Pensionen multipliceras med livslängskoefficienten när den börjar. Detta har en bestående inverkan på pensionens storlek. Livslängdskoefficienten infördes i arbetspensionslagarna vid 2005 års pensionsreform.  

Syftet med livslängdskoefficienten är att begränsa den ökning av pensionskostnaderna som följer av den ökande livslängden och senarelägga pensioneringarna.  

Livslängdskoefficienten har beräknats sedan år 2009, då livslängdskoefficienten fick värdet ett (1,00000). Utgående från dödlighetstalen åren 2003–2007 beräknades då en förväntad livslängd för dem som är födda år 1947. De följande årskullarnas förväntade livslängd jämförs med den. Livslängdskoefficienten inverkade för första gången på de ålderspensioner som började år 2010.  

Livslängdskoefficienten fastställs för varje födelseårskull när denna uppnår 62 års ålder, och den ändras inte när den har fastställts.  

Tabell: Livslängdskoefficienter som fastställts för olika födelseårskullar 

År då livslängdskoefficienten fastställs (62 års ålder)  FödelseårLivslängdskoefficientLivslängskoefficientens inverkan på månadspensionen, %  Förväntad livslängd vid 62 års ålder, år  
2009  1947  1,00000  0,0  21,7  
2010  1948  0,99170  -0,8  21,8  
2011  1949  0,98689  -1,3  22,0  
2012  1950  0,98351  -1,6  22,0  
2013  1951  0,97914  -2,1  22,2  
2014  1952  0,97552  -2,4  22,3  
2015  1953  0,97200  -2,8  22,4  
2016  1954  0,96800  -3,2  22,4  
2017  1955  0,96344  -3,7  22,6  
2018  1956  0,96102  -3,9  22,7  
2019  1957  0,95722  -4,3  22,9  
2020  1958  0,95404  -4,6  22,9  
2021  1959  0,94984  -5,0  23,1  
2022  1960  0,94659  -5,3  23,2  

Livslängdskoefficientens inverkan på den månatliga pensionen och hela den pensionspott som utbetalas under tiden med pension 

Om den förväntade livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. Livslängdskoefficienten minskar dock inte det sammanlagda beloppet av den pension som betalas till pensionstagaren under hela tiden med ålderspension jämfört med dem som är födda år 1947, om pensionstagaren lever till den ålder som motsvarar ökningen av den förväntade livslängden. Om en person som ska gå i pension vill uppnå den pensionsnivå som hen utan livslängdskoefficienten hade tjänat in vid sin lägsta pensionsålder, måste hen gå senare i pension.   

För att personen ska kunna bedöma hur länge hen behöver skjuta upp pensionen för att uppnå detta mål, beräknas det en målsatt pensionsålder för varje födelseårskull. Den målsatta pensionsåldern anger vid vilken ålder uppskovsförhöjningen av arbetspensionen är lika stor som den minskning av månadspensionen som livslängdskoefficienten orsakar vid den lägsta pensionsåldern.  

Hur livslängdskoefficienten bestäms 

Livslängdskoefficienten fastställs separat för varje födelseårskull inför det år då födelseårskullen fyller 62 år. För första gången fastställdes livslängdskoefficienten för basåret 2009, då de som är födda 1947 fyllde 62 år. Då var värdet 1,00000.  

Pensionsskyddscentralen (PSC) räknar årligen ut livslängdskoefficientens värde. Det fastställs så att kapitalvärdet av pensionen som omräknats med livslängdskoefficienten är detsamma som kapitalvärdet av pension basåret 2009, som inte har omräknats. Pensionens kapitalvärde avser det totala beloppet av pensioner som utbetalas under den antagna livstiden räntan medräknad och dödligheten beaktad.  

PSC räknar ut kapitalvärdet (livslängdstalet, dvs. kapitalvärdet av en pension på en euro), som används vid beräkningen av livslängden, utgående från två procents räntesats, som nämns i lagen, och dödsrisken enligt Statistikcentralens dödlighetsstatistik från den fem senaste åren. Vid beräkningen av livslängdstalet för basåret 2009 användes alltså dödsrisktalen enligt dödlighetsstatistiken från åren 2003–2007.  

Efter år 2009 kan livslängdstalet antingen minska eller öka, beroende på hur dödligheten förändras. Livslängdstalet ökar när livstiden blir längre. När livstiden förkortas minskar livslängdstalet.  

Livslängdskoefficienten erhålls genom att jämföra beräkningsårets livslängdstal med basårets 2009 livslängdstal. Om livslängdstalet ökar, minskar livslängdskoefficienten jämfört med föregående år. Eftersom den intjänade pensionen multipliceras med livslängdskoefficienten, minskar också den månatliga pensionen.   

Livslängdskoefficienten räknas ut med fem decimalers noggrannhet. Koefficientens värde är detsamma för män och kvinnor, liksom alla andra parametrar inom pensionssystemet.  

En livslängdskoefficient som avvek från basvärdet beräknades för första gången i november 2009 och gällde år 2010. Den första årskullen vars pensioner livslängdskoefficienten i praktiken påverkade var de som är födda år 1948.  

Från och med år 2027 bestäms livslängdskoefficienten något annorlunda för att den lägsta pensionsåldern binds till den förväntade livslängden. Kapitalvärdet av en pension omräknad med livslängdskoefficienten vid den lägsta pensionsåldern är detsamma som kapitalvärdet av en pension omräknad med den för år 2026 fastställda livslängdskoefficienten vid 65 års ålder.   

Social- och hälsovårdsministeriet ger en förordning om livslängdskoefficientens värde för följande år senast i slutet av november.  

Läs mer: