Siffrorna som beskriver utgångssituationen i kalkylen fås från

• Pensionsskyddscentralens statistikdatabas
• Pensionsskyddscentralens pensionsregister
• arbetspensionssystemets gemensamma intjäningsregister
• Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens gemensamma statistik
• Pensionsskyddscentralens kostnadsfördelningsdata om arbetspensionerna
• Statistikcentralens statistikdatabas
• Telas statistikdatabas
• FPA:s faktaportal
• Kevas verksamhetsberättelser
• Finansinspektionen.

Utifrån dessa framskrider beräkningen enligt givna antaganden. De centralaste antagandena är följande:

Antaganden i den långsiktiga kalkylen år 2026

Summerad fruktsamhet	1,30
Nettoinvandring	24 000 personer/år
Konjunkturprognosperiod	2026–2031
Inflationen efter konjunkturprognosperioden	2,0 %/år
Arbetskraftskostnadernas reella ökning efter konjunkturprognosperioden	1,1 %/år
Nivåhöjningar av FPA:s pensioner efter konjunkturprognosperioden	Hälften av inkomstnivåns reella ökning
Realavkastning på pensionsfonderna på medellång sikt	3,18 %/år (2026–2035)
Realavkastning på pensionsfonderna på lång sikt	3,75 %/år (fr.o.m. 2036)

Den befolkningsprognos som använts i kalkylerna i rapporten har utarbetats på Pensionsskyddscentralen våren 2026. Prognosen baserar sig delvis på Statistikcentralens befolkningsprognos från 2024, men en del av de centrala antagandena avviker från den prognosen. Det summerade fruktsamhetstalet har antagits vara 1,3 under hela beräkningsperioden och nettoinvandringen 24 000 per år fr.o.m. år 2026. I den prognos som använts här baserar utgångsnivån för dödligheten sig på de genomsnittliga ålders- och könsspecifika dödsrisktalen för åren 2021, 2023, 2024 och 2025. Under coronapandemin var dödligheten exceptionellt hög i Finland i synnerhet under år 2022, varför dödsrisksiffrorna för det året inte har använts vid fastställandet av utgångsnivån. Dödligheten minskar i samma takt som i Statistikcentralens prognos för år 2024.

Antagandet om den nuvarande strukturella arbetslöshetsgraden som använts i sysselsättningsprognosen är 8 procent. För åren 2026–2030 gäller ett antagande om konjunkturarbetslöshet som är högre än det långsiktiga antagandet om arbetslöshet. Invandringens inverkan på sysselsättningsgraden har beaktats i kalkylerna på en grov nivå, förutsatt att sysselsättningsgraden för utrikes födda i förhållande till sysselsättningsgraden för hela befolkningen är på samma nivå som under åren 2020–2023 i genomsnitt. Den ålders- och könsstandardiserade sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar är cirka 10 procentenheter lägre bland utrikes födda än bland hela befolkningen i beräkningen.

Det långsiktiga antagandet om inflationen är 2,0 procent per år och om den reala ökningen av arbetskraftskostnaderna 1,1 procent per år.

Höjningen av pensionsåldrarna höjer inte den faktiska pensioneringsåldern med full effekt; invalidpensionerna kommer också att öka i de äldsta åldersgrupperna.

De årskullsvisa invalidpensionsfrekvenserna minskar med tiden. Denna uppskattning grundar sig på en observerad trend. Orsakerna till den konstaterade minskningen av pensionsfrekvensen torde ha ett samband med förändrade arbetsuppgifter, höjd utbildningsnivå bland arbetskraften och en förbättring av den allmänna folkhälsan.

Avkastningsantagandet för pensionsfonderna är reellt 3,18 % om året till år 2035, varefter det är 3,75 % om året. Att antagandet om placeringsavkastning är högre än tidigare är till en stor del en följd av större risktagande i placeringsverksamheten, vilket den nya pensionsreformen möjliggör. På medellång sikt bildas avkastningsantagandet i regel med framåtblickande mätare, som beaktar värderings- och räntenivåerna på marknaden i nuläget. Avkastningsantagandena på lång sikt bygger på historisk avkastning.