Pågående forskningsprojekt

Arbetslivslängden och dess utveckling

In an earnings-related pension system, continuous employment, career progress and earnings growth across the life course are key factors in determining economic wellbeing in old age. This project aims at investigating working life length, career breaks, job changes and earnings mobility across the life course, how they are linked and how they impact pension income. Moreover, it aims at analysing whether the relation between career stability and earnings mobility has changed across cohorts and whether the changing parameters of the Finnish pension system had an effect on how work and earnings translate into pension accrual. The project uses the ansiokehitys (AK20) data on earnings, pensions and employment spells for representative samples of birth cohorts 1905–1980 and spanning the years 1963–2019.

Schedule: 2020–

Researcher: Aart-Jan Riekhoff

In the face of population ageing, most industrialised countries search for ways to extend working lives as a means of improve the sustainability of their pension systems. A broad range of reforms has been implemented, including the closing of early exit pathways, the raising of official retirement ages and strengthening the financial incentives to work longer. At the same time, there is growing awareness of the need to invest in workers for them to be able to continue working, for example by promoting lifelong learning and healthy behaviour. However, whereas an overall trend towards longer working lives can be observed, there are differences between countries and inequalities between groups within countries. In this project, we aim to analyse the mechanisms of extending working lives from a comparative perspective. In addition, we aim to identify whose working lives are extending and whether there are differences between the genders and socioeconomic groups.

Schedule: 2020–

Researchers: Kati Kuitto, Aart-Jan Riekhoff, Liisa-Maria Palomäki

Publications:

In this book chapter, we review empirical evidence on how working lives have been lengthening in different European welfare states and what kind of socioeconomic differences can be observed. Based on the evidence, we discuss whether the policy goal of extending working lives can be seen as socially sustainable and what could be done to support later exit from labour markets in different groups. The book chapter is part of the SustAgeable book “Social sustainability in ageing welfare states” (edited by Maria Vaalavuo, Kenneth Nelson and Kati Kuitto, Edward Elgar)

Schedule: 2023–2024

Researchers: Kati Kuitto and Kun Lee (University of Oxford)

Arbetslivets längd är en av de mest centrala mätarna som PSC publicerar och med vilken arbetspensionssystemets utveckling och pensionsreformernas realisering följs upp. PSC är därtill enda som i Finland systematiskt publicerar statistik- och forskningsuppgifter om arbetslivens längd. Beräkningen av arbetslivets längd utifrån PSC:s intjäningsregister har varit i bruk sedan år 2012. Den beskriver längden på tiden som anställd eller som företagarpensionsförsäkrad under den period som studeras.

I projektet utvecklas alternativa arbetslivslängdsmätare som utgår från registeruppgifter. Dessa kan användas vid sidan om den traditionella uppgiften om arbetslivets längd och för att komplettera den. Sådana är

  1. anställningstiden, som beskriver tiden i samma anställning eller tiden som företagarpensionsförsäkrad över små avbrott
  2. tid i förvärvsarbete dvs. anställningstiden ihopräknad över olika anställningar och företagarpensionsperioder med avdrag för överlappningar
  3. förmånstid, som beskriver längden på tiden med pensionsgrundande förmåner
  4. aktivt arbetsliv, som beskriver längden på arbetslivet efter att avdrag gjorts för förmånstider, såsom föräldraledigheter och långa sjukledigheter, som överlappar anställnings-/företagarpensionsförhållanden
  5. pensionsgrundande tid, som inkluderar tid med pensionsgrundande förmåner, både under arbetslivet och utanför det.

Med dessa mätare kan man bl.a. beskriva

  • hur många anställnings- eller företagarperioder ett arbetsliv består av
  • hur stor del av arbetslivet är aktiv arbetstid
  • vilken andel av den pensionsgrundande tiden som består av olika förmåner och vilken andel som består av förvärvsarbete.

I projektets publikationer beskrivs hur mätarna bildas och studeras fördelningen av dem i olika befolkningsgrupper, såsom enligt kön, utbildningsnivå, socioekonomisk ställning och sätt för utträde ur arbetslivet (arbetslöshet, sjukpensionering eller ålderspensionering från förvärvsarbete). Mätarna för arbetslivslängden jämförs också under olika tidsperioder och mellan kohorter.

Tidtabell: 2022−2025

Forskare: Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Pauli Pekkala, Tarja Karjalainen

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att förvärvsarbeta fast man är pensionerad. I detta projekt utreds hur vanligt det är att ålderspensionärer och invalidpensionärer förvärvsarbetar. Dessutom utreds hur långa arbetsperioderna vid sidan av pension är, hur deltagandet i arbetslivet har förändrats över tid och vilka samband det finns mellan olika bakgrundsfaktorer och det att man arbetar som pensionär. Som forskningsmaterial används både enkät- och registermaterial.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

Pensionsövergångarna

Med tanke på längre arbetsliv är det viktigt att veta hur man på arbetsplatserna förhåller sig till att arbetstagare som närmar sig pensionsåldern arbetar vidare eller går i pension. Pensionsåldern för arbetspension är flexibel i och med att man kan välja när man går i pension inom ramarna för den lagstadgade lägsta och högsta åldern. Åldersgränserna höjs successivt enligt pensionsreformen som trädde i kraft 2017. I projektet undersöks hur arbetsgivarna förhåller sig till åldersgränserna och höjningen av dem med tanke på sin egen personal och i allmänhet. I projektet utreds också arbetsgivarnas åsikter om åldrande arbetskraft, personalpolitik och vilja att anställa personer som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern.

Arbetsgivarnas åsikter utreds genom en enkätundersökning bland olika stora arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn år 2021. Motsvarande enkätmaterial har samlats av Pensionsskyddscentralen åren 2004 och 2011. Den nyaste materialinsamlingen görs så att resultaten beträffande de centrala frågorna kan jämföras med de tidigare årens resultat.

Tidsplan: 2020–2024

Forskare:  Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Jyri Liukko, Aart-Jan Riekhoff

Publikationer:

In recent years one main objective of the changes carried out in the pension schemes has been to postpone effective retirement age. This project compares the actual effective retirement age and exit age in different Nordic countries and Estonia. Both indicators are calculated based on comparable data. The values of the expected effective retirement age in each country is calculated for 30-year-olds and for 50-year-olds. The project is updating the previous report published in 2008.

Schedule: 2020–2022

Authors: Jari Kannisto and Mika Vidlund (Finnish Centre for Pensions); Michael Jørgensen (ATP, Denmark) and Annesofie Thorup Olesen (Danmarks Statistik); Kristiina Selgis, Hede Sinisaar and Elo Reitalu (Ministry of Social Affairs, Estonia); Haukur Eggertsson (Tryggingastofnun, Iceland); Atle Fremming Bjørnstad and Ole Christian Lien (NAV, Norway); Hanna Linnér (Pensionsmyndigheten, Sweden)

Publications:

Målet för undersökningen är att studera faktorerna bakom övergången i ålderspension och erfarenheterna efter pensioneringen. Undersökningen genomförs som en enkät om vilken betydelse faktorer som hänför sig till den personliga situationen, arbetet och pensionssystemet har för tidpunkten för pensioneringen. Dessutom kartläggs erfarenheter av hur den ekonomiska och sociala situationen förändras i samband med pensioneringen och tankar om arbete vid sidan av pensionen.

Hösten 2022 skickar vi en enkätblankett till 5 000 slumpmässigt valda personer som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021. Enkätmaterialet kombineras med uppgifter om yrkesbana och pension ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2023. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas i resultaten.

