Människor går i pension längs olika stigar. Forskningen i tidpunkten för pensioneringen och pensionsformerna ger information om hur arbetslivslängden ökar och hur utbredda olika pensionsformer är, såsom sjukpension eller partiell ålderspension.

Under programperioden forskar vi i pensionsövergångarna pensionsslagsvis och befolkningsgruppsvis och bedömer effekterna av 2017 års pensionsreform. Utöver pensionsövergångar som skett studerar vi befolkningens pensioneringsplaner och sambandet mellan den planerade pensioneringsåldern och utfallet. Vi studerar sambandet mellan faktorer på arbetsplatsnivå och pensionsövergångarna samt arbetsgivarnas uppfattningar om bl.a. den åldrande arbetskraften och åldersgränserna inom pensionssystemet.

Mångas yrkesbana slutar med sjukpensionering. Under perioden forskar vi i sjukpensionsfrekvensen, i ansökningarna om sjukpension och avslagsandelens förändring i tiden och i skillnader mellan befolkningsgrupperna och hur dessa skillnader påverkar antalet sjukpensionerade. Utöver det studeras vilket samband hälsan, arbetsförmågan och arbetsförhållandena har med sjukpensionsfrekvensen.

Vi forskar också i åtgärder som stöder arbetsförmågan och i pensionsövergången som process.

Aktuellt

De som tagit ut partiell ålderspension blir ofta ålderspensionerade tidigare än andra

Bland dem som valt partiell pension blir en större del pensionerade vid den lägsta åldern för ålders-pension och före den målsatta pensionsåldern än bland dem som inte valt partiell pension. Hälften av dem som valt partiell pension gick i pension vid lägsta åldern för ålderspension. Motsvarande andel bland dem som inte hade valt partiell pension var en tredjedel. Senast vid den målsatta pensionsåldern pensionerade sig två tredjedelar av dem som valt partiell pension, medan detsamma gällde för drygt hälften bland de övriga.

De som har tagit ut partiell ålderspension pensionerar sig oftare vid den lägsta åldern för ålderspension än de som inte tagit ut partiell pension. Också de som fick den tidigare deltidspensionen gjorde likadant. De som har tagit ut partiell pension arbetar mera sällan till den målsatta pensionsåldern, visar en undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort.

Läs mer:


Var femte väljer partiell ålderspension

Diagram som visar åldersfördelningen bland personer som tagit ut partiell ålderspension före pensionsåldern. De flesta har gjort det vid 61 års ålder.

Den vanligaste åldern att börja ta ut partiell ålderspension är 61 år. En studie av olika åldersgrupper visar att var femte som har rätt till partiell ålderspension tar ut den, män oftare än kvinnor. Det blev möjligt att ta ut partiell ålderspension år 2017. Åren 2017–2020 tog fler än 47 000 personer vara på den här möjligheten, Utnyttjandet av partiell ålderspension har blivit etablerat, berättar nationalekonom Satu Nivalainen.

Läs mer:


Undersökning: Finländarna bedömer sin egen förväntade livslängd när beslut om pension fattas

Finländarnas intresse för att ansöka om partiell ålderspension har ett samband med föräldrarnas livslängd, framgår det i Pensionsskyddscentralens (PSC) färska undersökning. Ju kortare en person bedömer sin egen livslängd bli, desto sannolikare att hen ansöker om partiell ålderspension. Männens förväntade livslängd är kortare än kvinnornas och de ansöker också mer aktivt om partiell ålderspension. Enligt PSC ansökte nära 14 procent av de 61-åriga männen om partiell ålderspension år 2019. Hos kvinnor var motsvarande andel under 9 procent.

Läs mer:


Allt färre blir varaktigt sjukpensionerade efter rehabiliteringsstöd, men de som börjar arbeta igen blir inte nämnvärt fler

Det har blivit betydligt ovanligare att bli sjukpensionerad tills vidare efter att ha fått rehabiliteringsstöd, men det har inte blivit lika mycket vanligare att börja arbeta igen. Många får rehabiliteringsstöd under en längre tid eller blir arbetslösa eller beroende av andra bidrag.

Läs mer:


Löntagarna planerar att gå klart senare i pension – varannan vill bli pensionerad tidigast vid 65

Många löntagare planerar att arbeta längre än till den lägsta åldern för ålderspension. Män och högutbildade vill gå i pension senare än andra, visar en ny undersökning av Pensionsskyddscentralen (PSC).

Läs mer:


Allvarliga hälsoproblem rubbar makars yrkesbanor

När en man som lever i ett parförhållande blir allvarligt sjuk, får kvinnans förvärvsarbete en större betydelse för parets ekonomi. Högutbildade kvinnor har bättre möjligheter att bidra till makarnas ekonomi än kvinnor som har utbildning på grund- eller mellannivå, visar en ny undersökning.

Läs mer:


Delinvalidpensionerna vanliga bland kommunsektorns arbetstagare

Kommunernas arbetstagare börjar tre gånger oftare få delinvalidpension än den privata sektorns arbetstagare. Delinvalidpension är också allmännare bland kvinnor, framgår det i en färsk undersökning.

Läs mer:


Åldrande arbetskraft behöver mer investering i arbetsförmågan

Längre arbetsliv innebär att man på arbetsplatserna måste tänka mer på fysiska och psykosociala risker. Om man på arbetsplatserna förhåller sig olika till tanken på att förlänga arbetslivet, förlängs inte allas yrkesbanor. Följden kan vara en ökande ekonomisk ojämlikhet i ålderdomen, skriver specialforskare Mikko Laaksonen på PSC i ledaren i tidskriften Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. 

På andra webbplatser: