Pensionsskyddets primära uppgift är att trygga försörjningen under tiden som pensionär. Under programperioden forskar vi i pensionsskyddets nivå och i pensionsslag och befolkningsgrupper som är centrala med tanke på utvecklingen av pensionsskyddet.

Tiden som pensionär är ett flera år eller t.o.m. årtionden långt livsskede med perioder som är olika ur ekonomiskt perspektiv. Under perioden utför vi longitudinella studier på individnivå av inkomstnivåförändringar bland pensionärer och upprepar en ekonomienkät bland pensionärsbefolkningen.

Hur pensionärerna klarar sig ekonomiskt bedöms främst utgående ifrån inkomsterna. Pensionärernas ekonomi undersöks också ur konsumtionens och den subjektiva upplevelsens perspektiv.

Under programperioden undersöks kunskaperna om pensionsskyddet bland personer i arbetsför ålder och deras uppfattningar om hur pensionsskyddet räcker till och hur hållbart det är och om dess centrala principer.

Aktuellt

Pensionärernas inkomster i förhållande till den övriga befolkningen oförändrade – låga inkomster vanligast bland ensamboende

I Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande undersökning har pensionärernas ekonomi under åren 1995–2020 studerats bl.a. ur pensionernas, inkomsternas, förmögenhetens och den upplevda ekonomins perspektiv.

De pensionärer som har den bästa ekonomiska ställningen är 55–74-åringar som bor i ett hushåll med minst två personer. Klart lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år.

Andelen låginkomsttagare bland pensionärerna i vissa befolkningsgrupper år 2020, när gränsen för låga inkomster är 60 % av hela befolkningens medianinkomst. Bland både hela befolkningen och pensionärerna utgör låginkomsttagarna 13 %. Bland pensionerade män är 11 % låginkomsttagare, bland kvinnor 15 %. Bland pensionärerna i åldern 18–54 år är 27 % låginkomsttagare, bland 55–64 åringarna 13 %, bland 65–74-åringarna 10 %, 75–84-åringarna 13 % och bland dem som är äldre än 84 år 24 %. Bland ensamboende pensionärer är 30 % låginkomsttagare och bland dem som bor i minst två personers hushåll 3 %.
Läs mer:

Hur människor upplever att de klarar sig ekonomiskt beror på inkomsternas storlek men också på inkomstkällan

Utöver inkomsternas storlek har inkomstkällan betydelse för hur människor upplever att de klarar sig ekonomiskt. Ju större andel av hushållets inkomster som kommer från pensioner eller kapitalinkomst, desto bättre upplevs den egna ekonomin vara. Inkomster från andra sociala förmåner och arbete ger en svagare upplevelse av hur pengarna räcker till. Undersökningen studerar vilken betydelsen inkomsternas storlek och inkomstkällorna har för hur äldre européer upplever sin ekonomi. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Journal of Aging & Social Policy.  

På andra webbplatser:


Merparten av ålderspensionstagarna upplever att deras försörjning hållits på god nivå – en femtedel har utdragna ekonomiska svårigheter

Majoriteten av ålderspensionstagarna upplever att deras ekonomiska situation hållits god mellan åren 2017 och 2020, framgår det i Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning. Ändå har ungefär en femtedel av ålderspensionstagarna utdragna ekonomiska svårigheter.

Läs mer:


Invandring är fortfarande det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna, en tredjedel vill höja pensionsavgifterna

Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Näst positivast förhöll man sig till en höjning av pensionsavgifterna. Det stöds av en dryg tredjedel. Endast en fjärdedel är för att öka avkastningen på pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer.

Om pensionssystemet borde ändras för finansieringens skull, anser 62 procent att det är ett bra eller ganska bra alternativ att öka den arbetsrelaterade invandringen. En höjning av pensionsavgifterna be-traktar 34 procent som bra eller ganska bra och 35 procent som dåligt eller ganska dåligt. En höjning av pensionsåldern är ett dåligt eller ganska dåligt alternativ enligt 55 procent av svararna. En klar majoritet av svararna motsätter sig en minskning av de redan pensionerades eller framtida pensionärers pensioner.

Läs mer:


Största delen av pensionärerna upplever att det är någorlunda lätt att klara sig ekonomiskt

Två av tre pensionärer upplever att det är någorlunda lätt att täcka vanliga utgifter. Var tionde har dock svårare ekonomiska problem, visar Pensionsskyddscentralens färska undersökning.

Enligt undersökningen bedömde största delen av pensionerna i fjol att de var medelmåttigt eller mycket nöjda med sin ekonomi. Andelen pensionärer som upplever ekonomiska problem har minskat.

Läs mer:


Nettoinkomsterna minskar med en femtedel i genomsnitt när man går i pension från arbete

De som gått i pension från arbete får i genomsnitt en nettoinkomst som är 79 procent av nettoinkomsten under tiden i arbete. Den förändring av inkomsterna som pensioneringen medför har hållits lika sedan början av 2000-talet, visar Pensionsskyddscentralens nya undersökning. Arbetsmarknadsställningen före pensioneringen har en betydande inverkan på hur inkomsterna förändras.

Medianer för nettoinkomsternas proportion för nypensionerade från arbete och utan föregående arbete och för samtliga nypensionerade

ÅrFrån arbeteUtan föregående arbeteSamtliga
20027911889
20078011386
20127812583
20177911387

Läs mer:


Frivilligt pensionssparande blir populärare – varannan finländare sparar redan med tanke på pensionärsåren

Pensionssparande är vanligare bland företagare, män och 55–64-åringar. Kvinnor och arbetslösa upplever oftare att ekonomiska orsaker hindrar dem att spara. Uppgifterna framgår av en ny undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort.

Läs mer:


Forskning: kvinnor oroar sig för ekonomin under pensionstiden

Finländare är oroliga för hur i synnerhet pensionärer med låga inkomster klarar sig. Många bekymrar sig också över tillgången till vårdtjänster till rimliga priser och inkomstskillnaderna mellan pensionärer.

Enligt undersökningen är tre av fyra finländare bekymrade över hur pensionärer med låga inkomster klarar sig ekonomiskt. Kvinnor oroar sig för det oftare än män.

Läs mer: