Arbetslivslängden och dess utveckling

In an earnings-related pension system, continuous employment, career progress and earnings growth across the life course are key factors in determining economic wellbeing in old age. This project aims at investigating working life length, career breaks, job changes and earnings mobility across the life course, how they are linked and how they impact pension income. Moreover, it aims at analysing whether the relation between career stability and earnings mobility has changed across cohorts and whether the changing parameters of the Finnish pension system had an effect on how work and earnings translate into pension accrual. The project uses the ansiokehitys (AK20) data on earnings, pensions and employment spells for representative samples of birth cohorts 1905–1980 and spanning the years 1963–2019.

Schedule: 2020–

Researcher: Aart-Jan Riekhoff

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2020–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki, Jan Helmdag (University of Stockholm)

Publications:

Deltidspensionen avskaffades i början av 2017 och efterträddes av partiell förtida ålderspension. När ändringen skedde var den nedre åldersgränsen för båda förtidspensionsformerna 61 år. I projektet studeras förtidspensionsformernas inverkan på hur förtida pension tas ut och vilka förändringar det skett i hur människor arbetar mot slutet av sin yrkesbana. Avsikten i studien är att bilda grupper med liknande bakgrundsfaktorer av personer som fötts under olika år och inte har kunnat påverka vilken form av förtida pension de har haft tillgång till. Ändringens effekter beskrivs genom att jämföra grupperna.

Tidsplan: 2021–2022

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Satu Nivalainen, Sanna Tenhunen

I forskningsprojektets föregående fas hittades det bland dem som är födda år 1987 sådana personer som hade långvariga svårigheter att få en studie- eller arbetsplats. Bland män och kvinnor fanns ca 10 procent ungdomar som hade problem att finna sin plats. Männens problem har att göra med utanförskap, arbetsoförmåga och arbetslöshet. Bland kvinnorna accentueras arbetsoförmåga och familjeskäl. Forskningsmaterialet grundade sig på åldersintervallet 18–26. Den fortsatta forskningen har som mål att undersöka samma ungdomars arbetslivsstatus vid 27–32 års ålder och studera vad som sedermera hänt med dem som tidigare befann sig på en svag stig och om de som befann sig på starka stigar har drabbats av risker. I den andra fasen görs en separat studie av de ungdomar som endast har litet studier bakom sig.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Janne Salonen, Antti Saloniemi (TUNI), Pekka Virtanen (TUNI), Tapio Nummi (TUNI)

This book project deals with labour market risks that challenge old age security. The contributions focus particularly on deteriorating labour market prospects among younger labour market generations, reflected in rising risk of unemployment and a disproportionate affectedness by new, atypical and in parts precarious work forms. These changes make it harder for current labour market generations to make sufficient savings for old age, given the lack of continuity in (sufficient) income. The book project is part of the EU COST Action CA17114 ”YOUNG-IN – Transdisciplinary Solutions to Cross-Sectoral Disadvantages in Youth”.

Schedule: 2020–2022

Researchers: Kati Kuitto, Dirk Hofäcker (University of Duisburg-Essen)

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att förvärvsarbeta fast man är pensionerad. I detta projekt utreds hur vanligt det är att ålderspensionärer och invalidpensionärer förvärvsarbetar. Dessutom utreds hur långa arbetsperioderna vid sidan av pension är, hur deltagandet i arbetslivet har förändrats över tid och vilka samband det finns mellan olika bakgrundsfaktorer och det att man arbetar som pensionär. Som forskningsmaterial används både enkät- och registermaterial.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

Enligt de senaste pensionsreformerna börjar intjäningen av arbetspension vid än tidigare ålder än förut. Enligt 2017 års pensionsreform börjar arbetstagare tjäna in arbetspension vid 17 års ålder. I början av år 2005 började kunde man börja tjäna in arbetspension vid 18 års ålder, medan åldersgränsen tidigare var 23 år. Det innebär att inkomsterna under hela yrkesbanan i högre grad beaktas i arbetspensionen. Det har emellertid inte forskats särskilt ingående i ungdomars och unga vuxnas förvärvsarbete. I detta forskningsprojekt studeras det med hjälp av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter hur typiskt och hurdant ungdomars förvärvsarbete är och vilka bakgrundsfaktorer som har samband med det. Ett mål är också att åskådliggöra vad ungdomars förvärvsarbete innebär med tanke på intjänad pension. På så sätt producerar forskningsprojektet ny information som stöd för utvärderingen av pensionsreformer.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff, Janne Salonen

Publicationer:

