Pågående forskningsprojekt

Arbetslivslängden och dess utveckling

In an earnings-related pension system, continuous employment, career progress and earnings growth across the life course are key factors in determining economic wellbeing in old age. This project aims at investigating working life length, career breaks, job changes and earnings mobility across the life course, how they are linked and how they impact pension income. Moreover, it aims at analysing whether the relation between career stability and earnings mobility has changed across cohorts and whether the changing parameters of the Finnish pension system had an effect on how work and earnings translate into pension accrual. The project uses the ansiokehitys (AK20) data on earnings, pensions and employment spells for representative samples of birth cohorts 1905–1980 and spanning the years 1963–2019.

Schedule: 2020–

Researcher: Aart-Jan Riekhoff

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2020–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki

Publications:

In this book chapter, we review empirical evidence on how working lives have been lengthening in different European welfare states and what kind of socioeconomic differences can be observed. Based on the evidence, we discuss whether the policy goal of extending working lives can be seen as socially sustainable and what could be done to support later exit from labour markets in different groups. The book chapter is part of the SustAgeable book “Social sustainability in ageing welfare states” (edited by Maria Vaalavuo, Kenneth Nelson and Kati Kuitto, Edward Elgar)

Schedule: 2023–2024

Researchers: Kati Kuitto and Kun Lee (University of Oxford)

Under de senaste åren har verksamhet som så kallad “lättföretagare” (finska: kevytyrittäjyys), det vill säga egenanställning via faktureringsföretag, blivit vanligare i Finland. I denna studie undersöker vi lättföretagare i Finland under tidsperioden 2017–2022. Vi använder detaljerade registerdata från åren 2012–2022 från Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen för att undersöka lättföretagares karriärer, och för att besvara fyra forskningsfrågor:

  • Hur kan lättföretagare karakteriseras då det kommer till personliga egenskaper och arbetshistoria?
  • Hur ser lättföretagarskap ut, och hur kan det kombineras med andra slags arbete?
  • Hur utvecklas lättföretagares karriär över en längre tidsperiod (före, medan och efter det att de arbetar som lättföretagare)?
  • Hur inverkar lättföretagarskap på intjäningen av pension?

Dessa forskningsresultat är värdefulla för att utveckla lagstiftning och policy inför nya former av arbete, social trygghet och pensioner, samt för att ur ett bredare perspektiv utveckla tjänster för nya former av arbete. Resultaten kan också vara av internationellt intresse och värdefulla ur akademisk forskningssynvinkel, eftersom det för närvarande existerar lite information om individer som arbetar under nya sysselsättningsformer.

Tidtabell: 2023−2024

Forskare: Susanna Sten-Gahmberg, Aart-Jan Riekhoff, Susan Kuivalainen

Arbetslivets längd är en av de mest centrala mätarna som PSC publicerar och med vilken arbetspensionssystemets utveckling och pensionsreformernas realisering följs upp. PSC är därtill enda som i Finland systematiskt publicerar statistik- och forskningsuppgifter om arbetslivens längd. Beräkningen av arbetslivets längd utifrån PSC:s intjäningsregister har varit i bruk sedan år 2012. Den beskriver längden på tiden som anställd eller som företagarpensionsförsäkrad under den period som studeras.

I projektet utvecklas alternativa arbetslivslängdsmätare som utgår från registeruppgifter. Dessa kan användas vid sidan om den traditionella uppgiften om arbetslivets längd och för att komplettera den. Sådana är

  1. anställningstiden, som beskriver tiden i samma anställning eller tiden som företagarpensionsförsäkrad över små avbrott
  2. tid i förvärvsarbete dvs. anställningstiden ihopräknad över olika anställningar och företagarpensionsperioder med avdrag för överlappningar
  3. förmånstid, som beskriver längden på tiden med pensionsgrundande förmåner
  4. aktivt arbetsliv, som beskriver längden på arbetslivet efter att avdrag gjorts för förmånstider, såsom föräldraledigheter och långa sjukledigheter, som överlappar anställnings-/företagarpensionsförhållanden
  5. pensionsgrundande tid, som inkluderar tid med pensionsgrundande förmåner, både under arbetslivet och utanför det.

Med dessa mätare kan man bl.a. beskriva

  • hur många anställnings- eller företagarperioder ett arbetsliv består av
  • hur stor del av arbetslivet är aktiv arbetstid
  • vilken andel av den pensionsgrundande tiden som består av olika förmåner och vilken andel som består av förvärvsarbete.

I projektets publikationer beskrivs hur mätarna bildas och studeras fördelningen av dem i olika befolkningsgrupper, såsom enligt kön, utbildningsnivå, socioekonomisk ställning och sätt för utträde ur arbetslivet (arbetslöshet, sjukpensionering eller ålderspensionering från förvärvsarbete). Mätarna för arbetslivslängden jämförs också under olika tidsperioder och mellan kohorter.

Tidtabell: 2022−2025

Forskare: Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Pauli Pekkala, Tarja Karjalainen

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att förvärvsarbeta fast man är pensionerad. I detta projekt utreds hur vanligt det är att ålderspensionärer och invalidpensionärer förvärvsarbetar. Dessutom utreds hur långa arbetsperioderna vid sidan av pension är, hur deltagandet i arbetslivet har förändrats över tid och vilka samband det finns mellan olika bakgrundsfaktorer och det att man arbetar som pensionär. Som forskningsmaterial används både enkät- och registermaterial.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

Publikationer:

Pensionsövergångarna

Med tanke på längre arbetsliv är det viktigt att veta hur man på arbetsplatserna förhåller sig till att arbetstagare som närmar sig pensionsåldern arbetar vidare eller går i pension. Pensionsåldern för arbetspension är flexibel i och med att man kan välja när man går i pension inom ramarna för den lagstadgade lägsta och högsta åldern. Åldersgränserna höjs successivt enligt pensionsreformen som trädde i kraft 2017. I projektet undersöks hur arbetsgivarna förhåller sig till åldersgränserna och höjningen av dem med tanke på sin egen personal och i allmänhet. I projektet utreds också arbetsgivarnas åsikter om åldrande arbetskraft, personalpolitik och vilja att anställa personer som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern.

Arbetsgivarnas åsikter utreds genom en enkätundersökning bland olika stora arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn år 2021. Motsvarande enkätmaterial har samlats av Pensionsskyddscentralen åren 2004 och 2011. Den nyaste materialinsamlingen görs så att resultaten beträffande de centrala frågorna kan jämföras med de tidigare årens resultat.

Tidsplan: 2020–2024

Forskare:  Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Jyri Liukko, Aart-Jan Riekhoff

Publikationer:

Målet för undersökningen är att studera faktorerna bakom övergången i ålderspension och erfarenheterna efter pensioneringen. Undersökningen genomförs som en enkät om vilken betydelse faktorer som hänför sig till den personliga situationen, arbetet och pensionssystemet har för tidpunkten för pensioneringen. Dessutom kartläggs erfarenheter av hur den ekonomiska och sociala situationen förändras i samband med pensioneringen och tankar om arbete vid sidan av pensionen.

Hösten 2022 skickar vi en enkätblankett till 5 000 slumpmässigt valda personer som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021. Enkätmaterialet kombineras med uppgifter om yrkesbana och pension ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2023. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas i resultaten.

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Noora Järnefelt, Susan Kuivalainen, Jyri Liukko, Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Anu Polvinen, Juha Rantala, Aart-Jan Riekhoff, Susanna Sten-Gahmberg

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Publikationer:

Forskare vid Pensionsskyddscentralen och Tammerfors universitet genomför en intervjustudie om hur yrkesinriktad rehabilitering fungerar. Syftet med studien är att kartlägga rehabiliteringsklienters syn på och erfarenheter av yrkesrehabiliteringen genom att intervjua personer som deltar i arbetsprövning.

Genom forskningen belyser vi olika faser i yrkesinriktad rehabilitering: planering av rehabilitering, genomförande av rehabilitering (i form av arbetsprövning) och hur rehabiliteringen påverkar förmågan att arbeta efter rehabiliteringen. Dessutom undersöker vi rehabiliteringsklienternas erfarenheter av samarbetet mellan arbetsgivare, pensionsanstalter, hälso- och sjukvård och andra parter som är involverade i att stödja fortsatt arbete.

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Jyri Liukko, Jarna Pasanen (Tammerfors universitet), Susanna Sten-Gahmberg

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020–

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

I forskningsprojektet utreds sambande mellan den exceptionella höjningen av arbetspensionsindex och uttag av partiell ålderspension och arbete. I början av år 2023 uppräknades arbetspensionerna med ett exceptionellt högt arbetspensionsindex. Till följd av höjningen av arbetspensionsindex började ett klart större antal personer antingen ta ut partiell ålderspension eller gick i egentlig ålderspension i slutet av år 2022. Forskningsprojektet har som mål att utreda vilka bakgrundsfaktorer som hade ett samband med uttag av partiell ålderspension på grund av arbetspensionsindexet. Senare är det meningen att undersöka vilket samband övergången i pension på grund av den exceptionella indexhöjningen har t.ex. med arbete efter det att pensionen börjat.

Tidtabell: 2023–2025

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

Pensionsskyddets tillräckligthet

I forskningsprojektet utreds hur förvärvsinkomsterna förändras efter det att personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Tidigare har det endast på en mycket allmän nivå beskrivits vad som sker med förvärvsinkomsterna när personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Forskningens mål är att betydligt precisare än tidigare åskådliggöra både förändringarna av arbetsinkomsterna och hurdana inkomstutvecklingar de som tar ut partiell ålderspension har. Undersökningen ger också ny information om hur intensivt personer som tar ut partiell ålderspension arbetar.

Tidtabell: 2023–2024

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

Pensionspolitikens mål är att säkerställa att alla pensionärer i rimlig utsträckning bibehåller sin ekonomiska standard efter pensioneringen och att förhindra fattigdom. I undersökningen studeras hur personernas ekonomi förändras vid pensioneringen. Förändringen av inkomsterna mäts med hjälp av personens egna brutto- eller nettoinkomster och hushållets ekvivalerade penninginkomst. Förändringen av inkomsterna bedöms med beaktande av bl.a. inkomsterna och arbetsmarknadsställningen före pensioneringen, pensionsslag familjebakgrund och kön.

I undersökningens första skede beräknas inkomstförändringar utgående från nettoinkomsterna hos personer som gått i pension åren 2000–2017. På det sättet kan det utredas vilka förändringar det har skett i nyblivna pensionärers ekonomi sedan början av 2000-talet. I undersökningens andra skede utreds olika inkomstbegrepps betydelse för bilden av hur ekonomin förändrats. I tillämpliga delar beräknas också pensionens s.k. ersättningsgrad. Föremål för studien är de som gått i pension år 2017. I undersökningens tredje skede beräknas förändringen av inkomsterna utgående från ekvivalent penninginkomst, varvid den pensionerade personens familjesituation och övriga familjemedlemmars inkomster kan beaktas.

Undersökningsmaterialet är Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen (panel) som omfattar befolkningen i alla privata hushåll samt därtill anslutna uppgifter ur Statistikcentralens övriga register och Pensionsskyddscentralens register från åren 1995–2020.

Tidsplan: 2021–2023

Forskare: Juha Rantala, Marjo Pyy-Martikainen (FPA), Marja Riihelä (VATT)

Publikationer:

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, förmögenhet och boende syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och Eurostats material EU-SILC som gäller inkomster och levnadsförhållanden.

Tidtabell: 2018–2024

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

The aim of this research project is to shed light on the various factors underlying the subjective views of economic well-being of older Europeans. We are interested in how subjective economic well-being is related to individuals’ income levels, source of income, poverty and life courses. We also compare countries and identify factors at the macrolevel that influence individuals’ and households’ economic well-being. The empirical analysis is based on multi-country survey data from EU-SILC and SHARE, in combination with data extracted from other external sources. Results will be published in international scientific journals on ageing and social policy.

Schedule: 2020–2023

Researchers: Liisa-Maria Palomäki, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff

Publications:

Palomäki, L.-M., Kuitto, K., Kuivalainen, S., & Riekhoff, A. J. (2022) Size or Content of the Pie? Source of Income and Perceived Income Adequacy of Older Europeans. Journal of Aging & Social Policy, 1–19.

Kakun koko vai sisältö? – Eläkeikäisten kokemus toimeentulosta riippuu paitsi tulojen määrästä myös tulonlähteestä Kakun koko vai sisältö? – Eläkeikäisten kokemus toimeentulosta riippuu paitsi tulojen määrästä myös tulonlähteestä – Eläketurvakeskus (etk.fi) Etk.fi-blogg, 27.9.2022.

Size or content of the pie – amount and source of income is related to income perceptions Size or content of the pie – amount and source of income is related to income perceptions – Finnish Centre for Pensions (etk.fi) Etk.fi-blogg, 29.9.2022.

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet.

Pensionsbarometern bygger på enkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att intervjua cirka tusen personer som bor på det finländska fastlandet. Enkäten ger en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Tidsplan: 2017–2026

Forskare: Allan Paldanius, Susan Kuivalainen, Sanna Tenhunen

Publikationer:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2023 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som tidigare gjorts åren 2020 och 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till pensionärer som tidigare besvarat enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information om frågor som gäller förvärvsarbete vid sidan av pensionen. Till enkätmaterialet fogas uppgifter om pensioner och yrkesbanor ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2024. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas bland resultaten.

Dataskyddsbeskrivningar av behandlingen av personuppgifter i samband med undersökningen: Dataskyddsbeskrivning (pdf), Tietosuojaseloste (pdf)

Tidtabell: 2020–2024

Forskare: Kati Ahonen, Ilari Ilmakunnas, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki

Publikationer:

I undersökningen kartläggs finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet, dess tillförlitlighet och pensionssystemets framtidsutsikter genom en enkät. Dessutom utreds finländarnas uppfattningar om hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur de har förberett sig ekonomiskt på den. I undersökningen kartläggs också hur väl folk känner till pensionsfrågor och vad de vet om effekterna av 2017 års pensionsreform och hur de anser att dessa eventuellt inverkar på pensionsövergången.

Undersökningen bygger på en enkät som skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Materialet kombineras med registeruppgifter. Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf) 

Tidsplan: 2019–2023

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Jyri Liukko, Juha Rantala, Susan Kuivalainen

Publicationer:

Pensionssystemets hållbarhet

Vi gör uppskattningar av den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling samt finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn på lång sikt med hjälp av Pensionsskyddscentralens långsiktiga planeringsmodell. Modellen simulerar det lagstadgade pensionssystemets funktion och med hjälp av den kan vi göra beräkningar som betjänar prognoser och planering av pensionssystemet.

Tidsplan: Fortlöpande. Den nyaste rapporten utkom våren 2019.

Forskare: Kaarlo Reipas, Mikko Sankala, Heikki Tikanmäki

Publikationer:

Upprepade enkätundersökningar

Observation av allmänhetens kunskaper om pensionsskyddet och förtroendet för det är en del av Pensionsskyddscentralens forskningsverksamhet. Undersökningar som mäter pensionskunskaperna och förtroendet görs med jämna mellanrum. Nedan finns uppgifter om dessa enkätundersökningar.

Pensionsbarometern är en årlig enkät där finländarnas åsikter om pensionsskyddet utreds. Årligen har ca ett tusen finländare i åldern 18–79 år besvarat den. Åren 2017–2022 har Pensionsbarometern insamlats som en del av en intervjuundersökning som Kantar TNS Oy gör per telefon.

I Pensionsbarometern utreds hur finländarna upplever att de känner till pensionsskyddet och hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Dessutom innehåller enkäten påståenden om principerna för hur pensionssystemet fungerar och om systemet uppnår sitt mål att garantera försörjningen. Med finns också påståenden om det allmänna förtroendet för pensionssystemet och dess framtid.

2019–2021 har man genom enkäten utrett åsikterna om pensionssystemets principer, såsom systemets omfattning, pensionsavgifternas och pensionens relation till inkomsterna, och åsikter om alternativa sätt att stärka finansieringen av pensionsskyddet. Åren 2020 och 2021 utreddes också coronapandemins inverkan på pensionssystemets tillförlitlighet och svararnas ekonomi. År 2022 innehöll enkäten också frågor om pensionskunskaperna och arbetspensionsutdraget.

Om Pensionsbarometerns resultat publiceras årligen en rapport, där resultaten också jämförs med tidigare år. Rapporterna finns i publikationstjänsten Julkari.

Läs mer på Etk.fi:

Utredningar om människornas åsikter om sina kunskaper om pensionssystemet och om pensionssystemets funktion och dess måluppfyllelse samt om förtroendet för pensionsskyddet har gjorts ända sedan den första tiden efter det att arbetspensionssystemet trädde i kraft.

I enkätundersökningarna Förtroendet för pensionsskyddet åren 2011 och 2014 utreddes människornas förtroende för pensionssystemet och pensionerna och deras ekonomiska förberedelser inför pensionstiden. I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 ingick flera frågor som också varit med i tidigare enkäter, vilket gjorde det möjligt att studera hur åsikterna hade förändrats. Enkäterna har också en del för öppna svar, utifrån vilka förtroendet för pensionsskyddet har studerats kvalitativt.

I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 undersöktes kunskaperna om pensionsfrågor för första gången också genom detaljerade frågor som kunde mätas objektivt. Undersökningen innehöll frågor om pensionssystemets allmänna tillförlitlighet, nuläge och framtidsutsikter och om vad som orsakar oro i fråga om pensionsskyddet.

Enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 gjordes i september-december 2019. Enkäten har skickades till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Enkäten besvarades av 1 757 personer.

Nästa enkät om finländarnas pensionskunskaper och förtroende för pensionsskyddet planeras för år 2024.

Publikationer

Utgående från enkäterna Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 och Förtroendet för pensionsskyddet 2011 och 2014 har det publicerats forskningsrapporter, forskningsartiklar och blogginlägg.

Forskning som publicerats utgående från enkätundersökningen Förtroendet för pensionsskyddet 2011 och 2014.

Läs mer på Etk.fi

Vetenskapspublikationer Vetenskapliga artiklar