, t.ex. på FPA.

Förhandsbeslutet ger rätt till rehabilitering, men ålägger inte mottagaren att vidta rehabiliteringsåtgärder. Beslutet är i kraft i 9 månader och det ges utan ansökan om rehabilitering.

Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska alltid utredas när

  • ansökan om sjukpension (partiell eller full) handläggs för första gången
  • ansökan om rehabiliteringsstöd (partiellt eller fullt) handläggs för första gången
  • ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd handläggs
  • ändring av partiell sjukpension till full sjukpension handläggs
  • ändring av full sjukpension till partiell sjukpension handläggs
  • ändring av partiellt rehabiliteringsstöd till fullt rehabiliteringsstöd handläggs
  • ändring av fullt rehabiliteringsstöd till partiellt rehabiliteringsstöd handläggs
  • indragning av sjukpension handläggs.

Förhandsbeslut meddelas inte i fall där full sjukpension beviljas tills vidare eller där villkoren för rehabilitering inte uppfylls.

Orsakerna till avslag

Om rehabiliteringssökanden har fått avslag, ska arbetspensionsanstalten motivera sitt avgörande. Orsaker till avslag som arbetspensionsanstalterna tillämpar är:

  •  Ingen rätt till återstående tid, kravet på inkomster
    Kravet på inkomst för återstående tid uppfylls inte eller det har redan gått ett par-tre år sedan arbetet upphörde, kontakten till arbetslivet kan anses vara bruten och sökanden kan inte betraktas som etablerad i arbetslivet. Fr.o.m. år 2006 har det s.k. kravet på återstående tid ersatts av ett inkomstkrav.
  • Olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolaget rehabiliterar
    Behovet av rehabilitering beror på ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller en trafikskada. Olycksfalls- eller trafikförsäkringsanstalten är alltid den som i första hand står för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
  • Ingen överhängande risk för arbetsoförmåga
    De medicinska fynden är så obetydliga att de inte anses medföra en risk för arbetsoförmåga under en längre tid. Vid bedömningen av risken beaktas personens funktionsförmåga och dess antagna utveckling under de närmaste åren.
  • Rehabilitering är inte ändamålsenligt
    Personen löper risk för arbetsoförmåga, men den kan inte minskas genom yrkesinriktad rehabilitering, eller personen har utbildning eller arbetserfarenhet inom andra branscher och således tillräcklig förmåga att fortsätta i arbetslivet.
  • Annan orsak
    Personens medicinska rehabilitering kan fortfarande pågå och man tar ställning till eventuell yrkesinriktad rehabilitering först när den medicinska rehabiliteringen har framskridit så långt att yrkesinriktad rehabilitering kan inledas.

Rätt att söka ändring

Rehabiliteringssökanden har rätt att överklaga alla beslut som gäller rehabiliteringen. Rätten att överklaga gäller också förhandsbeslut som meddelats i samband med beslut om sjukpension (lagändring 1.1.2015). För dessa förhandsbeslut gäller samma förfaranden för sökande av ändring som för andra beslut om rehabilitering. I samband med beslut om sjukpension meddelas endast beviljande rehabiliteringsbeslut, inga avslag. Ett överklagbart beslut om avslag förutsätter alltid en ansökan om rehabilitering.

Rätten att överklaga gäller beslut om sökandens rätt till arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringens innehåll (rehabiliteringsplan) och rehabiliteringens ändamålsenlighet. Det är också möjligt att överklaga beslut om beviljande av en rehabiliteringsförmån, dess belopp och utbetalningstid och om kostnadsersättningar. Ändring ska sökas inom 30 dagar från att sökanden har fått del av beslutet.

Rehabiliteringssökanden kan överklaga beslutet först hos pensionsanstalten, som enligt sitt övervägande kan rätta sitt tidigare beslut. Arbetspensionsanstaltens beslut kan överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och vidare hos försäkringsdomstolen.

 

 

 

Arbetspensionsrehabilitering

 

1991

Hela lagstiftningen om rehabilitering reformerades genom bestämmelser som trädde i kraft i oktober 1991 (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 612/1991). Som mål för den yrkesinriktade rehabiliteringen sattes att personen ska kunna fortsätta att arbeta längre eller återgå i arbetslivet. Rehabiliteringen var beroende av prövning och det fanns ingen rätt att överklaga. För att trygga ekonomin för rehabiliteringsklienter som kom från arbetslivet infördes rehabiliteringspenning, och man försökte göra samarbetet mellan olika rehabiliteringsaktörer effektivare och redigare.

1996

I lagändringen är 1996 (ändring av lagen om pension för arbetstagare, APL, 1482/1995) betonades att rehabilitering ska vara det främsta alternativet. Tidsbestämd sjukpension ändrades till rehabiliteringsstöd, som alltid skulle vara knutet till en vård- och rehabiliteringsplan. Man ville öka användningen av partiell sjukpension. Inkomstersättningen för pensionerade rehabiliteringsklienter förbättrades. Rehabiliteringstillägget, som betalas för aktiv rehabiliteringstid, höjdes från 10 procent till 33 procent.

2004

I början av år 2004 blev yrkesinriktad rehabilitering en lagstadgad arbetspensionsförmån (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 188/2003). Rehabiliteringssökande fick rätt att överklaga beslutet om rätten till rehabilitering, men inte ännu rätt att överklaga innehållet i rehabiliteringen. Målet för 2004 års rehabiliteringslagstiftning var att yrkesinriktad rehabilitering skulle sättas in tidigare. Med bestämmelserna ville man bidra till att allt fler skulle vara längre kvar i arbetslivet så att den genomsnittliga pensioneringsåldern skulle stiga och trycket att höja arbetspensionsavgifterna minska.

2005

Av 2005 års arbetspensionsreform följde ändringar i förutsättningarna för att få rehabilitering och i beräkningen av rehabiliteringspenningen (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 643/2003 och 885/2004). Kravet på rätt till återstående tid ersattes av krav på inkomster till en viss gräns. Beräkningen av sjukpensionen ändrades och ändringarna tillämpades också på beräkningen av rehabiliteringspenningen. Ändringarna trädde i kraft i början av år 2006.

2007

I början av år 2007 sammanslogs pensionslagarna för löntagare inom den privata sektorn, APL, KAPL och KoPL, till en lag, ArPL (lagen om pension för arbetstagare 395/2006). I samband med den här reformen gjordes inga stora ändringar i bestämmelserna om rehabilitering. Den viktigaste ändringen var att rätten att överklaga utsträcktes till alla beslut om arbetspensionsrehabilitering, också rehabiliteringens innehåll. I samband med reformen ströks rehabiliteringsundersökning och medicinsk rehabilitering som stöd för den yrkesinriktade bland rehabiliteringsmetoderna. Undersökningen ersattes med utredningar, som görs vid behov endast för att göra upp en rehabiliteringsplan, inte för att pröva rätten till rehabilitering. Ändringar gjordes också i fråga om rehabiliteringsunderstöd som kan beviljas för att stödja sysselsättningen.

2015

År 2015 trädde en lagändring i kraft om pensionsanstaltens skyldighet att undersöka personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid behandlingen av en sjukpensionsansökan (APL 36 §). Om förutsättningarna för yrkesinriktad rehabilitering finns, meddelar pensionsanstalten ett förhandbeslut om det utan att sökanden lämnat in en ansökan om rehabilitering (101 § 2 mom.). Beslut om avslag meddelas inte i dessa fall.

2017

Från och med år 2017 kan också personer som får partiell förtida ålderspension ansöka om rehabilitering.