Arbetspensionstagare i Finland (FOS)

Arbetspensionstagare i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionstagare i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av arbetspensionstagarna i Finland.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om alla arbetspensionstagare i Finland, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften.

Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, kön och ålder, pensionens storlek, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, bosättningsland

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om arbetspensionstagare, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften grundar sig på uppgifter i pensionsregistret. I pensionsregistret sparas uppgifterna om arbetspensionsanstalternas pensionsbeslut.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Uppdateringsintervall

En snävare statistik om arbetspensionstagarna utkommer en gång i månaden och den mera omfattande statistikpublikationen Arbetspensionstagare i Finland en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Månadsstatistiken utkommer i mitten av den följande månaden och årsstatistiken utkommer på hösten det följande året. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 1996. Åren 2005–2013 var statistikens namn Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland.

Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, ålderspension, invalidpension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, partiell ålderspension, pensionering

Arbetspensionstagare

Pensionstagare med pension som grundar sig på egen yrkesbana är de som den sista dagen under statistikåret får ålders- eller sjukpension enligt arbetspensionssystemet, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension eller partiell förtida ålderspension. Samtliga pensionstagare inbegriper utöver dessa också dem som får familjepension. Arbetspension kan betalas samtidigt enligt både flera pensionslagar och i form av flera pensionsslag.

Arbetspensionsutgift

Arbetspensionsutgiften innehåller de lagstadgade pensioner inom den privata och den offentliga sektorn samt av arbetsgivaren bekostade frivilliga registrerade tilläggspensioner som betalats under statistikåret, men inte pensioner som betalats enligt gamla kommunala pensionsstadgor.

Bosättningskommun, bosättningsland, landskap

En persons bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret.

Bosättningsländerna klassificeras enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är i kraft vid utgången av statistikåret.

Huvudsaklig orsak till arbetsoförmåga

Med huvudsaklig orsak till arbetsoförmågan avses den sjukdom som huvudsakligen utgör grunden för pensionen. Even om arbetsoförmågan ibland kan förorsakas utöver den huvudsakliga sjukdomen av någon betydande ytterligare sjukdom, grundar statistiken endast på klassificering av den huvudsakliga sjukdomen.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Klassificeringen görs i första hand enligt den nya sjukdomsklassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen (se bilaga 1).

Nypensionerade med arbetspension

Som nypensionerade med pension som grundar sig på egen yrkesbana är personer som under statistikåret har börjat få pension som grundar sig på egen yrkesbana (ålders-, sjuk-  eller specialpension för lantbruksföretagare). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått någon av de ovan nämnda pensionerna åtminstone på två år.

En sektorspecifik granskning görs alltid utgående från sektorn i fråga. Om en person har gått i pension från den ena sektorn redan före statistikåret och går under statistikåret i pension från den andra sektorn, blir han eller hon bokförd under statistikåret endast i den sistnämnda sektorn siffror, inte längre i siffrorna över samtliga nypensionerade. Det betyder alltså att en person bokförs i siffrorna över hela arbetspensionssystemet endast under det kalenderår då den första pensionen börjar. De sektorvisa siffrorna i tabellerna är alltså inte adderbara.

Nypensionerade med ålderspension är personer vilkas ålderspension började under statistikåret och som inte har fått egen pension av något slag på minst två år. I fråga om sjukpensioner och specialpensioner för lantbruksföretagare förutsätts att personerna inte har fått pension av samma pensionsslag på åtminstone två år. I fråga om de olika underkategorierna av sjukpension förutsätts att personen inte har fått sjukpension av något slag på två år.

De som gått i deltidspension räknas inte med till siffrorna om alla nypensionerade med arbetspension. Deltidspensionstagarna tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan pension som grundar sig på egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Oavlönad period

En tidsperiod under vilken en person får en social förmån på basis av vilken personen tjänar in pension. Oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.

