Arbetspensions­försäkrade i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statiskiens webbsida: Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken beskriver personer försäkrade i Finlands arbetspensionssystem samt löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster och företagarnas arbetsinkomst.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala kvantitativa uppgifterna om alla personer i åldern 17–68 år som omfattas av arbetspensionssystemet vilket är de arbetspensionsförsäkrade och de pensionerade. Dessutom innehåller statistiken uppgifter om löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster och företagarnas arbetsinkomst samt förmåner som tillväxer för oavlönade perioder och enligt StPEL.

Klassificeringar

Sektor, arbetspension, kön och ålder.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om de arbetspensionsförsäkrade grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets intjänings- och pensionsregister.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna publiceras i slutet av året som följer på statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas årligen i publiceringskalendern

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 2005. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till och med år 1977. Uppgifterna är i huvuddrag jämförbara från och med år 2007. Företagarnas arbetsinkomst har framställts till statistiken från och med år 2022.

Ämnesord

försäkring, socialförsäkring, pensioner, arbetspensioner, anställning, löntagare, löner, företagare, arbetsinkomst

Kontaktuppgifter

• Ta kontakt via webbformuläret

Begrepp som gäller förvärvsarbete

Anställda eller företagare

Med anställda avses personer som under tidpunkten för statistikföringen haft en anställning som ger rätt till arbetspension eller varit arbetspensionsförsäkrade på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

Arbetspensionsförsäkrade

Arbetspensionsförsäkrade är alla som vid tidpunkten för statistikföringen eller tidigare har varit anställda eller företagare och som vid ett pensionsfall har rätt till arbetspension. I vanliga fall är en arbetspensionsförsäkrad ännu inte pensionerad, men även en pensionstagare kan vara försäkrad om han eller hon har arbetat vid sidan av sin pension före 68 års ålder.

Arbetspensionslagen

En person klassificeras att omfattas av alla de arbetspensionslagar som han eller hon har omfattats av under sin arbetshistoria.

Arbetspensionssektor

En person statistikförs i arbetspensionssektorerna utifrån de pensionslagar som ingår i arbetshistorian. Om en person arbetat inom både den privata och offentliga sektorn, statistikförs personen i båda sektorernas siffror.

Börjat omfattas av arbetspensionssystemet för första gången

En person börjar omfattas av arbetspensionssystemet när personens första anställning eller företagarperiod som omfattas av försäkringsskyldigheten börjar. Den här första anställningen fastställer den sektor som används i statistiken.

Börjat omfattas av olika arbetspensionslagar för första gången

En person börjar omfattas av en viss arbetspensionslag när den första anställningen eller företagarperioden som omfattas av försäkringsskyldigheten enligt ifrågavarande arbetspensionslag inleds. Till exempel om en person har inlett sin första anställning inom ramen för ArPL och KomPL under samma års tid, registreras personen i statistiken för båda lagarna.

De som omfattas av arbetspensionssystemet

Av arbetspensionssystemet omfattas alla som under statistikåret eller tidigare haft en anställning eller varit företagare enligt arbetspensionslagarna. De som omfattas av arbetspensionssystemet är alltså personer som har rätt till arbetspension vid ett pensionsfall eller som får pension som grundar sig på deras egen yrkesbana.

Företagare

Med företagare avses en person som omfattas av arbetspensionslagarna och som under statistikåret eller tidigare haft en FöPL- eller LFöPL-försäkring i kraft. LFöPL-försäkringen omfattar lantbruksföretagare och mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet.

I arbete under statistikåret

En person anses ha arbetat under statistikåret om han eller hon under statistikåret haft en anställning för vilket arbetspension tjänats in eller han eller hon varit arbetspensionsförsäkrad på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

I arbete vid slutet av statistikåret

Med anställda vid slutet av året avses sådana personer som varit anställda under december (anställningar som baserar sig på månadsteknik) eller sådana personer vars anställning har upphört eller varit gällande vid årets slut (anställningar som baserar sig på årsteknik). Pensionstagare som vid sidan om pension har en anställning eller bedriver företagarverksamhet anses vara i arbete.

Inte arbetat under statistikåret

Med de som inte arbetat under statistikåret avses personer som under statistikåret inte haft arbete utifrån vilket arbetspension tillvuxit och som inte varit arbetspensionsförsäkrade utifrån FöPL- eller LFöPL-verksamhet. Dessutom måste personer som hör till den här gruppen ha varit arbetspen­sionsförsäkrade före statistikåret eller få pension som grundar sig på den egna yrkesbanan.

