Siffrorna som beskriver utgångssituationen i kalkylen fås från

  • Pensionsskyddscentralens statistikdatabas
  • Pensionsskyddscentralens pensionsregister
  • arbetspensionssystemets gemensamma intjäningsregister
  • Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens gemensamma statistik
  • Pensionsskyddscentralens kostnadsfördelningsdata om arbetspensionerna
  • Pensionsskyddscentralens register för övervakning av företagarnas FöPL-försäkringsskyldighet
  • Finansinspektionen.

Utifrån dessa framskrider beräkningen enligt givna antaganden. De viktigaste antagandena gäller

  1. befolkningsutvecklingen
  2. sysselsättningen
  3. frekvenserna av nya pensioner
  4. ökningen i inkomstnivån
  5. avkastningen på pensionsfonderna
  6. inflationen.

Befolkningsutvecklingen som kalkylen utgår från grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2021, men i utgångsnivån för dödligheten har de preliminära uppgifterna om exceptionellt hög dödlighet år 2021 och i början av år 2022 beaktats. Dessutom har befolkningsprognosen förlängts från år 2070 framåt.

Antagandena om sysselsättnings-, inkomstnivå- och inflationsutvecklingen under åren 2022–2027 följer en konjunkturprognos från maj 2022. Efter dessa år ökar arbetskraftskostnaderna reellt med 1,2 procent om året. Till följd av detta ökar realinkomstnivån i Finland med 1,16 procent i snitt åren 2023–2090. Inflationen antas vara 2,0 procent om året på lång sikt.

Antagandet om den strukturella arbetslöshetsgraden i början av kalkylperioden som använts i sysselsättningsprognosen för kalkylen är 7,9 procent. I kalkylen stabiliserar sysselsättningsgraden sig på 73–74 procents nivå.

Sammanfattning av antagandena i långsiktsprognosen 2022

202520402090
Befolkning
Summerad fruktsamhet1,451,451,45
Nettoinvandring (tusental)15,015,015,0
Förväntad livslängd, 65-åringar (år)21,023,027,2
Äldreförsörjningskvot (%)*39,744,865,4
Samhällsekonomi
Sysselsättningsgrad (%)74,173,473,3
Reell inkomstnivåökning (%)1,181,191,21
Realavkastning på pensionsfonderna (%)2,53,53,5
*65-åringar och äldre /15–64-åringar

Höjningen av pensionsåldrarna höjer inte den verkliga pensioneringsåldern med full effekt, utan arbetsoförmåga kommer också att öka i de äldsta åldersklasserna.

De årskullsvisa invalidpensionsfrekvenserna minskar med tiden. Denna uppskattning grundar sig på en observerad trend. Orsakerna till den konstaterade minskningen av pensionsfrekvensen torde ha ett samband med förändrade arbetsuppgifter, höjd utbildningsnivå bland arbetskraften och en förbättring av den allmänna folkhälsan.

Antagandet om avkastningen av pensionsfonderna är reellt 2,5 % om året till år 2031, varefter realavkastningsantagandet är 3,5 % om året. Avkastningsantagandet härleds från avkastningsantagandena för olika placeringsobjekt och deras andel i placeringsportföljen. För de första tio åren utgår kalkylen från ett lägre avkastningsantagande framför allt på grund av en exceptionellt låg utgångsnivå för räntorna.

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.