Livslängdens ökning har börjat påverka arbetspensionens belopp och pensionsåldern till följd av pensionsreformerna åren 2005 och 2017. Den påverkar arbetspensionerna på två sätt:

• Nya pensioners belopp (2005 års pensionsreform)
• Bestämningen av lägsta pensionsålder (2017 års pensionsreform).

När den pension som tillvuxit under yrkesbanan beviljas multipliceras pensionens belopp med livslängdskoefficenten. Syftet är att begränsa den ökning av pensionskostnaderna som följer av den ökande livslängden och senarelägga pensioneringen. Om livslängden ökar, minskar livslängdskoefficientens värde. Om personer som hör till olika årskullar i övrigt har tjänat in lika mycket arbetspension under sin tid i arbetslivet, innebär livslängdskoefficienten att de yngre årskullarnas månatliga pension blir mindre än äldre årskullars.

Ett mål för 2017 års pensionsreform var att förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbete hålls sådan att det tryggar pensionsskyddets sociala och ekonomiska hållbarhet. Därför har också den lägsta pensionsåldern knutits till livslängdens förändring.

Avsikten med dessa webbsidor är att ge djupare insikter i vad det innebär att livslängden beaktas i pensionsskyddet.

Livslängden mäts med den förväntade livslängden

Den förväntade livslängden är det antal år som personer i en viss ålder ännu förväntas leva efter granskningstidpunkten, om dödligheten hålls på samma nivå som vid granskningstidpunkten.

Som mått på dödligheten används dödsrisktal i olika åldrar. Dödsrisktalet uttrycker sannolikheten för att en person i en viss ålder under ett viss kalenderår avlider före sin följande födelsedag. När dödligheten minskar, ökar den förväntade livstiden, dvs. människor förväntas leva längre. Dödsrisktalen beräknas av Statistikcentralen.

• Exempelvis var den förväntade livslängden för en person född 1947 vid 62 års ålder år 2009 21,7 år. Denna siffra användes vid beräkningen av livslängdskoefficienten. För personer födda år 1960 var den 23,2 år. Den förväntade livslängden har alltså ökat, dvs. dödligheten har minskat.

Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer livslängden att fortsätta öka i framtiden. Alla framtidsprognoser är emellertid förknippade med osäkerhet. På grund av denna osäkerhet har man inte velat fästa de framtida pensionernas nivå (livslängdskoefficienten) och pensionsåldersgränserna vid prognoser utan vid utfallet av dödligheten genom den förväntade livslängden. Den förväntade livslängden beaktar inte den framtida livslängdsökningen alls.

Läs mer på Etk.fi:

• Elinaikakertoimen laskenta (Beräkning av livslängdskoefficienten, på finska, pdf)