Arbetslivslängden och dess utveckling

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2018–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki, Jan Helmdag (University of Stockholm)

Publications:

  • Riekhoff, A.-J. & Kuitto, K. & Palomäki, L.-M. (2020) Substitution and spill-overs between early exit pathways in times of extending working lives in Europe. International Social Security Review, 73(2), forthcoming.

Labour markets are changing profoundly as a result of globalization and technological change. In this project we investigate how these changes impact the stability of employment and careers. Focusing on industrial sectors, the aim is to observe whether there are trends towards de-standardisation and destabilisation of work life in recent decades. If changes in stability have taken place, have some groups been affected more than others? Special attention is paid to gender and socioeconomic differences. We also investigate whether certain interventions, such as workers’ skill-upgrading or firms’ investment in research & development, can have positive effects on employment stability and social mobility. We use register-based linked employer-employee data for the years 1988­­–2016 and an array of statistical methods for the analysis of longitudinal and multilevel data. At the same time, qualitative data is collected through interviews with stakeholders. Results will be published in a book and several journal articles.

Schedule: August 2018 – August 2020

Researchers: Aart-Jan Riekhoff, Satu Ojala (TUNI), Pasi Pyöriä (TUNI), Katri-Maria Järvinen (TUNI), Liudmila Lipiäinen (TUNI)

På senare år har det blivit allt populärare att arbeta medan man får pension. I detta projekt utreds hur förvärvsarbetandet vid sidan av pension har förändrats under de senaste åren och hur långa arbetsperioderna vid sidan av pensionen är. Förvärvsarbetandet vid sidan av pension undersöks både hos sjukpensionärer och ålderspensionärer. Som material används totalmaterialet om inkomstfördelningen och uppgifter i pensionsregistren.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

Yrkesbanan och de intjänade lönerna under livscykeln påverkar väsentligt den inkomstrelaterade pensionens nivå i ålderdomen.  Således har också perioder utan lön under yrkesbanan en betydelse för den intjänade pensionen.  Inom detta projekt studeras hur familjeledigheter påverkat karriärs- och löneutvecklingen hos personer som var i början av sitt yrkesliv åren 2005–2015. Först analyseras hur allmänna och hur långa avbrotten till följd av familjeledigheter varit hos män och kvinnor och i olika yrkes- och utbildningsgrupper.  För det andra studeras särskilt hur föräldraskap och utnyttjande av föräldraledigheter påverkar arbetsmarknadsställningen och löneutvecklingen bland män och kvinnor.

Tidsplan: 2016 –

Forskare: Kati Kuitto, Janne Salonen, Jan Helmdag (Stockholms universitet)

Publicationer:

Surviving a severe and acute illness, such as cancer, a heart attack or stroke, is likely to disrupt peoples’ lives and have long-term consequences in many ways. This not only applies to the person experiencing such a health shock, but also to others in the household. In this study, we investigate how couples adjust in the labour market when one of the spouses becomes gravely ill. Using data from the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) and applying multichannel sequence analysis, we aim to identify typical combined patterns in couples’ labour market statuses before and after the health shock. In a next step, we analyse the factors that buffer or exacerbate the impact of the health shock. We are particularly interested in finding out whether socioeconomic inequalities between couples are reproduced or even magnified in the face of adverse life course events.

Schedule: September 2019–2021

Researchers: Aart-Jan Riekhoff, Maria Vaalavuo (THL), Katja Möhring (University of Mannheim)

Life-course trajectories have become increasingly important for retirement and pensions as recent reforms have strengthened the link between lifetime employment and benefits, introduced measures to lengthen working lives and increased the role of private supplementary pensions. At the same time, life-courses are increasingly fragmented due to diversified and discontinuous employment, family dynamics, and migration. These developments raise concerns about the adequacy of pensions as well as socioeconomic and gender inequalities in old-age income not only for current, but also for future retirees. The articles of this special issue deal with life-course effects on inequalities in retirement and pensions. The collection provides strong empirical and comparative evidence based on micro- and macro-level data from affluent democracies across Europe and the OECD.

Schedule: 2019–2021

Researchers: Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Katja Möhring (University of Mannheim)

Enligt de senaste pensionsreformerna börjar intjäningen av arbetspension vid än tidigare ålder än förut. Enligt 2017 års pensionsreform börjar arbetstagare tjäna in arbetspension vid 17 års ålder. I början av år 2005 började kunde man börja tjäna in arbetspension vid 18 års ålder, medan åldersgränsen tidigare var 23 år. Det innebär att inkomsterna under hela yrkesbanan i högre grad beaktas i arbetspensionen. Det har emellertid inte forskats särskilt ingående i ungdomars och unga vuxnas förvärvsarbete. I detta forskningsprojekt studeras det med hjälp av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter hur typiskt och hurdant ungdomars förvärvsarbete är och vilka bakgrundsfaktorer som har samband med det. Ett mål är också att åskådliggöra vad ungdomars förvärvsarbete innebär med tanke på intjänad pension. På så sätt producerar forskningsprojektet ny information som stöd för utvärderingen av pensionsreformer.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff, Janne Salonen

Pensionsövergångarna

Med tanke på längre arbetsliv är det viktigt att veta hur man på arbetsplatserna förhåller sig till att arbetstagare som närmar sig pensionsåldern arbetar vidare eller går i pension. Pensionsåldern för arbetspension är flexibel i och med att man kan välja när man går i pension inom ramarna för den lagstadgade lägsta och högsta åldern. Åldersgränserna höjs successivt enligt pensionsreformen som trädde i kraft 2017. I projektet undersöks hur arbetsgivarna förhåller sig till åldersgränserna och höjningen av dem med tanke på sin egen personal och i allmänhet. I projektet utreds också arbetsgivarnas åsikter om åldrande arbetskraft, personalpolitik och vilja att anställa personer som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern.

Arbetsgivarnas åsikter utreds genom en enkätundersökning bland olika stora arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn år 2021. Motsvarande enkätmaterial har samlats av Pensionsskyddscentralen åren 2004 och 2011. Den nyaste materialinsamlingen görs så att resultaten beträffande de centrala frågorna kan jämföras med de tidigare årens resultat.

Tidsplan: 2020–2022

Forskare:  Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Jyri Liukko, Aart-Jan Riekhoff

Vi undersöker vilka faktorer som ökar sannolikheten att ta ut partiell ålderspension. Föremål för särskilt intresse är om den förväntade livslängden har en inverkan på uttaget av förtida partiell ålderspension. Den förväntade livslängden uppskattas med hjälp av uppgifter om hur länge föräldrarna levt eller om de ännu lever. Materialet består av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter om dem som börjat ta ut förtida partiell ålderspension år 2018 och dem som hade haft en möjlighet att göra detsamma. Materialet har kombinerats med uppgifter om föräldrarnas födelse- och dödsdatum som funnits i Pensionsskyddscentralens register.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare:  Satu Nivalainen, Sanna Tenhunen, Susan Kuivalainen

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2018–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki, Jan Helmdag (University of Stockholm)

Publications:

  • Riekhoff, A.-J. & Kuitto, K. & Palomäki, L.-M. (2020) Substitution and spill-overs between early exit pathways in times of extending working lives in Europe. International Social Security Review, 73(2), forthcoming.

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Beskrivning:  Genom undersökningen utreds hur människornas planer på pensionering har förändrats mellan åren 2008 och 2018 och vad som förklarar dessa planer. Föremål för särskilt intresse är hur 2017 års pensionsreform påverkade pensionsplanerna. Materialet är Statistikcentralens undersökningar om arbetsförhållanden åren 2008 och 2018 kombinerade med registeruppgifter från Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen. Studien inriktar sig på löntagare i åldern 50–62 år.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare:  Satu Nivalainen, Noora Järnefelt

The main aim of this study is to explore occupational class differences in retirement on a partial and full disability pension due to different diseases in Finland. The data is register data from the Finnish Centre for Pensions and Statistics Finland. Occupational class differences in retirement are studied separately for those working in the private and the municipal sector. Cox regression models are used to model retirement on a full and partial disability pension.

Schedule: 2020–2021

Researcher: Anu Polvinen

Projektet grundar sig på ett avtal som arbetsmarknadsparterna ingick i juni 2019 och där Pensionsskyddscentralen ombads utreda överensstämmelsen mellan avgörandepraxis inom den yrkesinriktade rehabiliteringen och arbetspensionslagstiftningen, processernas funktionalitet och den yrkesinriktade rehabiliteringens effekt. I utredningen behandlas lagstiftningen om arbetspensionsrehabiliteringen, lagmotiven och tillämpningsanvisningarna. Utredningen innehåller en översikt av inhemsk forskning i arbetspensionsrehabiliteringens effekt och processernas funktionalitet. Avgörandepraxis inom arbetspensionsrehabiliteringen i relation till lagstiftningen och arbetspensionsrehabiliteringens ändamålsenlighet, funktionalitet och verkningsfullhet behandlas utgående från intervjuer med sakkunniga. För utredningen intervjuades sakkunnigläkare och rehabiliteringsspecialister på arbetspensionsanstalterna och sakkunniga vid besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Tidsplan: 2019–2020

Forskare: Jyri Liukko

Publikationer:

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

Andelen sjukpensioner som beviljas på viss tid, dvs. rehabiliteringsstöd, av alla nya sjukpensioner har ökat, och numera är redan mer än hälften av alla nya sjukpensioner beviljade på viss tid. Sjukpension beviljas på viss tid, om man tror att det ännu är möjligt att sökandens arbetsförmåga återställs och hen kan återgå i arbete. En betydande del av rehabiliteringsstöden ändras emellertid senare till sjukpension som beviljas tills vidare. I den här undersökningen studeras med hjälp av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter hur rehabiliteringsstöd ändras till tills vidare beviljade sjukpensioner och hur personer som fått rehabiliteringsstöd återgår i arbete.

Tidsplan: 2019–2020

Forskare: Mikko Laaksonen, Heidi Nyman

Genom arbetet utreds hur sjukpensionsfrekvensen skiljer sig mellan löntagare inom kommunsektorn och den privata sektorn. Skillnaderna i sjukpensionsfrekvensen undersöks genom Pensionsskyddscentralens registeruppgifter som finns att tillgå. Sjukpensionsfrekvenserna beräknas enligt olika faktorer på individnivå. Dessutom är målet att med hjälp av statistiska metoder utreda skillnader i sjukpensionsfrekvenserna mellan sektorerna så att den inverkan som faktorer på individnivå har beaktas i modellerna. Övergången i partiell sjukpension och i full sjukpension studeras var för sig. Orsaken till arbetsoförmågan beaktas också.

Tidsplan: 2019–2020

Forskare: Anu Polvinen

We investigate how the expected life-expectancy affects the timing of retirement. Expected life-expectancy is evaluated based on parents’ lifetime and age. Moreover, the effect of basic individu-al and family-related factors is investigated. Total register data of income distribution (possibly from years 2007–2017) combined with register data of the Finnish Centre for Pensions and information on parents’ birth and death dates from Statistics Finland is used as a data.

Schedule: 2020–2021

Researchers: Satu Nivalainen, Sanna Tenhunen, Susan Kuivalainen

Sedan de första åren på 2000-talet har sjukpensioneringarna minskat i Finland i synnerhet i de socioekonomiska grupperna arbetare och arbetslösa. Övergångarna i partiell sjukpension har däremot ökat i synnerhet bland de äldsta i förvärvsaktiv ålder. Det är inte klart i vilken mån denna utveckling följer förändringarna i sjuklighet och arbetsförmåga och i vilken mån andra faktorer har bidragit till den. I den här undersökningen studerar vi utgående från enkätundersökningen hur den på olika sätt mätta självrapporterade arbetsförmågan har utvecklats i olika befolkningsgrupper på 2000-talet. Undersökningen grundar sig på THL:s nationellt representativa material Hälsa 2000, Hälsa 2011 och FinHälsa 2017. Förändringarna i den upplevda arbetsförmågan jämförs med förändringar som skett i sjukpensionsövergångarna.

Tidsplan: 2019–2021

Forskare:  Mikko Laaksonen, Päivi Sainio (THL), Seppo Koskinen (THL)

The main idea of this study is to examine how often partial disability pensioners move to full disability pension and how age, education, employment, employment sector, pension type and cause of disability are associated with retirement on full pension after partial disability pension.

We used register data (70 % sample from Finns) from Finnish Centre for Pension. The data included 5,277 partial disability pensioners aged 2058, whose partial disability pension started in 2010 or 2011. The follow-up time was four years from the beginning of the partial disability pension. Competing risk analysis was used to model full disability retirement.

Schedule: 2019–2020

Researchers: Anu Polvinen, Mikko Laaksonen

Pensionsskyddets tillräckligthet

Inom forskningsprojektet behandlas karaktären av företagarskap, företagarnas inkomster och deras pensionsplaner samt pensionsförsäkringen ur många olika perspektiv.  I undersökningarna studeras nivån på företagarnas pensionsförsäkringar, i synnerhet underförsäkring.  Föremål för utredning är bl.a. hurdana företagare det är som försäkrar och vilket samband det har med företagarnas uppfattningar och kunskaper om pensionsförsäkringen.  Inom forskningsprojektet studeras också kombination av lönearbete och företagarskap samt företagarnas uppfattningar om övergången i pension och planer på arbete i yrkesbanans slutskede, såsom arbete vid sidan av pensionen.

Materialet är AdHoc-modulen om företagarskap som insamlades i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning år 2017.  I undersökningarna används både beskrivande och ekonometrisk analys.

Forskare:  Satu Nivalainen, Sanna Tenhunen

Tidsplan:  Hösten 2018–2021

Publikationer:

Pensionspolitikens mål är att säkerställa att alla pensionärer i rimlig utsträckning bibehåller sin ekonomiska standard efter pensioneringen och att förhindra fattigdom. I undersökningen studeras hur de pensionspolitiska målen har uppfyllts i det första skedet efter pensioneringen.  Förändringen av den ekonomiska standarden vid pensioneringen mäts med hjälp av personens egna brutto- eller nettoinkomster och hushållets ekvivalerade penninginkomst. I tillämpliga delar beräknas också pensionens ersättningsgrad. Förändringen av inkomsterna bedöms med beaktande av bl.a. inkomsterna och arbetsmarknadsställningen före pensioneringen, familjebakgrund och kön. Särskild uppmärksamhet fästs vid de nya pensionsformerna, i synnerhet partiell ålderspension.

I undersökningens första skede beräknas inkomstförändringar hos personer som gått i pension år 2017. I följande skede utvidgas studien till åren 2000–2018. Då kan vi utreda hurdana förändringar det efter början av 2000-talet har skett i nyblivna pensionärers ekonomi och hur väl pensionen ersätter inkomsterna före pensioneringen. Undersökningsmaterialet var Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen från åren 1995–2008 som täcker alla privata hushåll. Undersökningen görs tillsammans med specialforskare Marja Riihelä på Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). De första forskningsresultaten väntas mot slutet av år 2020.

Tidsplan: 2020–2021

Forskare: Juha Rantala, Marja Riihelä (VATT)

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, ekvivalensskalor och boendet i vidare mening syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och förmögenhetsmaterial samt Eurostats EU-SILC.

Tidsplan: 2018–2020

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

The aim of this research project is to shed light on the various factors underlying the subjective views of economic well-being of older Europeans. First, we are interested in how subjective economic well-being (SEW) is related to individuals’ income levels, source of income, socioeconomic status and gender. Second, the project pays special attention to how household structure and various household members’ resources affect SEW. Third, we aim to compare countries and identify factors at the macrolevel that influence individuals’ and households’ SEW. The empirical analysis is based on the EU-SILC survey data, in combination with data extracted from other external sources. Results will be published in international scientific journals on ageing and social policy.

Schedule: 2020–2022

Researchers: Liisa-Maria Palomäki, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff

Life-course trajectories have become increasingly important for retirement and pensions as recent reforms have strengthened the link between lifetime employment and benefits, introduced measures to lengthen working lives and increased the role of private supplementary pensions. At the same time, life-courses are increasingly fragmented due to diversified and discontinuous employment, family dynamics, and migration. These developments raise concerns about the adequacy of pensions as well as socioeconomic and gender inequalities in old-age income not only for current, but also for future retirees. The articles of this special issue deal with life-course effects on inequalities in retirement and pensions. The collection provides strong empirical and comparative evidence based on micro- and macro-level data from affluent democracies across Europe and the OECD.

Schedule: 2019–2021

Researchers: Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Katja Möhring (University of Mannheim)

In this paper, we explain how Canada and Finland diverge interestingly from dominant pension trends, Canada in the Anglo-Saxon context and Finland in the Continental European context. We argue that there is an exceptional resemblance between the developments in these two countries. Crucial in this respect is the deliberate utilization of partial pre-funding and equity investment in trying to secure the economic and social sustainability of public pensions. In both countries, there are counter-tendencies to international pension trends on the benefits side (non-privatization), but, nevertheless, an increasing involvement in global pension fund capitalism on the investment side (marketization). The article broadens the understanding of pensions by highlighting the intertwinement of public insurance and investment in pension arrangements. The analyses are based on academic, governmental and other expert literature and published statistics.

Schedule: 2018–2020

Researchers: Jyri Liukko, Aaron Doyle (Carleton University, Ottawa), Turo-Kimmo Lehtonen (TUNI)

Publications:

  • Liukko, J. & Doyle, A. & Lehtonen, T.-K. (2020) Marketization without privatization. Recent tendencies of pension security development in Canada and Finland. Submitted, under review.

This study aims to gauge Finnish people’s knowledge in pensions; their confidence in the pension system and the possible associations between knowledge and confidence. The research considers both subjective, self-assessed pension knowledge and a more objective measure of knowledge about key features of the pension system.

The research bases on quantitative analysis of data gathered from the Pension barometer surveys in 2017, 2018 and 2019. Each annual barometer consists of interviews of around 1 000 Finns representing the general population of Finland aged 19 to 79 years old.

Schedule: 2019–2020

Researchers: Sanna Tenhunen, Susan Kuivalainen

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet. Enkäten upprepas årligen och ger också en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Pensionsbarometern bygger på telefonenkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att årligen under fem år i rad intervjua 1 000 personer som är i åldern 17–79 år och bor på det finländska fastlandet.

Forskare: Mikko Kautto/Jaakko Kiander, Susan Kuivalainen, Sanna Tenhunen

Tidsplan: 2017–2021

Publikationer:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2020 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som gjordes år 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till ålders- och sjukpensionärer i åldern 55—85 år så att en del av svararna är nya och en del sådana som svarade på den tidigare enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information ur nya perspektiv. Sådana är t.ex. skuldsättning, förmögenhet, ekonomiska relationer mellan makarna och förhinder för att arbeta vid sidan om pensionen.

Läs mer: Tutkimussuunnitelma (pdf), Forskningsplan (pdf).

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf)Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2020–2022

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki, Anniina Kaittila (Åbo universitet)

I undersökningen kartläggs finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet, dess tillförlitlighet och pensionssystemets framtidsutsikter genom en enkät. Dessutom utreds finländarnas uppfattningar om hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur de har förberett sig ekonomiskt på den. I undersökningen kartläggs också hur väl folk känner till pensionsfrågor och vad de vet om effekterna av 2017 års pensionsreform och hur de anser att dessa eventuellt inverkar på pensionsövergången.

Undersökningen bygger på en enkät som skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Materialet kombineras med registeruppgifter. Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf) 

Tidsplan: 2019–2021

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Jyri Liukko, Juha Rantala, Susan Kuivalainen

Pensionssystemets hållbarhet

In this paper, we examine reports of national expert groups in Finland and France. These reports were published in 2013 as preparatory documents for a possible pension reform. The goal of the paper is to understand what kind of justifications are used in the context of pension reforms. We compare two countries with different pension systems and different institutional set-up in order to observe similarities and differences in justifying a fair and sustainable pension reform.

Schedule: 2018–2020

Researchers: Niko Väänänen, Jyri Liukko

Målet med boken är att ge en omfattande beskrivning av placeringsverksamheten inom arbetspensionssystemet i Finland, regleringen och tillsynen av dem samt utvecklingen av dessa genom artiklar som skrivits av sakkunniga inom området. I boken både behandlas faktorer som berör den praktiska placeringsverksamheten och tillsynen av dem och diskuteras bakgrunden till regleringen och tillsynen av placeringsverksamheten i ett bredare perspektiv. Boken fortsätter på samma stig som boken Työeläkevarat ja eläkkeiden rahoitus genom att mångsidigt presentera faktorer som påverkar pensionsfinansieringen och placeringen av pensionstillgångarna i synnerhet med hänsyn till strukturen hos pensionssystemet och lagstiftningen i Finland.

Boken är en artikelsamling och består av ett inledande kapitel och nio separata sakkunnigartiklar.  I artiklarna behandlas utvecklingen av placeringsverksamheten och finansieringen av arbetspensionssystemet, den praktiska placeringsverksamheten, riskhanteringen och regleringen och tillsynen av placeringsverksamheten. Placeringsverksamheten inom arbetspensionssystemet diskuteras också på ett allmänt plan.

Forskare: Eeva Poutiainen och Sanna Tenhunen (redaktörer) och 11 sakkunniga inom pensionsområdet som artikelförfattare

Tidsplan: 2019–2020

Publikationer: