Arbetslivslängden och dess utveckling

In an earnings-related pension system, continuous employment, career progress and earnings growth across the life course are key factors in determining economic wellbeing in old age. This project aims at investigating working life length, career breaks, job changes and earnings mobility across the life course, how they are linked and how they impact pension income. Moreover, it aims at analysing whether the relation between career stability and earnings mobility has changed across cohorts and whether the changing parameters of the Finnish pension system had an effect on how work and earnings translate into pension accrual. The project uses the ansiokehitys (AK20) data on earnings, pensions and employment spells for representative samples of birth cohorts 1905–1980 and spanning the years 1963–2019.

Schedule: 2020–

Researcher: Aart-Jan Riekhoff

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2020–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki, Jan Helmdag (University of Stockholm)

Publications:

Deltidspensionen avskaffades i början av 2017 och efterträddes av partiell förtida ålderspension. När ändringen skedde var den nedre åldersgränsen för båda förtidspensionsformerna 61 år. I projektet studeras förtidspensionsformernas inverkan på hur förtida pension tas ut och vilka förändringar det skett i hur människor arbetar mot slutet av sin yrkesbana. Avsikten i studien är att bilda grupper med liknande bakgrundsfaktorer av personer som fötts under olika år och inte har kunnat påverka vilken form av förtida pension de har haft tillgång till. Ändringens effekter beskrivs genom att jämföra grupperna.

Tidsplan: 2021–2022

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Satu Nivalainen, Sanna Tenhunen

På senare år har det blivit allt populärare att arbeta medan man får pension. I detta projekt utreds hur förvärvsarbetandet vid sidan av pension har förändrats under de senaste åren och hur långa arbetsperioderna vid sidan av pensionen är. Förvärvsarbetandet vid sidan av pension undersöks både hos sjukpensionärer och ålderspensionärer. Som material används totalmaterialet om inkomstfördelningen och uppgifter i pensionsregistren.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

I forskningsprojektets föregående fas hittades det bland dem som är födda år 1987 sådana personer som hade långvariga svårigheter att få en studie- eller arbetsplats. Bland män och kvinnor fanns ca 10 procent ungdomar som hade problem att finna sin plats. Männens problem har att göra med utanförskap, arbetsoförmåga och arbetslöshet. Bland kvinnorna accentueras arbetsoförmåga och familjeskäl. Forskningsmaterialet grundade sig på åldersintervallet 18–26. Den fortsatta forskningen har som mål att undersöka samma ungdomars arbetslivsstatus vid 27–32 års ålder och studera vad som sedermera hänt med dem som tidigare befann sig på en svag stig och om de som befann sig på starka stigar har drabbats av risker. I den andra fasen görs en separat studie av de ungdomar som endast har litet studier bakom sig.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Janne Salonen, Antti Saloniemi (TUNI), Pekka Virtanen (TUNI), Tapio Nummi (TUNI)

This book project deals with labour market risks that challenge old age security. The contributions focus particularly on deteriorating labour market prospects among younger labour market generations, reflected in rising risk of unemployment and a disproportionate affectedness by new, atypical and in parts precarious work forms. These changes make it harder for current labour market generations to make sufficient savings for old age, given the lack of continuity in (sufficient) income. The book project is part of the EU COST Action CA17114 ”YOUNG-IN – Transdisciplinary Solutions to Cross-Sectoral Disadvantages in Youth”.

Schedule: 2020–2022

Researchers: Kati Kuitto, Dirk Hofäcker (University of Duisburg-Essen)

I undersökningen studeras bakgrundsfaktorerna för personer som tagit ut partiell ålderspension i förtid eller efter uppnådd lägsta pensionsålder årsvis under hela den tid då partiell ålderspension har funnits. Dessutom studeras arbetsmarknadsövergångarna i kohorten 1956 före och efter införandet av partiell ålderspension. I studien ingår både deskriptiv och statistisk analys. Det görs en preliminär översikt av hur de som valt förtida ålderspension i sinom tid har gått i egentlig ålderspension och hur inkomsterna förändrats för dem som gått i ålderspension. Som material används PSC:s registermaterial.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Satu Nivalainen, Aart-Jan Riekhoff, Sanna Tenhunen, Janne Salonen (Keva)

Enligt de senaste pensionsreformerna börjar intjäningen av arbetspension vid än tidigare ålder än förut. Enligt 2017 års pensionsreform börjar arbetstagare tjäna in arbetspension vid 17 års ålder. I början av år 2005 började kunde man börja tjäna in arbetspension vid 18 års ålder, medan åldersgränsen tidigare var 23 år. Det innebär att inkomsterna under hela yrkesbanan i högre grad beaktas i arbetspensionen. Det har emellertid inte forskats särskilt ingående i ungdomars och unga vuxnas förvärvsarbete. I detta forskningsprojekt studeras det med hjälp av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter hur typiskt och hurdant ungdomars förvärvsarbete är och vilka bakgrundsfaktorer som har samband med det. Ett mål är också att åskådliggöra vad ungdomars förvärvsarbete innebär med tanke på intjänad pension. På så sätt producerar forskningsprojektet ny information som stöd för utvärderingen av pensionsreformer.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff, Janne Salonen