Pensionsövergångarna

Med tanke på längre arbetsliv är det viktigt att veta hur man på arbetsplatserna förhåller sig till att arbetstagare som närmar sig pensionsåldern arbetar vidare eller går i pension. Pensionsåldern för arbetspension är flexibel i och med att man kan välja när man går i pension inom ramarna för den lagstadgade lägsta och högsta åldern. Åldersgränserna höjs successivt enligt pensionsreformen som trädde i kraft 2017. I projektet undersöks hur arbetsgivarna förhåller sig till åldersgränserna och höjningen av dem med tanke på sin egen personal och i allmänhet. I projektet utreds också arbetsgivarnas åsikter om åldrande arbetskraft, personalpolitik och vilja att anställa personer som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern.

Arbetsgivarnas åsikter utreds genom en enkätundersökning bland olika stora arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn år 2021. Motsvarande enkätmaterial har samlats av Pensionsskyddscentralen åren 2004 och 2011. Den nyaste materialinsamlingen görs så att resultaten beträffande de centrala frågorna kan jämföras med de tidigare årens resultat.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare:  Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Jyri Liukko, Aart-Jan Riekhoff

In recent years one main objective of the changes carried out in the pension schemes has been to postpone effective retirement age. This project compares the actual effective retirement age and exit age in different Nordic countries and Estonia. Both indicators are calculated based on comparable data. The values of the expected effective retirement age in each country is calculated for 30-year-olds and for 50-year-olds. The project is updating the previous report published in 2008.

Schedule: 2020–2022

Authors: Jari Kannisto and Mika Vidlund (Finnish Centre for Pensions); Michael Jørgensen (ATP, Denmark) and Annesofie Thorup Olesen (Danmarks Statistik); Kristiina Selgis, Hede Sinisaar and Elo Reitalu (Ministry of Social Affairs, Estonia); Haukur Eggertsson (Tryggingastofnun, Iceland); Atle Fremming Bjørnstad and Ole Christian Lien (NAV, Norway); Hanna Linnér (Pensionsmyndigheten, Sweden)

Publications:

Från början av år 2015 har de som fått ett avgörande om sjukpension samtidigt fått ett förhandsbeslut om rehabilitering, om de har haft rätt till yrkesinriktad rehabilitering. En central förutsättning för denna rättighet är att personen har en viss mängd arbetspensionsförsäkrad inkomst under de närmast föregående fem åren (36 820,43 euro år 2021). En del av dem som får ett förhandsbeslut om rehabilitering inleder rehabilitering. Man kan anta att de som fått ett pensionsavgörande har rätt likadana egenskaper på båda sidorna av inkomstgränsen. Vi studerar vilken inverkan ett förhandsbeslut om rehabilitering och deltagande i rehabilitering har på senare pensions- och arbetsmarknadshändelser genom en rdd-analys.

Tidsplan: 2021–2022

Forskare: Mikko Laaksonen, Ilari Ilmakunnas, Samuli Tuominen

Målet för undersökningen är att studera faktorerna bakom övergången i ålderspension och erfarenheterna efter pensioneringen. Undersökningen genomförs som en enkät om vilken betydelse faktorer som hänför sig till den personliga situationen, arbetet och pensionssystemet har för tidpunkten för pensioneringen. Dessutom kartläggs erfarenheter av hur den ekonomiska och sociala situationen förändras i samband med pensioneringen och tankar om arbete vid sidan av pensionen.

Hösten 2022 skickar vi en enkätblankett till 5 000 slumpmässigt valda personer som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021. Enkätmaterialet kombineras med uppgifter om yrkesbana och pension ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2023. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas i resultaten. Läs mer om Pensionsskyddscentralens dataskyddspraxis: https://www.etk.fi/sv/om-psc/uppgift/dataskydd/)

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Noora Järnefelt, Susan Kuivalainen, Jyri Liukko, Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Anu Polvinen, Juha Rantala, Aart-Jan Riekhoff

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Publikationer:

  • Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Perhoniemi, R. (2021) Mielenterveysperusteiset eläkkeet ovat yleistyneet nuorilla mutta vähentyneet vanhemmissa ikäryhmissä. Lääkärilehti 2021;76(36):1889–1897.
  • Koskenvuo, K & Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Pösö, R. & Seppänen-Järvelä, R. & Näsi, E. (2021) Selvitys kuntoutustukea saaneista. Aiempi tutkimus ja rekisteriseuranta vuonna 2015 kuntoutustuen aloittaneista. Kela Työpapereita 163/2021.
  • Blomgren, J. & Laaksonen, M. & Perhoniemi, R. (2021) Changes in unemployment affect sickness absence and disability retirement rates: a municipality-level panel study. International Journal of Environmental Research and Public Health 2021;18(12): 6359.

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020–

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

Pensionsskyddets tillräckligthet

I undersökningen studeras förändringar av strukturen bland sjukpensionärer och deras samband med sjukpensionstagarnas genomsnittliga inkomstutveckling åren 2000–2020. I bakgrunden till undersökningen finns observationer av en anspråkslös inkomstutveckling bland sjukpensionärer jämfört med ålderspensionärer och en minskning av antalet sjukpensionstagare under de senaste 15 åren. I undersökningen analyseras förändringar i strukturen bland sjukpensionärer och orsakerna till dem genom sjukpensionsfrekvens, avslutade sjukpensioner och sjukpensionsperiodernas längd och frågas i vilken usträckning de förklarar den genomsnittliga utvecklingen av sjukpensionärernas pension eller ekonomi mera allmänt taget.

Forskningsmaterialet består av Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens registerbaserade panelmaterial.

Tidsplan: 2021–2022

Forskare: Juha Rantala, Mikko Laaksonen

Publikationer:

  • Ovatko työkyvyttömyyseläkeläisten eläkkeet pienentyneet? Yhteiskuntapolitiikka nro 2/22, 2022. (april)

Pensionspolitikens mål är att säkerställa att alla pensionärer i rimlig utsträckning bibehåller sin ekonomiska standard efter pensioneringen och att förhindra fattigdom. I undersökningen studeras hur personernas ekonomi förändras vid pensioneringen. Förändringen av inkomsterna mäts med hjälp av personens egna brutto- eller nettoinkomster och hushållets ekvivalerade penninginkomst. Förändringen av inkomsterna bedöms med beaktande av bl.a. inkomsterna och arbetsmarknadsställningen före pensioneringen, pensionsslag familjebakgrund och kön.

I undersökningens första skede beräknas inkomstförändringar utgående från nettoinkomsterna hos personer som gått i pension åren 2000–2017. På det sättet kan det utredas vilka förändringar det har skett i nyblivna pensionärers ekonomi sedan början av 2000-talet. I undersökningens andra skede utreds olika inkomstbegrepps betydelse för bilden av hur ekonomin förändrats. I tillämpliga delar beräknas också pensionens s.k. ersättningsgrad. Föremål för studien är de som gått i pension år 2017. I undersökningens tredje skede beräknas förändringen av inkomsterna utgående från ekvivalent penninginkomst, varvid den pensionerade personens familjesituation och övriga familjemedlemmars inkomster kan beaktas.

Undersökningsmaterialet är Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen (panel) som omfattar befolkningen i alla privata hushåll samt därtill anslutna uppgifter ur Statistikcentralens övriga register och Pensionsskyddscentralens register från åren 1995–2020.

Tidsplan: 2021–2023

Forskare: Juha Rantala, Marjo Pyy-Martikainen (FPA), Marja Riihelä (VATT)

Publikationer:

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, ekvivalensskalor och boendet i vidare mening syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och förmögenhetsmaterial samt Eurostats EU-SILC.

Tidsplan: 2018–2020

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

The aim of this research project is to shed light on the various factors underlying the subjective views of economic well-being of older Europeans. We are interested in how subjective economic well-being is related to individuals’ income levels, source of income, poverty and life courses. We also compare countries and identify factors at the macrolevel that influence individuals’ and households’ economic well-being. The empirical analysis is based on multi-country survey data from EU-SILC and SHARE, in combination with data extracted from other external sources. Results will be published in international scientific journals on ageing and social policy.

Schedule: 2020–2023

Researchers: Liisa-Maria Palomäki, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff

In this paper, we explain how Canada and Finland diverge interestingly from dominant pension trends, Canada in the Anglo-Saxon context and Finland in the Continental European context. We argue that there is an exceptional resemblance between the developments in these two countries. Crucial in this respect is the deliberate utilization of partial pre-funding and equity investment in trying to secure the economic and social sustainability of public pensions. In both countries, there are counter-tendencies to international pension trends on the benefits side (non-privatization), but, nevertheless, an increasing involvement in global pension fund capitalism on the investment side (marketization). The article broadens the understanding of pensions by highlighting the intertwinement of public insurance and investment in pension arrangements. The analyses are based on academic, governmental and other expert literature and published statistics.

Schedule: 2018–2022

Researchers: Jyri Liukko, Aaron Doyle (Carleton University, Ottawa), Turo-Kimmo Lehtonen (TUNI)

Publications:

  • Liukko, J. & Doyle, A. & Lehtonen, T.-K. (2022) Marketization without privatization. Recent tendencies of pension security development in Canada and Finland. Submitted, under review.

Forskningen omfattar en mångsidig och aktuell bild av pensionärernas ekonomi och dess utveckling från år 1995 till år 2020. Hur pensionärer klarar sig ekonomiskt undersöks genom pensionernas nivå, den disponibla inkomsten, förmögenheten och upplevelserna av ekonomin. Dessutom studeras frågan ur ett internationellt jämförande perspektiv. Som material används Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens gemensamma statistikregister om pensionstagarna i Finland, Statistikcentralens inkomstfördelningsmaterial, Pensionsskyddscentralens enkätundersökning av pensionärernas ekonomiska välbefinnande samt Eurostats material om inkomster och levnadsförhållanden.

Tidsplan: 2022

Forskare: Juha Rantala, Susan Kuivalainen, Kati Ahonen, Kati Kuitto, Liisa-Maria Palomäki, Ilari Ilmakunnas, Marja Riihelä (VATT)

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet.

Pensionsbarometern bygger på enkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att intervjua cirka tusen personer som bor på det finländska fastlandet. Enkäten ger en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Tidsplan: 2017–2026

Forskare: Allan Paldanius, Susan Kuivalainen, Sanna Tenhunen

Publikationer:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2020 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som gjordes år 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till ålders- och sjukpensionärer i åldern 55–85 år så att en del av svararna är nya och en del sådana som svarade på den tidigare enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information ur nya perspektiv. Sådana är t.ex. skuldsättning, förmögenhet, ekonomiska relationer mellan makarna och förhinder för att arbeta vid sidan om pensionen.

Läs mer: Tutkimussuunnitelma (pdf), Forskningsplan (pdf).

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf)Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki, Anniina Kaittila (Åbo universitet)

Publicationer:

In the most often used measure of poverty, the poverty threshold is based on the distance from the average equivalized household income. Typically, the threshold is set at 50 or 60 percent of equivalent national median disposable income. Despite the approach being popular, limitations are widely acknowledged. It is possible that changes in the poverty threshold can result in households entering or exiting poverty without any actual changes in their living standards. Additionally, it can be argued that this is more likely for some population subgroups than for others. Old-age individuals are likely to be this kind of group. Nevertheless, the poverty measure is widely used to evaluate economic disadvantage and its changes among old-age individuals. The aim of this study is to analyze how the picture of old-age poverty in European countries is shaped by changes in standard of living, employment and poverty thresholds. Changes in poverty rates among old-age individuals are compared to changes in poverty rates among both children and working-age individuals. The analyses are based on EU-SILC survey data.

Schedule: 2021–2022

Researchers: Ilari Ilmakunnas

Publications: 

I undersökningen kartläggs finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet, dess tillförlitlighet och pensionssystemets framtidsutsikter genom en enkät. Dessutom utreds finländarnas uppfattningar om hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur de har förberett sig ekonomiskt på den. I undersökningen kartläggs också hur väl folk känner till pensionsfrågor och vad de vet om effekterna av 2017 års pensionsreform och hur de anser att dessa eventuellt inverkar på pensionsövergången.

Undersökningen bygger på en enkät som skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Materialet kombineras med registeruppgifter. Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf) 

Tidsplan: 2019–2022

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Jyri Liukko, Juha Rantala, Susan Kuivalainen

Publicationer:

Pensionssystemets hållbarhet

In this paper, we examine reports of national expert groups in Finland and France. These reports were published in 2013 as preparatory documents for a possible pension reform. The goal of the paper is to understand what kind of justifications are used in the context of pension reforms. We compare two countries with different pension systems and different institutional set-up in order to observe similarities and differences in justifying a fair and sustainable pension reform.

Schedule: 2018–2022

Researchers: Niko Väänänen, Jyri Liukko

Vi gör uppskattningar av den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling samt finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn på lång sikt med hjälp av Pensionsskyddscentralens långsiktiga planeringsmodell. Modellen simulerar det lagstadgade pensionssystemets funktion och med hjälp av den kan vi göra beräkningar som betjänar prognoser och planering av pensionssystemet.

Tidsplan: Fortlöpande. Den nyaste rapporten utkom våren 2019.

Forskare: Kaarlo Reipas, Mikko Sankala, Heikki Tikanmäki

Publikationer: