Människor går i pension längs olika stigar. Forskningen i tidpunkten för pensioneringen och pensionsformerna ger information om hur arbetslivslängden ökar och hur utbredda olika pensionsformer är, såsom sjukpension eller partiell ålderspension.

Under programperioden forskar vi i pensionsövergångarna pensionsslagsvis och befolkningsgruppsvis och bedömer effekterna av 2017 års pensionsreform. Utöver pensionsövergångar som skett studerar vi befolkningens pensioneringsplaner och sambandet mellan den planerade pensioneringsåldern och utfallet. Vi studerar sambandet mellan faktorer på arbetsplatsnivå och pensionsövergångarna samt arbetsgivarnas uppfattningar om bl.a. den åldrande arbetskraften och åldersgränserna inom pensionssystemet.

Mångas yrkesbana slutar med sjukpensionering. Under perioden forskar vi i sjukpensionsfrekvensen, i ansökningarna om sjukpension och avslagsandelens förändring i tiden och i skillnader mellan befolkningsgrupperna och hur dessa skillnader påverkar antalet sjukpensionerade. Utöver det studeras vilket samband hälsan, arbetsförmågan och arbetsförhållandena har med sjukpensionsfrekvensen.

Vi forskar också i åtgärder som stöder arbetsförmågan och i pensionsövergången som process.

Aktuellt

Pensionärer arbetar ofta oregelbundet och sporadiskt – många hittar inte lämpligt arbete

Keski-ikäinen mies selaa tablettitietokonetta.

Hälften av dem som nyligen gått i ålderspension från arbete är intresserade av att arbeta. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning har de flesta som arbetat efter pensioneringen fortsatt hos samma arbetsgivare och i likadana uppgifter som förut. I allmänhet arbetar de oregelbundet och sporadiskt.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Kontrollpunkter för sjukdagpenningen ökade på deltagandet i rehabilitering, men inverkade inte på återgången i arbete

År 2012 infördes kontrollpunkter vid 30, 60 och 90 dagar i sjukdagpenningssystemet, med syftet att förbättra identifieringen av långvarig arbetsoförmåga och försnabba återgången i arbete. I Pensionsskyddscentralens och FPA:s forskning noterades att deltagandet i rehabiliteringen ökade efter förnyelsen, men reformen hade ingen inverkan på återgången i arbete. Ökning skedde både i arbetspensionsrehabiliteringen och i rehabiliteringen som FPA är ansvarig för att ordna.

Den ökande andelen med personer som deltagit i rehabilitering efter att lagändringen trätt i kraft hos dem som passerat 30, 60 och 90 sjukdagpenningsdagar (%). Andelen har ökat både i all FPA-rehabilitering, FPA:s yrkesinriktade rehabilitering och arbetspensionsrehabilitering.

På andra webbplatser:


Även bland dem som fått sjukdagpenning för en längre tid är deltagandet i rehabiliteringen rätt så låg

Få av dem som fått sjukdagpenning för en längre tid deltog i rehabilitering som ersätts av FPA eller arbetspensionsanstalterna. Till exempel till och med den 60:nde sjukdagpenningsdagen hade 5 procent av dem som inlett en sjukdagpenningsperiod deltagit i rehabilitering, och ett år senare var andelen 17 procent. Återgång i arbete var ju mindre sannolikt och inledande av sjukpension desto allmännare ju längre som sjukdagpenningsperioden fortsatt. Resultaten grundar sig på FPA:s och Pensionsskyddscentralens projekt.

Deltagande i rehabilitering ersatt av FPA eller arbetspensionsanstalterna efter 60, 90, 150 och 230 dagar med sjukdagpenning (%). När antalet sjukdagpenningdagar ökade från 60 till 230, har deltagandepro-centen ökat från knappt fem (4,83) till cirka femton (15,1). Ett år senare har deltagandeprocenten ökat från cirka sjutton (17,08) till trettio (30,77).

På andra webbplatser:


Den egna uppfattningen av arbetsförmågan förutspår kraftigt sjukpensioneringen

För dem som uppfattade sig själva som partiellt arbetsoförmögna var risken att sjukpensioneras under de tre kommande åren trefaldig och för dem som uppfattade sig som helt arbetsoförmögna var risken sexfaldig jämfört med de helt arbetsförmögna. I undersökningen kombinerades uppgifter från undersökningarna Terveys2000 och FinHealth 2017 med Pensionsskyddscentralens registermaterial. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften European Journal of Public Health.

På andra webbplatser:


Varför har antalet sjukpensionärer minskat?

Antalet sjukpensionerade har minskat med en dryg fjärdedel från år 2010 till år 2020. Till största delen beror ändringen på att många som hör till de stora årskullarna har övergått från sjukpension till ålderspension. Samtidigt har också antalet nya, begynnande sjukpensioner minskat, framgår det av en forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC).

Läs mer på Etk.fi:


En positiv upplevelse av arbete och arbetsmiljö kan uppmuntra till fortsatt arbete efter den tidigaste pensionsåldern 

Ett trivsamt och meningsfullt arbete, en lägre känsla av stress och färre upplevda förändringar i arbetet är faktorer som hänger ihop med att man arbetar förbi sin lägsta möjliga pensionsålder. Detta framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning, som riktade sig till personer som ålderspensionerat sig under åren 2019–2021.

Läs mer på Etk.fi:


Sysselsättningen har ökat betydligt i samband med höjningen av pensionsåldern – men det har också arbetslösheten och arbetsoförmågan

Den gradvisa höjning av pensionsåldern som det avtalades om i 2017 års pensionsreform har höjt sysselsättningen betydligt bland personer vid tröskeln till pensioneringen. Samtidigt har också arbetslösheten och antalet sjukpensioneringar ökat klart.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Skillnaden i fysisk funktionsförmåga mellan yrkesklasser växer efter ålderspensioneringen men krymper efter sjukpensionering

Skillnaderna i fysisk funktionsförmåga mellan olika yrkesgrupper växer efter ålderspensioneringen men krymper efter sjukpensionering. Detta framgår av en studie utförd av Pensionsskyddscentralen och Helsingfors universitet. Det är den första studien som undersöker hur den fysiska funktionsförmågan fortsätter att utvecklas hos både ålders- och sjukpensionerade.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:  


Skillnader i sjukpensionering mellan den offentliga och den privata sektorn

Sjukpensionering är vanligare inom den offentliga sektorn än den privata sektorn. Skillnaderna mellan sektorerna är speciellt stora i fråga om partiell sjukpension. Skillnaderna varierar också efter yrkesgrupp. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

Läs mer på Etk:fi:

På andra webbplatser: 


Den ålder då finländare planerar att gå i pension har höjts i takt med åldern för ålderspension

Den ålder då finländare planerar att gå i pension har höjts i samma takt som den lägsta åldern för ålderspension efter pensionsreformen år 2017. I många andra länder har människornas planer angående pensionering hållits nästan oförändrade trots pensionsreformer.

Läs mer på Etk.fi:


Höjningen av pensionsåldern lyckades i pensionsreformen år 2017 – övergången i ålderspension sker nu avsevärt mycket senare

Folk går avsevärt mycket senare i ålderspension nu i synnerhet inom den privata sektorn, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning. Dessutom har arbete efter 63 års ålder ökat klart just inom den privata sektorn. Det avtalades om en gradvis höjning av åldern för ålderspension i samband med pensionsreformen år 2017.

Läs mer på Etk.fi: