Det görs årligen ändringar i bestämmelserna om finansieringen av de lagstadgade pensionerna. Ändringar kan göras i arbetspensionslagarna, beräkningsgrunderna som reglerar arbetspensionsanstalternas försäkringsverksamhet eller kostnadsfördelningsgrunderna som gäller penningtrafiken mellan pensionsanstalterna. I regeringspropositioner och motiven till grunderna finns närmare information om ändringarna.

Nedan uppräknas ändringar av finansieringsbestämmelserna under olika år i kronologisk ordning. Hur pensionsskyddet har ändrats beskrivs mera omfattande på sidan Pensionsreformer.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,81 %.
  • I ArPL-avgiften ingick 0,41 procentenheter som utgjorde det belopp som arbetsgivarna återbetalade av den sänkning av ArPL-avgiften som medgavs år 2020.
  •  Inkomstgränsen för pensionsanstaltens fonderingsansvar för invalidpensioner höjdes så att de allra kortaste, i genomsnitt högst några månader långa, anställningarna inte omfattas av fonderingen.
  • I avgiftsklassmodellen för ArPL-bolagen fastslogs flera ändringar. Exempelvis påverkas arbetsgivarens avgiftsklass i fortsättningen av rehabiliteringsstöd som fortgått mer än två år.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,84 %.
  • I ArPL-avgiften ingick 0,44 procentenheter som utgjorde det belopp som arbetsgivarna återbetalade av den sänkning av ArPL-avgiften som medgavs år 2020.
  • ArPL-omkostnadsdelen bestämdes enligt en bolagsspecifik beräkningsgrund som fastställdes separat för varje ArPL-bolag fr.o.m. 1.1.2023.
  • Den pensionsutgiftsbaserade delen av Kevas medlemssamfunds arbetspensionsavgift slopades. Från och med år 2023 betalar kommunerna och välfärdsområdena utöver den lönebaserade avgiften en utjämningsavgift som bestäms som eurobelopp.
  • Beräkningsformeln för avsättningskoefficienten ändrades så att den också möjliggör negativa värden i situationer med svag solvens.
  • Aktieavkastnings- och avsättningskoefficientens värden beräknades månadsvis från början av år 2023.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,85 %.
  • I ArPL-avgiften ingick 0,45 procentenheter som utgjorde det belopp som arbetsgivarna återbetalade av den sänkning av ArPL-avgiften som medgavs år 2020.
  • De allmänna beräkningsgrunderna för ArPL-försäkringen uppdaterades i fråga om beräkningsmodellen för invalidpensioner (Z-modellen) fr.o.m. 1.1.2022. Modellens parametrar uppdaterades till att överensstämma med observationerna av hur länge invalidpensioner numera fortgår. Ändringens inverkan på de pensionsanstaltspecifika invalidpensionsansvaren överfördes till ArPL- och SjPL-pensionsanstalternas gemensamma utjämningsansvar.
  • Tidsplanen för den slutliga årliga kostnadsfördelningen för arbetspensionerna tidigarelades från höst till vår.
  • Lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor trädde i kraft 1.1.2022 och ersatte den tidigare lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor. Genom reformen eftersträvades en strukturellt tydligare reglering bl.a. i fall av konkurser och överlåtelser av försäkringsbeståndet.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,4 %.
  • Arbetspensionstillgångarna 31.12.2021 var 258 miljarder euro.
  • För den tiden då den nedsatta avgiften gällde år 2020 utdelades ingen kundåterbäring år 2021.
  • Den av staten bekostade andelen av SjPL-pensionsutgiften minskade från 31 procent till 29 procent.
  • Verkställigheten av arbetspensionsärenden som gäller Finlands Banks personal övergick 1.1.2011 till Keva och bestämmelserna om innehållet i Finlands Banks pensionsskydd överfördes till pensionslagen för den offentliga sektorn.
  • Försäkringsbeståndet i Liikennepalvelualojen Eläkekassa Viabeks konkursbo fördelades mellan fyra arbetspensionsbolag 30.6.2021.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,4 % under tiden 1.1.2020–30.4.2020 och 21,8 % under tiden 1.5.2020–31.12.2020.
  • Arbetspensionstillgångarna 31.12.2020 var 225 miljarder euro.
  • För att lindra följderna av coronaviruspandemin lagstiftades det om en 2,6 procentenheters sänkning av ArPL-avgiften under tiden 1.5.2020–31.12.2020. Sänkningen gällde arbetsgivarens avgiftsandel, men inte arbetstagarens avgift eller företagarens avgift. Den tillfälliga sänkningen av ArPL-avgiften påverkade emellertid SjPL-avgiftens utjämningsdel. Beloppet av sänkningen av ArPL-avgiften, 1,075 miljarder euro ska enligt bestämmelserna samlas in åren 2022–2025.
  • Med anledning av coronaviruspandemin gjordes det flera temporära ändringar i socialförsäkrings- och arbetsmarknadslagstiftningen, bl.a. gjordes villkoren för permittering lättare, liksom villkoren för att få arbetslöshetsförmåner, borgenärernas rätt att söka ett företag i konkurs begränsades och företagen fick tre månaders anstånd med arbetspensionsavgifterna.
  • Avsättningskoefficienten för andra och tredje kvartalet under år 2020 fastställdes till noll, vilket avvek från det av Pensionsskyddscentralen beräknade jämförelsevärdet. Jämförelsevärdet var 1,16 procent under den andra och 0,02 procent under det andra kvartalet.
  • Pensionsskyddscentralens kostnadsandelar minskade temporärt på grund av försäljningen av PSC:s kontorshus.
  • ArPL- och FöPL-omkostnadsdelarna skars ned med ca 7 procent.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,4 %.
  • Arbetspensionstillgångarna 31.12.2019 var 218 miljarder euro.
  • Den nationella elektroniska databasen Inkomstregistret togs i bruk 1.1.2019.
  • Strukturen för arbetspensionsavgiften inom den offentliga sektorn ändrades. För Kevas medlemssamfund ersattes den pensionsutgiftsbaserade avgiften av en invalidpensionsavgift, som är en del av den lönebaserade avgiften. En del av arbetsgivarna inom kommunsektorn betalade fortfarande en pensionsutgiftsbaserad avgift som grundar sig på pensioner som intjänats före år 2005. Statliga arbetsgivares avgift blev strukturellt likadan som den lönebaserade pensionsavgiften för Kevas medlemssamfund.
  • Verkställigheten av ArPL-avgiften ändrades i och med att inkomstregistret togs i bruk. Försäkringsavgiften, som fastställdes i samband med varje löneanmälan, var genast slutlig och förföll till betalning den dag som försäkringsgivaren uppgav. Ingen ränta gottgjordes längre för försäkringsavgifter som betalats i förskott.
  • Arbetspensionsbolagen Veritas och Pensions-Alandia fusionerades 1.1.2019.
  • Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden sammanslogs och bildade Sysselsättningsfonden.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,4 %.
  • Arbetspensionstillgångarna 31.12.2018 var 196 miljarder euro.
  • Arbetspensionsbolagens grund för utdelning av kundåterbäring bestämdes enligt beräkningsgrunder som fastställts separat för varje ArPL-bolag fr.o.m. 1.1.2018.
  • Graden av aktieavkastningsbundenhet enligt ArPL 168 § i fonderingsskyldigheten ökade till värdet 0,2.
  • Arbetspensionsförsäkringsbolagen Ilmarinen och Etera fusionerades 1.1.2018.

  • Den genomsnittliga ArPL-avgiften var 24,4 %.
  • Arbetspensionstillgångarna 31.12.2017 var 202 miljarder euro.
  • En arbetspensionsreform trädde i kraft.
  • Strukturen och fonderingen av ArPL-avgiften reformerades.
    • Ålderspensionsdelen började tas ut av 17–68-åringar fram till ålderspensionens begynnelse.
    • För ålderspensionen fonderades 0,4 procent av årsarbetsinkomsten i stället för tidigare 0,5 procent.
    • Dödlighetsgrunden för fastställande av ålderspensionernas kapitalvärde hade reformerats 31.12.2016.
    • Omkostnadsdelen minskade med 7,1 procent.
  • Utjämningsbeloppet som ingår i arbetspensionsförsäkringsbolagens ansvarsskuld sammanslogs med det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret. Detta påverkade också beräkningen av kundåterbäringar och avsättningskoefficenten. I fortsättningen följs försäkringsrörelsernas över- eller underskott med hjälp av ett glidande medelvärde.
  • Graden av aktieavkastningsbundenhet enligt ArPL 168 § i fonderingsskyldigheten var 0,15.
  • De lagstadgade åldrarna för ålderspension och samtidigt slutåldrarna för fonderingen av invalidpensioner inom den privata sektorn ändrades. Slutåldrarna för fonderingen fastställdes i beräkningsgrunden och de grundade sig på prognoserna om den lägsta lagstadgade åldern för ålderspension som Pensionsskyddscentralen beräknat för varje födelseårtal.
  • Avsättningarna till den privata sektorns ålderspensionsfonder (s.k. iv-höjningar) gjordes 31.12.2017 för både år 2016 och år 2017, sammanlagt 3,6 miljarder euro.
  • I avgiftsklassmodellen för invalidpensionsdelen i stora arbetsgivares ArPL-avgift definierades undantagsfall i fråga om fritidsolycksfall, spårtrafikskador och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.
  • Pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL) trädde i kraft. I den sammanslogs lagen om kommunala pensioner (KomPL), lagen om statens pensioner (StaPL) och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL). Pensionslagen för den offentliga sektorn omfattar också anställda vid Folkpensionsanstalten.
  • Staten och arbetsmarknadsparterna ingick ett konkurrenskraftsavtal genom vilket bl.a. arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift höjdes medan arbetsgivarens avgift sänktes.

Läs mer på ETK.fi:

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.