Publicationer:

Pensionsövergångarna

Med tanke på längre arbetsliv är det viktigt att veta hur man på arbetsplatserna förhåller sig till att arbetstagare som närmar sig pensionsåldern arbetar vidare eller går i pension. Pensionsåldern för arbetspension är flexibel i och med att man kan välja när man går i pension inom ramarna för den lagstadgade lägsta och högsta åldern. Åldersgränserna höjs successivt enligt pensionsreformen som trädde i kraft 2017. I projektet undersöks hur arbetsgivarna förhåller sig till åldersgränserna och höjningen av dem med tanke på sin egen personal och i allmänhet. I projektet utreds också arbetsgivarnas åsikter om åldrande arbetskraft, personalpolitik och vilja att anställa personer som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern.

Arbetsgivarnas åsikter utreds genom en enkätundersökning bland olika stora arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn år 2021. Motsvarande enkätmaterial har samlats av Pensionsskyddscentralen åren 2004 och 2011. Den nyaste materialinsamlingen görs så att resultaten beträffande de centrala frågorna kan jämföras med de tidigare årens resultat.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare:  Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Jyri Liukko, Aart-Jan Riekhoff

In recent years one main objective of the changes carried out in the pension schemes has been to postpone effective retirement age. This project compares the actual effective retirement age and exit age in different Nordic countries and Estonia. Both indicators are calculated based on comparable data. The values of the expected effective retirement age in each country is calculated for 30-year-olds and for 50-year-olds. The project is updating the previous report published in 2008.

Schedule: 2020–2022

Authors: Jari Kannisto and Mika Vidlund (Finnish Centre for Pensions); Michael Jørgensen (ATP, Denmark) and Annesofie Thorup Olesen (Danmarks Statistik); Kristiina Selgis, Hede Sinisaar and Elo Reitalu (Ministry of Social Affairs, Estonia); Haukur Eggertsson (Tryggingastofnun, Iceland); Atle Fremming Bjørnstad and Ole Christian Lien (NAV, Norway); Hanna Linnér (Pensionsmyndigheten, Sweden)

Publications:

Från början av år 2015 har de som fått ett avgörande om sjukpension samtidigt fått ett förhandsbeslut om rehabilitering, om de har haft rätt till yrkesinriktad rehabilitering. En central förutsättning för denna rättighet är att personen har en viss mängd arbetspensionsförsäkrad inkomst under de närmast föregående fem åren (36 820,43 euro år 2021). En del av dem som får ett förhandsbeslut om rehabilitering inleder rehabilitering. Man kan anta att de som fått ett pensionsavgörande har rätt likadana egenskaper på båda sidorna av inkomstgränsen. Vi studerar vilken inverkan ett förhandsbeslut om rehabilitering och deltagande i rehabilitering har på senare pensions- och arbetsmarknadshändelser genom en rdd-analys.

Tidsplan: 2021–2022

Forskare: Mikko Laaksonen, Ilari Ilmakunnas, Samuli Tuominen

Målet för undersökningen är att studera faktorerna bakom övergången i ålderspension och erfarenheterna efter pensioneringen. Undersökningen genomförs som en enkät om vilken betydelse faktorer som hänför sig till den personliga situationen, arbetet och pensionssystemet har för tidpunkten för pensioneringen. Dessutom kartläggs erfarenheter av hur den ekonomiska och sociala situationen förändras i samband med pensioneringen och tankar om arbete vid sidan av pensionen.

Hösten 2022 skickar vi en enkätblankett till 5 000 slumpmässigt valda personer som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021. Enkätmaterialet kombineras med uppgifter om yrkesbana och pension ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2023. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas i resultaten. Läs mer om Pensionsskyddscentralens dataskyddspraxis: https://www.etk.fi/sv/om-psc/uppgift/dataskydd/)

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Ilari Ilmakunnas, Noora Järnefelt, Susan Kuivalainen, Jyri Liukko, Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Anu Polvinen, Juha Rantala, Aart-Jan Riekhoff

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Publikationer:

  • Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Perhoniemi, R. (2021) Mielenterveysperusteiset eläkkeet ovat yleistyneet nuorilla mutta vähentyneet vanhemmissa ikäryhmissä. Lääkärilehti 2021;76(36):1889–1897.
  • Koskenvuo, K & Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Pösö, R. & Seppänen-Järvelä, R. & Näsi, E. (2021) Selvitys kuntoutustukea saaneista. Aiempi tutkimus ja rekisteriseuranta vuonna 2015 kuntoutustuen aloittaneista. Kela Työpapereita 163/2021.
  • Blomgren, J. & Laaksonen, M. & Perhoniemi, R. (2021) Changes in unemployment affect sickness absence and disability retirement rates: a municipality-level panel study. International Journal of Environmental Research and Public Health 2021;18(12): 6359.