Pensionens storlek

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp. Arbetspensionen kan minska på grund av samordning, om personen får ersättningar enligt lagar som stiftats med tanke på särskilda risker (trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, lag om skada ådragen i militärtjänst). Dessa pensioner dras av från den intjänade arbetspensionen. Dessa ersättningar kan vara så stora att det endast litet eller inget alls av arbetspensionen återstår att betala.

Arbetspensionstagares och nypensionerades arbetspension inkluderar eurobeloppen av samtliga pensioner som grundar sig på egen yrkesbana och som betalades i slutet av året inom båda sektorerna. I pensionen ingår eurobeloppen av både grundpensioner och registrerade tilläggspensioner. Om en pension som har betalats till en person som gått i pension under statistikåret har hunnit upphöra före statistikårets utgång, statistikförs som pensionens belopp den pension som betalades när pensionen upphörde.

Deltidspensionstagare får inte samtidigt någon annan pension som grundar sig på deras egen yrkesbana, varför deltidspensionstagares och nya deltidspensionstagares arbetspension endast inbegriper deltidspensionens eurobelopp.

Den totala arbetspensionen inkluderar utöver de ovan nämnda även pensionstagarens eventuella familjepension. Den totala arbetspensionen beräknas inte för nypensionerade.

De genomsnittliga arbetspensionerna och totala arbetspensionerna är pensionernas aritmetiska medelvärden. I tabellerna 5 och 16 visas också medianpensionen. Medianpensionen är den pension som representerar den mittersta observationen i materialet, dvs. hälften av pensionstagarna får en större och hälften en mindre pension än medianpensionen.

Pensionssektor

I tabellerna i publikationen visas utöver siffrorna som täcker hela arbetspensions-systemet även de sektorvisa siffror om den privata och den offentliga sektorn. En utförligare beskrivning av sektorernas innehåll finns i kapitlet 1.1. Allmänt i publikationen för respektive statistikår.

Arbetspensionstagare räknas alltid med i den sektor där de får åtminstone en pension som är med i studien. Om en person får pension inom båda sektorerna, bokförs han eller hon i siffrorna om båda sektorerna, men upptas endast en gång i siffrorna om hela arbetspensionssystemet.

Nypensionerade bokförs i de sektorvisa siffrorna, om personen går i pension inom den sektorn under statistikåret. I siffrorna om hela arbetspensionssystemet bokförs en person endast under det statistikår då den första pensionen börjar.

Avgöranden om sjukpension bokförs på den sektor som den anstalt som träffat avgörandet hör till. Avgörandet träffas av den sista pensionsanstalten, dvs. den som ansvarar för det huvudsakliga pensionsskyddet. I regel är det bara en pensionsanstalt som träffar avgörandet. Endast i fall av två samtidiga anställningar kan ett avgörande som gäller en ansökan bokföras på båda sektorerna.

Arbetspensionsförsäkrade bokförs alltid i siffrorna om den sektor inom vilken personen arbetar (och/eller får pension). Om en person arbetar (och/eller får pension) inom båda sektorerna, blir han eller hon bokförd i båda sektorernas siffror.

Pensionsslag

Pensionsslag inom arbetspensionssystemet är ålders- och sjukspensioner, specialpensioner för lantbruksföretagare, deltidspensioner, partiella ålderspensioner och familjepensioner. Pensionsslagens innehåll (bl.a. grunder för beviljande och åldersgränser) under statistikåret presenteras utförligare i kapitlet 1.3 Pensionsförmåner i publikationen om respektive statistikår.

Sjukpensionsfrekvensen

Andelen som sjukpensionerats under året i promille av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.

Sjukpensionsfrekvensen beräknas både som åldersstandardiserad och icke-åldersstandardiserad. I åldersstandardiseringen används som standardbefolkning antingen antalet arbetspensionsförsäkrade år 2012 eller det senaste statistikåret. Med standardiseringen avlägsnas inverkan av ändringen av befolkningens åldersstruktur på sjukpensionsfrekvensen.

I statistiken används den ålder som personen har i slutet av statistikåret.

Sjukpensionerna inkluderar egentliga sjukpensioner, arbetslivspensioner från och med år 2018 samt individuella förtidspensioner till och med år 2012.

Före år 2018 beviljades sjukpensioner endast till dem yngre än 63 år. Därför har sjukpensionsfrekvenserna redovisats för olika åldersgrupper, men den mest jämförbara åldersgruppen på lång sikt är 25–62-åringarna. I och med att åldersgränsen för ålderspension fortsätter att stiga beviljas sjukpensioner till allt äldre, och statistikens åldersklassificering kommer således att behöva ändras i fortsättningen.

Överenskommelse om social trygghet

En överenskommelse mellan två länder genom vilken den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan dessa länder regleras.

Finland har överenskommelser om social trygghet med Australien, Chile, Indien, Israel, Kanada, Kina, Sydkorea, Quebec och USA.

Ålder

I tabellerna om nya arbetspensionstagare anges åldern när pensionen börjar. I de övriga tabellerna anges åldern vid statistikårets slut.

Medelåldern är det aritmetiska medelvärdet av personernas ålder. För arbetspensionstagare beräknas den utgående från åldern vid statistikårets slut och för nya arbetspensionstagare utgående från åldern när pensionen börjar.

Medianåldern är den mellersta observerade åldern i materialet.

Kvalitetsbeskrivning: Arbetspensionstagare i Finland 2021

Statistiken Arbetspensionstagare i Finland sammanställs av Pensionsskyddscentralen.

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att Pensionsskyddscentralen (PSC) bland annat har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken.

Statistiken Arbetspensionstagare i Finland finansieras av PSC.

Läs mer:

• Lagen om Pensionsskyddscentralen (Författningstjänsten)

Relevans av statistikuppgifterna

Det lagstadgade pensionsskyddet i Finland består i huvuddrag av arbetspensions- och folkpensionssystemet. Arbetspensionssystemets pensioner är inkomstrelaterade medan folkpensionen är ett bosättningsbaserat system. Statistiken Arbetspensionstagare i Finland ger en helhetsbild av de pensioner som utbetalats från arbetspensionssystemet i Finland.

Inom den privata sektorn verkställs arbetspensionsskyddet av arbetspensionsbolag, -stiftelser och -kassor och inom den offentliga sektorn huvudsakligen av Keva. Pensionsskyddscentralen fungerar som samorgan för arbetspensionssystemet och insamlar bl.a. nödvändiga uppgifter för skötseln av de arbetspensionsärenden som ålagts centralen enligt lag.

Utöver det lagstadgade arbetspensionsskyddet täcker statistiken Arbetspensionstagare i Finland också det frivilliga registrerade tilläggspensionsskyddet som arbetsgivare bekostat. Frivilligt oregistrerat tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren bekostar ingår däremot inte i siffrorna i denna statistik, och inte heller sådant frivilligt pensionsskydd som bekostas av personerna själva. Utanför statistiken står också pensioner enligt folkpensionssystemet samt förmåner som betalas enligt följande lagar:

• Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
• Trafikförsäkringslag
• Lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
• Lag om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag
• Lag om skada, ådragen i militärtjänst

Statistiken innehåller uppgifter om antalet arbetspensionstagare och personer som gått i arbetspension samt deras medelpensioner. Statistiken innehåller också uppgifter om arbetspensionsutgiften och arbetspensioner som betalats till utlandet.

En central klassifikator är arbetspensionssystemets indelning i den privata och den offentliga sektorn. Dessutom används också följande klassificeringar: pensionsslag, pensionsbelopp, pensionstagarens kön och ålder samt i fråga om sjukpensioner sjukdomsgrupp (ICD-10). Som regional indelning används för arbetspensionsutgiftens del landskapsindelningen i Finland och i fråga om utomlands bosatta arbetspensionstagare används bosättningsland och ländergrupp.