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Noora Järnefelt, Susan Kuivalainen, Jyri Liukko, Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Anu Polvinen, Juha Rantala, Aart-Jan Riekhoff, Susanna Sten-Gahmberg

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Publikationer:

  • Blomgren J. & Laaksonen M. & Perhoniemi R. (2022) Työssä jatkaminen ja sosiaaliturvaetuudet osasairauspäivärahan enimmäisajan jälkeen. Työpoliittinen aikakauskirja 2022;65(2):45–59.
  • Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Perhoniemi, R. (2021) Mielenterveysperusteiset eläkkeet ovat yleistyneet nuorilla mutta vähentyneet vanhemmissa ikäryhmissä. Lääkärilehti 2021;76(36):1889–1897.
  • Koskenvuo, K & Laaksonen, M. & Blomgren, J. & Pösö, R. & Seppänen-Järvelä, R. & Näsi, E. (2021) Selvitys kuntoutustukea saaneista. Aiempi tutkimus ja rekisteriseuranta vuonna 2015 kuntoutustuen aloittaneista. Kela Työpapereita 163/2021.
  • Blomgren, J. & Laaksonen, M. & Perhoniemi, R. (2021) Changes in unemployment affect sickness absence and disability retirement rates: a municipality-level panel study. International Journal of Environmental Research and Public Health 2021;18(12): 6359.

I undersökningen studeras arbetsförmågans förändring med hjälp av THL:s enkätmaterial och en trestegsmätare av arbetsförmågan. Mätarens prognosförmåga undersöks i förhållande till sjukpensioneringarna och dödligheten. Undersökningen grundar sig på THL:s material Mini-Finland, Hälsa 2000, Hälsa 2011 och Finhälsa 2017, där arbetsförmågan har mätts genom att fråga om personen anser sig vara helt arbetsför, delvis arbetsoförmögen eller helt arbetsoförmögen oberoende av sin aktuella arbetssituation. Frågan är likadan i alla dessa undersökningar, och med den är det möjligt att undersöka den upplevda arbetsförmågan hos 30–70-åringar. Föremål för särskilt intresse är utvecklingen av arbetsförmågan hos dem som fyllt 50 år och förändringarna av den i förhållande till höjningen av pensionsåldern.

Tidtabell: 2021–2023

Forskare: Mikko Laaksonen, Marko Elovainio (THL, HU), Sakari Kainulainen (Diak), Seppo Koskinen (THL), m. fl.

Publikationer:

Laaksonen M, Elovainio M, Kainulainen S, Leinonen T, Jääskeläinen T, Rissanen, H, Koskinen S. Changes in healthy and unhealthy working life expectancies among older working-age people in Finland, 2000–2017. European Journal of Public Health 2022;32(5):729–734

Elovainio M, Laaksonen M, Kainulainen S, Aalto A-M, Jääskeläinen T, Rissanen, H, Koskinen S. Association of short poor work ability measure with increased mortality risk: a prospective multicohort study. BMJ Open 2022;12:e065672.

Forskare vid Pensionsskyddscentralen och Tammerfors universitet genomför en intervjustudie om hur yrkesinriktad rehabilitering fungerar. Syftet med studien är att kartlägga rehabiliteringsklienters syn på och erfarenheter av yrkesrehabiliteringen genom att intervjua personer som deltar i arbetsprövning.

Genom forskningen belyser vi olika faser i yrkesinriktad rehabilitering: planering av rehabilitering, genomförande av rehabilitering (i form av arbetsprövning) och hur rehabiliteringen påverkar förmågan att arbeta efter rehabiliteringen. Dessutom undersöker vi rehabiliteringsklienternas erfarenheter av samarbetet mellan arbetsgivare, pensionsanstalter, hälso- och sjukvård och andra parter som är involverade i att stödja fortsatt arbete.

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Jyri Liukko, Jarna Pasanen (Tammerfors universitet), Susanna Sten-Gahmberg

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020–

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

I forskningsprojektet utreds sambande mellan den exceptionella höjningen av arbetspensionsindex och uttag av partiell ålderspension och arbete. I början av år 2023 uppräknades arbetspensionerna med ett exceptionellt högt arbetspensionsindex. Till följd av höjningen av arbetspensionsindex började ett klart större antal personer antingen ta ut partiell ålderspension eller gick i egentlig ålderspension i slutet av år 2022. Forskningsprojektet har som mål att utreda vilka bakgrundsfaktorer som hade ett samband med uttag av partiell ålderspension på grund av arbetspensionsindexet. Senare är det meningen att undersöka vilket samband övergången i pension på grund av den exceptionella indexhöjningen har t.ex. med arbete efter det att pensionen börjat.

Tidtabell: 2023–2025

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

Pensionsskyddets tillräckligthet

I forskningsprojektet utreds hur förvärvsinkomsterna förändras efter det att personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Tidigare har det endast på en mycket allmän nivå beskrivits vad som sker med förvärvsinkomsterna när personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Forskningens mål är att betydligt precisare än tidigare åskådliggöra både förändringarna av arbetsinkomsterna och hurdana inkomstutvecklingar de som tar ut partiell ålderspension har. Undersökningen ger också ny information om hur intensivt personer som tar ut partiell ålderspension arbetar.

Tidtabell: 2023–2024

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

I undersökningen studeras förändringar av strukturen bland sjukpensionärer och deras samband med sjukpensionstagarnas genomsnittliga inkomstutveckling åren 2000–2020. I bakgrunden till undersökningen finns observationer av en anspråkslös inkomstutveckling bland sjukpensionärer jämfört med ålderspensionärer och en minskning av antalet sjukpensionstagare under de senaste 15 åren. I undersökningen analyseras förändringar i strukturen bland sjukpensionärer och orsakerna till dem genom sjukpensionsfrekvens, avslutade sjukpensioner och sjukpensionsperiodernas längd och frågas i vilken usträckning de förklarar den genomsnittliga utvecklingen av sjukpensionärernas pension eller ekonomi mera allmänt taget.

Forskningsmaterialet består av Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens registerbaserade panelmaterial.

Tidsplan: 2022–2023

Forskare: Juha Rantala, Mikko Laaksonen

Publikationer:

  • Ovatko työkyvyttömyyseläkeläisten eläkkeet pienentyneet? Yhteiskuntapolitiikka nro 2/22, 2022. (april)

Pensionspolitikens mål är att säkerställa att alla pensionärer i rimlig utsträckning bibehåller sin ekonomiska standard efter pensioneringen och att förhindra fattigdom. I undersökningen studeras hur personernas ekonomi förändras vid pensioneringen. Förändringen av inkomsterna mäts med hjälp av personens egna brutto- eller nettoinkomster och hushållets ekvivalerade penninginkomst. Förändringen av inkomsterna bedöms med beaktande av bl.a. inkomsterna och arbetsmarknadsställningen före pensioneringen, pensionsslag familjebakgrund och kön.

I undersökningens första skede beräknas inkomstförändringar utgående från nettoinkomsterna hos personer som gått i pension åren 2000–2017. På det sättet kan det utredas vilka förändringar det har skett i nyblivna pensionärers ekonomi sedan början av 2000-talet. I undersökningens andra skede utreds olika inkomstbegrepps betydelse för bilden av hur ekonomin förändrats. I tillämpliga delar beräknas också pensionens s.k. ersättningsgrad. Föremål för studien är de som gått i pension år 2017. I undersökningens tredje skede beräknas förändringen av inkomsterna utgående från ekvivalent penninginkomst, varvid den pensionerade personens familjesituation och övriga familjemedlemmars inkomster kan beaktas.

Undersökningsmaterialet är Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen (panel) som omfattar befolkningen i alla privata hushåll samt därtill anslutna uppgifter ur Statistikcentralens övriga register och Pensionsskyddscentralens register från åren 1995–2020.

Tidsplan: 2021–2023

Forskare: Juha Rantala, Marjo Pyy-Martikainen (FPA), Marja Riihelä (VATT)

Publikationer:

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, förmögenhet och boende syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och Eurostats material EU-SILC som gäller inkomster och levnadsförhållanden.

Tidtabell: 2018–2024

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

The aim of this research project is to shed light on the various factors underlying the subjective views of economic well-being of older Europeans. We are interested in how subjective economic well-being is related to individuals’ income levels, source of income, poverty and life courses. We also compare countries and identify factors at the macrolevel that influence individuals’ and households’ economic well-being. The empirical analysis is based on multi-country survey data from EU-SILC and SHARE, in combination with data extracted from other external sources. Results will be published in international scientific journals on ageing and social policy.

Schedule: 2020–2023

Researchers: Liisa-Maria Palomäki, Kati Kuitto, Susan Kuivalainen, Aart-Jan Riekhoff

Publications:

Palomäki, L.-M., Kuitto, K., Kuivalainen, S., & Riekhoff, A. J. (2022) Size or Content of the Pie? Source of Income and Perceived Income Adequacy of Older Europeans. Journal of Aging & Social Policy, 1–19.

Kakun koko vai sisältö? – Eläkeikäisten kokemus toimeentulosta riippuu paitsi tulojen määrästä myös tulonlähteestä Kakun koko vai sisältö? – Eläkeikäisten kokemus toimeentulosta riippuu paitsi tulojen määrästä myös tulonlähteestä – Eläketurvakeskus (etk.fi) Etk.fi-blogg, 27.9.2022.

Size or content of the pie – amount and source of income is related to income perceptions Size or content of the pie – amount and source of income is related to income perceptions – Finnish Centre for Pensions (etk.fi) Etk.fi-blogg, 29.9.2022.

This article contributes to the debate concerning pension financialization and how countries are adapting their pension systems to respond to demographic ageing. We do so by examining the statutory pension systems of Canada and Finland, which diverge interestingly from current international trends. The Canadian and Finnish public pension schemes reflect two tendencies often associated with pension financialization: an increasing reliance on financial markets and an investment policy with a diversified asset allocation. However, unlike in many other countries, this has not resulted in heightened individual risks in old-age income security caused by a shift from defined benefit to defined contribution pensions – an otherwise common trend internationally. The analysis is based on academic, governmental and other expert literature.

Schedule: 2018–2023

Researchers: Jyri Liukko, Aaron Doyle (Carleton University, Ottawa), Turo-Kimmo Lehtonen (TUNI)

Publications:

  • Liukko, J. & Doyle, A. & Lehtonen, T.-K. (2024) Pension financialization and collective risk sharing in Canada and Finland. Forthcoming in International Social Security Review.

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet.

Pensionsbarometern bygger på enkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att intervjua cirka tusen personer som bor på det finländska fastlandet. Enkäten ger en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Tidsplan: 2017–2026

Forskare: Allan Paldanius, Susan Kuivalainen, Sanna Tenhunen

Publikationer:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2023 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som tidigare gjorts åren 2020 och 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till pensionärer som tidigare besvarat enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information ur nya perspektiv. Sådana är t.ex. skuldsättning, förmögenhet, ekonomiska relationer mellan makarna och förhinder för att arbeta vid sidan om pensionen.

Dataskyddsbeskrivningar av behandlingen av personuppgifter i samband med undersökningen. Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidtabell: 2020–2024

Forskare: Kati Ahonen, Ilari Ilmakunnas, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki, Anniina Kaittila (Åbo universitet)

Publikationer:

I undersökningen kartläggs finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet, dess tillförlitlighet och pensionssystemets framtidsutsikter genom en enkät. Dessutom utreds finländarnas uppfattningar om hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur de har förberett sig ekonomiskt på den. I undersökningen kartläggs också hur väl folk känner till pensionsfrågor och vad de vet om effekterna av 2017 års pensionsreform och hur de anser att dessa eventuellt inverkar på pensionsövergången.

Undersökningen bygger på en enkät som skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Materialet kombineras med registeruppgifter. Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf) 

Tidsplan: 2019–2023

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Jyri Liukko, Juha Rantala, Susan Kuivalainen

Publicationer:

Pensionssystemets hållbarhet

Vi gör uppskattningar av den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling samt finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn på lång sikt med hjälp av Pensionsskyddscentralens långsiktiga planeringsmodell. Modellen simulerar det lagstadgade pensionssystemets funktion och med hjälp av den kan vi göra beräkningar som betjänar prognoser och planering av pensionssystemet.

Tidsplan: Fortlöpande. Den nyaste rapporten utkom våren 2019.

Forskare: Kaarlo Reipas, Mikko Sankala, Heikki Tikanmäki

Publikationer:

Läs mer

Vetenskapspublikationer Vetenskapliga artiklar