Genom undersökningen utreds hur människornas planer på pensionering har förändrats mellan åren 2008 och 2018 och vad som förklarar dessa planer. Föremål för särskilt intresse är hur 2017 års pensionsreform påverkade pensionsplanerna. Materialet är Statistikcentralens undersökningar om arbetsförhållanden åren 2008 och 2018 kombinerade med registeruppgifter från Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen. Studien inriktar sig på löntagare i åldern 50–62 år.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Satu Nivalainen, Noora Järnefelt

The main aim of this study is to explore occupational class differences in retirement on a partial and full disability pension due to different diseases in Finland. The data is register data from the Finnish Centre for Pensions and Statistics Finland. Occupational class differences in retirement are studied separately for those working in the private and the municipal sector. Cox regression models are used to model retirement on a full and partial disability pension.

Schedule: 2020–2021

Researcher: Anu Polvinen

Projektet grundar sig på ett avtal som arbetsmarknadsparterna ingick i juni 2019 och där Pensionsskyddscentralen ombads utreda överensstämmelsen mellan avgörandepraxis inom den yrkesinriktade rehabiliteringen och arbetspensionslagstiftningen, processernas funktionalitet och den yrkesinriktade rehabiliteringens effekt. I utredningen behandlas lagstiftningen om arbetspensionsrehabiliteringen, lagmotiven och tillämpningsanvisningarna. Utredningen innehåller en översikt av inhemsk forskning i arbetspensionsrehabiliteringens effekt och processernas funktionalitet. Avgörandepraxis inom arbetspensionsrehabiliteringen i relation till lagstiftningen och arbetspensionsrehabiliteringens ändamålsenlighet, funktionalitet och verkningsfullhet behandlas utgående från intervjuer med sakkunniga. För utredningen intervjuades sakkunnigläkare och rehabiliteringsspecialister på arbetspensionsanstalterna och sakkunniga vid besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Tidsplan: 2019–2021

Forskare: Jyri Liukko

Publikationer:

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020–

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

Pensionsskyddets tillräckligthet

I undersökningen studeras förändringar under tiden med sjukpension och deras samband med sjukpensionstagarnas genomsnittliga inkomstutveckling åren 2000–2020. I bakgrunden till undersökningen finns observationen att de som får sjukpension har haft en anspråkslös inkomstutveckling jämfört med ålderspensionärerna. Den genomsnittliga pensionen räknas i allmänhet enligt genomsnittsprincipen, varför pensionsutvecklingen påverkas dels av förändringar i pensionens nivå och dels av förändringarna i strukturen bland pensionstagarna. I undersökningen studeras förändringarna i strukturen bland sjukpensionstagarna (som åldern då de gått i pension och hur länge de varit pensionerade) och ställs frågor om i vilken utsträckning dessa förändringar förklarar den anspråkslösa genomsnittliga utvecklingen av sjukpensionstagarnas pension eller inkomster. Forskningsmaterialet består av Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens registerbaserade panelmaterial.

Tidsplan: 2021

Forskare: Juha Rantala, Mikko Laaksonen

Pensionspolitikens mål är att säkerställa att alla pensionärer i rimlig utsträckning bibehåller sin ekonomiska standard efter pensioneringen och att förhindra fattigdom. I undersökningen studeras hur de pensionspolitiska målen har uppfyllts i det första skedet efter pensioneringen.  Förändringen av den ekonomiska standarden vid pensioneringen mäts med hjälp av personens egna brutto- eller nettoinkomster och hushållets ekvivalerade penninginkomst. I tillämpliga delar beräknas också pensionens ersättningsgrad. Förändringen av inkomsterna bedöms med beaktande av bl.a. inkomsterna och arbetsmarknadsställningen före pensioneringen, familjebakgrund och kön. Särskild uppmärksamhet fästs vid de nya pensionsformerna, i synnerhet partiell ålderspension.

I undersökningens första skede beräknas inkomstförändringar hos personer som gått i pension år 2017. I följande skede utvidgas studien till åren 2000–2018. Då kan vi utreda hurdana förändringar det efter början av 2000-talet har skett i nyblivna pensionärers ekonomi och hur väl pensionen ersätter inkomsterna före pensioneringen. Undersökningsmaterialet var Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen från åren 1995–2008 som täcker alla privata hushåll. Undersökningen görs tillsammans med specialforskare Marja Riihelä på Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). De första forskningsresultaten väntas mot slutet av år 2020.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Juha Rantala, Marja Riihelä (VATT), Marjo Pyy-Martikainen (Fpa)

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, ekvivalensskalor och boendet i vidare mening syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och förmögenhetsmaterial samt Eurostats EU-SILC.

Tidsplan: 2018–2020

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

The aim of this research project is to shed light on the various factors underlying the subjective views of economic well-being of older Europeans. First, we are interested in how subjective economic well-being (SEW) is related to individuals’ income levels, source of income, socioeconomic status and gender. Second, the project pays special attention to how household structure and various household members’ resources affect SEW. Third, we aim to compare countries and identify factors at the macrolevel that influence individuals’ and households’ SEW. The empirical analysis is based on the EU-SILC survey data, in combination with data extracted from other external sources. Results will be published in international scientific journals on ageing and social policy.

Schedule: 2020–2022

Researchers: Liisa-Maria Palomäki, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff

In this paper, we explain how Canada and Finland diverge interestingly from dominant pension trends, Canada in the Anglo-Saxon context and Finland in the Continental European context. We argue that there is an exceptional resemblance between the developments in these two countries. Crucial in this respect is the deliberate utilization of partial pre-funding and equity investment in trying to secure the economic and social sustainability of public pensions. In both countries, there are counter-tendencies to international pension trends on the benefits side (non-privatization), but, nevertheless, an increasing involvement in global pension fund capitalism on the investment side (marketization). The article broadens the understanding of pensions by highlighting the intertwinement of public insurance and investment in pension arrangements. The analyses are based on academic, governmental and other expert literature and published statistics.

Schedule: 2018–2021

Researchers: Jyri Liukko, Aaron Doyle (Carleton University, Ottawa), Turo-Kimmo Lehtonen (TUNI)

Publications:

  • Liukko, J. & Doyle, A. & Lehtonen, T.-K. (2020) Marketization without privatization. Recent tendencies of pension security development in Canada and Finland. Submitted, under review.

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet. Enkäten upprepas årligen och ger också en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Pensionsbarometern bygger på telefonenkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att årligen under fem år i rad intervjua 1 000 personer som är i åldern 17–79 år och bor på det finländska fastlandet.

Forskare: Mikko Kautto/Jaakko Kiander, Susan Kuivalainen, Sanna Tenhunen

Tidsplan: 2017–2021

Publikationer:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2020 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som gjordes år 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till ålders- och sjukpensionärer i åldern 55–85 år så att en del av svararna är nya och en del sådana som svarade på den tidigare enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information ur nya perspektiv. Sådana är t.ex. skuldsättning, förmögenhet, ekonomiska relationer mellan makarna och förhinder för att arbeta vid sidan om pensionen.

Läs mer: Tutkimussuunnitelma (pdf), Forskningsplan (pdf).

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf)Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki, Anniina Kaittila (Åbo universitet)

Publicationer:

In the most often used measure of poverty, the poverty threshold is based on the distance from the average equivalized household income. Typically, the threshold is set at 50 or 60 percent of equivalent national median disposable income. Despite the approach being popular, limitations are widely acknowledged. It is possible that changes in the poverty threshold can result in households entering or exiting poverty without any actual changes in their living standards. Additionally, it can be argued that this is more likely for some population subgroups than for others. Old-age individuals are likely to be this kind of group. Nevertheless, the poverty measure is widely used to evaluate economic disadvantage and its changes among old-age individuals. The aim of this study is to analyze how the picture of old-age poverty in European countries is shaped by changes in standard of living, employment and poverty thresholds. Changes in poverty rates among old-age individuals are compared to changes in poverty rates among both children and working-age individuals. The analyses are based on EU-SILC survey data.

Schedule: 2021–2022

Researchers: Ilari Ilmakunnas (et al.)

Publications: 

I undersökningen kartläggs finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet, dess tillförlitlighet och pensionssystemets framtidsutsikter genom en enkät. Dessutom utreds finländarnas uppfattningar om hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur de har förberett sig ekonomiskt på den. I undersökningen kartläggs också hur väl folk känner till pensionsfrågor och vad de vet om effekterna av 2017 års pensionsreform och hur de anser att dessa eventuellt inverkar på pensionsövergången.

Undersökningen bygger på en enkät som skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Materialet kombineras med registeruppgifter. Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf) 

Tidsplan: 2019–2021

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Jyri Liukko, Juha Rantala, Susan Kuivalainen

Publicationer:

Pensionssystemets hållbarhet

In this paper, we examine reports of national expert groups in Finland and France. These reports were published in 2013 as preparatory documents for a possible pension reform. The goal of the paper is to understand what kind of justifications are used in the context of pension reforms. We compare two countries with different pension systems and different institutional set-up in order to observe similarities and differences in justifying a fair and sustainable pension reform.

Schedule: 2018–2020

Researchers: Niko Väänänen, Jyri Liukko