Löntagare

Med löntagare avses personer som utför arbete som omfattas av arbetspensionslagarna, om det inte är fråga om FöPL- eller LFöPL-företagarverksamhet. I praktiken medräknas alla som varit i arbete förutom företagare, lantbruksföretagare och mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet. I den här statistiken betraktas som löntagare också särskilda grupper som omfattas av OffPL:s kommunsektor, t.ex. förtroendevalda och närståendevårdare. Som löntagare betraktas också familjevårdare med uppdragsavtal, fast de inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till en kommun eller samkommun.

Pensionstagare

Med pensionstagare avses personer som får någon form av arbetspension som grundar sig på den egna yrkesbanan. Pensionstagaren kan få ålderspension, invalidpension, deltidspension eller specialpension för lantbruksföretagare. En del av pensionstagarna får utöver arbetspensionen också pensionsförmåner som betalas av FPA, och dessa är inte med i den här granskningen.

Begrepp som gäller inkomsterna

Företagarens arbetsinkomst

I denna statistik granskas FöPL-företagarnas försäkrade arbetsinkomst, där tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften och den nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgiften har beaktats (FöPL 67 §). Hos LFöPL-försäkrade är det fråga om den fastställda arbetsinkomsten.

Lagen om pension för företagare – Telp.fi
Lagen om pension för lantbruksföretagare – Telp.fi

Förmåner som tjänas in för oavlönade perioder och enligt StPEL

En oavlönad period är en period, under vilken en person får en social förmån som under vissa förutsättningar inverkar på fastställandet av pensionen. Sådana oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning och arbetslöshetsdagpenning. I arbetspensionslagarna finns fastställda grunder utifrån vilka de oavlönade perioderna inverkar på arbetspensionens belopp.

Staten står för kostnaderna för pensionerna som tjänas för hemvårdsstöd och avlagd examina. De baserar sig på lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under 3 år eller för tiden för studier (StPEL).

Förmåner enligt oavlönade perioder och StPEL registreras i arbetspensionssystemets intjäningsregister. Förmåner för oavlönade perioder statistikförs också för personer som inte har någon arbetshistoria och således inte omfattas av arbetspensionssystemet.

Det är bra att lägga märke till att det vid sidan av oavlönade perioder går att utföra pensionsförsäkrat arbete och att det också ger pensionstillväxt.

Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster

Hos löntagare betraktas inkomstposter som ger arbetspensionstillväxt som arbetspensionsförsäkrade inkomster (kortare uttryckt försäkrad inkomst eller inkomst). Huvuddelen av inkomsterna består av lön, resultatpremie eller annat vederlag för arbete. De viktigaste slagen av annat vederlag är olika naturaförmåner och semesterersättningar inklusive ersättningar som betalas vid anställningens slut t.ex. för sparad ledighet som den anställda inte tagit ut. Dagtraktamenten och optionsarrangemang ger däremot i regel inte arbetspensionstillväxt och ingår inte i den arbetspensionsförsäkrade inkomsten. I denna statistik inkluderar den arbetspensionsförsäkrade inkomsten också arbetstagarens pensionsavgift, fast den inte gav arbetspensionstillväxt före år 2017.

Nedersta och översta gräns för arbetsinkomsten

Den fastställda årsarbetsinkomsten för företagare ska enligt lagen vara hos FöPL-försäkrade minst 8 575,45 euro och hos LFöPL-försäkrade minst 4 287,73 euro enligt 2023 års nivå. Den övre gränsen för fastställd årsarbetsinkomst för FöPL-försäkrade är 194 750,00 euro enligt 2023 års nivå. Gränserna ändras årligen i enlighet med ändringen av lönekoefficienten.

Års- och månadsinkomst

Inkomsten som används i statistiken för löntagare är den arbetspensionsförsäkrade (arbets)inkomsten och hos företagare arbetsinkomsten. Hos löntagarna har årsinkomsten fåtts genom att addera ihop de arbetspensionsförsäkrade månadsinkomsterna som fåtts under året. Hos företagarna är årsinkomsten den verkliga arbetsinkomsten i förhållande till försäkringens giltighetstid. Hos företagarna har månadsarbetsinkomsten bildats utifrån de månader som försäkringen varit giltig.
Exempel: Löntagaren arbetade 20.8–10.9 och den arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomsten var 2 000 euro. Då är månadsinkomsten i statistiken 2 000 € /2 kk= 1000 €/mån, eftersom arbetet utfördes under två olika månader. Om arbetet hade utförts inom loppet av en månad (t.ex. 2.9–22.9), skulle månadsinkomsten varit 2 000 euro. Om anställningen var den enda under kalenderåret, är årsinkomsten i statistiken i båda fallen densamma, 2 000 euro.

Övriga begrepp

Decil

Med hjälp av deciler indelas de som varit i arbete under året i tio lika stora grupper utgående från inkomsterna. Decilgränserna anger de inkomster under vilka 10%, 20% … , 90 % av fallen stannar.

Median

När löntagarna placeras i inkomsternas storleksordning, är medianinkomsten den mellersta löntagarens inkomst. På båda sidorna om den mellersta löntagaren står lika många löntagare. Medianen är inte lika känslig för extrema värden som medeltalet. I synnerhet vid skev fördelning, såsom inkomstfördelningen, är medianen en bättre beskrivning av snittinkomsten än medeltalet.

Ålder

En persons ålder vid slutet av statistikåret.

Arbetspensionslagarna

Den privata sektorn

• ArPL Lagen om pension för arbetstagare
• SjPL Lagen om sjömanspensioner
• FöPL Lagen om pension för företagare
• LFöPL Lagen om pension för lantbruksföretagare

Offentliga sektorn

• OffPL Pensionslagen för den offentliga sektorn. Lagen trädde i kraft i början av år 2017. Den förenade den offentliga sektorns tidigare pensionslagar KomPL, StaPL och KyPL samt den särskilda lagen för personalen på Folkpensionsanstalten. Från och med år 2021 innehåller pensionslagen för den offentliga sektorn bestämmelser om Finlands Banks pensionsskydd. Till pensionslagen för den offentliga sektorn hör också välfärdsområdena från och med 2023.
• Ålands landskapsregerings pensionsstadga

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen

1.2 Organisationsenhet

Planeringsavdelning

1.3 Kontaktpersonens namn

Jari Kannisto
Marjo Kaasila

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

28.11.2024

2.2 Senaste sändning av metadata

28.11.2024

2.3 Senaste uppdatering av metadata

28.11.2024

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Arbete som utförs i Finland i åldern 17–68 år ska arbetspensionsförsäkras. Statistiken ger en helhetsbild av arbets- och pensionssituationen för personer i åldern 17–68 år som omfattas av arbetspensionssystemet och de inkomster och arbetsinkomster för vilka arbetspension tjänas in. Statistiken innehåller också uppgifter om personer som fått sociala förmåner som inverkar på arbetspensionens belopp.

3.2 Klassificeringar

Personerna som omfattats av arbetspensionssystemet har indelats i arbetspensionsförsäkrade och pensionerade. De arbetspensionsförsäkrades antal presenteras enligt en indelning i två grupper: de som var i arbete vid tidpunkten för statistikföringen, och de som inte var i arbete eller pensionerade vid tidpunkten för statistikföringen. Andra klassificeringsgrunder i statistiken är arbetspensionssektor och –lag samt ålder och kön.

Av de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna och arbetsinkomsterna presenteras medelvärdes- och medianuppgifter indelat efter arbetspensionssektor och –lag samt kön och ålder. Inkomsternas storleksfördelningar har specificerats enligt kön och åldersgrupp.

Antalet förmånstagare som tjänat in arbetspension för oavlönad tid anges klassificerat enligt förmånsslag.

3.3 Sektorstäckning

Statistiken baserar sig på totalmaterial, och den innehåller således alla 17–68-åringar som omfattas av arbetspensionssystemet.

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person som omfattas av arbetspensionssystemet.
Inkomster och arbetsinkomster för vilka arbetspension tjänats in.

3.6 Statistisk population

Personer som omfattas av arbetspensionssystemet i Finland.

3.7 Referensområde

Finland

3.8 Tidstäckning

Statistikens grunduppgifter finns att få från och med år 2005. För den privata sektorns del börjar tidsserien från och med år 1977.  Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomstuppgifter har producerats till statistiken fr.o.m. år 2015 och den försäkrade arbetsinkomsten för företagare ingår fr.o.m. år 2022.

4. Måttenhet

Antalet personer.
Inkomst och arbetsinkomst: €/mån och €/år (bruttobelopp).

5. Referensperiod

Kalenderår och 31.12.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)

6.2 Datautbyte

En del av datamaterialet lämnas till Statistikcentralen för sysselsättningsstatistiken.

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Statistiken utkommer en gång om året.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Arbetspensions­försäkrade i Finland (Julkari)

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Arbetspensionsförsäkrade i Finland (Julkari)
Arbetspensionsförsäkrade i Finland, 2013–2020 (Julkari)
Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland, 2005–2013 (Julkari)
Nyckeltal: 17–68-åringar som omfattas av arbetspensionssystemet
Nyckeltal: Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster

10.3 Webbdatabas

Arbetspensionsförsäkrade (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralens registeruppgifter kan sökas för vetenskaplig forskning.

Pensionsregistrets pensionsuppgifter och registeruppgifter om arbetspensionsförsäkrat arbete i intjäningsregistret kan användas för forskningsändamål i enlighet med offentlighetslagen, dataskyddslagen och lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, även om uppgifterna på individnivå är sekretessbelagda. Det ska vara fråga om vetenskaplig forskning i form av en specificerad undersökning som bygger på en forskningsplan. Registermaterial utlämnas inte för kommersiella ändamål.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är individuella och på basis av dem bestäms den försäkrades årliga intjänade arbetspension samt den slutliga arbetspensionen.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna baserar sig på registerurval som gjorts vid en viss tidpunkt och statistiken beskriver således läget vid tidpunkten för plockningen. Registren uppdateras kontinuerligt och det görs också retroaktiva ändringar i dem.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Statistikuppgifterna ges ut mot slutet av året efter statistikåret.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

–

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan år 2005. Uppgifterna i statistiken mellan de olika åren är i huvudsak jämförbara från och med år 2007. Det kan finnas små skillnader i siffrorna till följd av korrigeringar och ändringar som gjorts i statistikprogramvaran.

Bland annat följande ändringar inverkar på jämförbarheten av tidsserierna:

I och med 2017 års pensionsreform sjönk den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten för löntagare till 17 år. Detta ökade antalet unga arbetspensionsförsäkrade.

Pensionsreformen år 2017 har höjt den nedre åldersgränsen för ålderspension i tre månader per åldersklass med början från dem som är födda år 1955. För dem som är födda 1962 är den nedre åldersgränsen för ålderspension 65 år, medan den för dem som är födda år 1954 ännu var 63 år. Ändringen har en betydande inverkan i synnerhet på antalet personer över 63 års ålder som arbetar.

När den lägsta åldern för ålderspension stiger blir också den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten högre. Hos dem som är födda 1958–1961 stiger åldersgränsen till 69 år och för dem som är födda år 1962 är åldersgränsen 70 år. Ändringen höjer den övre åldersgränsen för de försäkrade och utvidgar därmed antalet åldersklasser som granskas i statistiken.

Från och med år 2019 grundar sig löntagarnas inkomstuppgifter som sparas i arbetspensionssystemets register på inkomstregistret som upprätthålls av skattemyndigheten. I och med inkomstregistret har lönemånadernas antal under året preciserats. Tidigare uppgavs för löntagarnas anställningar i regel den arbetspensionsförsäkrade inkomsten som betalats under året och anställningstiden, som kunde innehålla också oavlönade månader. Eftersom inkomstregistret innehåller endast löneutbetalningsmånaderna går det att bättre precisera uträkningen av månadsinkomsten enligt de månader som det betalats ut lön för.

Förändringen av dataunderlaget höjde den offentliga sektorns månadsinkomster och speciellt för kommunsektorn inom OffPL, vilket betyder att i en jämförelse med månadsinkomster från före år 2019 är förändringen större än i verkligheten. I jämförelser med samtliga löntagare och den privata sektorns löntagare är effekten däremot liten. Ändringen har heller ingen inverkan på jämförelserna av årsinkomster.

Till följd av att inkomstregistret tagits i bruk förekommer det dessutom i vissa av tabellerna som beskriver situationen i slutet av året en smärre förskjutning från gruppen ”i arbete” till gruppen ”inte i arbete eller inte pensionerade” i synnerhet på den privata sektorn. Ändringen kan försvåra jämförelse med statistikår äldre än år 2019.

År 2020 uppdaterades statistiken över förmånsuppgifter för oavlönade tider fram till år 2019 i enlighet med registersituationen i augusti 2020, eftersom en del av uppgifterna om förmåner för oavlönade tider hade reviderats retroaktivt.

Från och med uppgifterna år 2022 har definierandet av andra än i anställnings- och tjänsteförhållanden i OffPL:s kommunsektor (inneh. närståendevårdare, familjevårdare, förtroendevalda o.dyl.) ändrats. Från statistiken har borttagits de personer som inte har några registrerade inkomster från den här verksamheten.

Från och med uppgifterna för år 2022 ingår alla som omfattats av OffPL:s försäkring för kommunala sektorn i statistiken över löntagarnas inkomster. Före år 2022 inkluderade statistiken över de försäkrades inkomster för OffPL:s del endast de som hade ett anställnings- eller tjänsteförhållande.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp och dataunderlag försvårar jämförelse med andra statistikgrenar som gäller samma statistikområde.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register.

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Uppgifterna plockas ur Pensionsskyddscentralens register. I den fortsatta behandlingen bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.