• ICD-10 (Nationell kodtjänst, på finska)
• Landskapen (Statistikcentralen)
• Stater och länder (Statistikcentralen)

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Uppgifterna i statistiken baserar sig på data ur pensionsregistret (totalmaterial). Registret innehåller data som registrerats om pensionsbesluten. Med hjälp av dem bildas de pensionsperioder och pensioner, som införs i statistikregistret. Detta statistikregister utgör basen för pensionsstatistiken.

Pensionsskyddscentralens avdelning för registertjänster ansvarar tillsammans med arbetspensionsanstalterna för pensionsregistrets innehåll, tillgången till den information som behövs vid verkställigheten av pensionsskyddet, informationens omfattning, lagenlighet och riktighet samt utredningen av fel i innehållet. Arek Oy bär det datatekniska ansvaret för pensionsregistren. Arek Oy är ett bolag som ägs gemensamt av pensionsförsäkrarna och PSC.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Vid rättelsen på webbplatsen uppges information om rättelsens innehåll och tidpunkten för rättelsen. Om större fel skrivs ett separat meddelande.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Statistiken utkommer en gång i månaden. En mer omfattande statistik ges ut en gång om året, under första hälften av året efter statistikåret. Publiceringstidpunkten anges i publiceringskalendern för statistik från PSC.

Läs mer:

• Publiceringskalender för statistik

Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har getts ut sedan 1996 och dess tidsserier är i huvuddrag jämförbara från denna tidpunkt. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

Statistiken har från början beskrivit antalet arbetspensionstagare och nypensionerade med arbetspension samt medelpensionerna för dessa och pensionsutgiften för arbetspensionssystemet. Informationsinnehållet har byggts på under årens lopp.

Åren 2005–2013 utkom statistiken under titeln Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland (Finlands officiella statistik). Från och med statistikåret 2014 ges statistiken ut som två separata statistikgrenar: Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Läs mer:

• Arbetspensionsförsäkrade i Finland

Innebörden av begreppet för nypensionerade med arbetspension ändrades år 1999. De som gått i deltidspension har efter det inte betraktats som pensionerade. De som har gått i deltidspension räknas med i siffrorna över de nypensionerade med arbetspension först när de börjar få någon annan pension på grundval av sin egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionsslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Från och med statistikåret 2020 ingår familjepensioner (efterlevandepension och barnpension) med beloppet noll euro inte längre i årsstatistikens siffror. I månadsstatistiken gjordes motsvarande ändring från början av statistikåret 2021. Ändringen inverkar på siffrorna över antalet familjepensionstagare och på den genomsnittliga pensionens nivå.

På beloppet på den familjepension som ska betalas inverkar den efterlevande makens egen arbetspension (eller en kalkylerad intjänad arbetspension) samt förmåner enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen. När dessa beaktas kan det leda till att familjepensionen blir noll euro.

Statistiken ska tolkas med beaktande av ändringar som gjorts i arbetspensionslagstiftningen.

Läs mer:

• Ändringar som skett i pensionslagstiftningen

I statistiken används standardklassificeringar, t.ex. sjukdomsklassificeringen ICD-10 och regionklassificeringar (landskap, bosättningsland och ländergrupp).

Pensionsskyddscentralen och FPA producerar årligen gemensamt statistiken Statistik över pensionstagarna i Finland (FOS), som täcker både arbetspensions- och folkpensionssystemets pensioner. Dess siffror avseende arbetspensionstagarna, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften överensstämmer med siffrorna i denna statistik.

• Statistik över pensionstagarna i Finland

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistikuppgifterna publiceras på statistikens webbsida, i PSC:s statistikdatabas och i den årliga publikationen Arbetspensionstagare i Finland.

En beskrivning av statistiken finns på statistikens webbplats.

Närmare information om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst.

• Ta kontakt med statistiktjänsten via webbformuläret

Ändringarna i pensionssystemet år för år