Pensionsanstalterna inom den privata sektorn ska överföra en viss mängd av placeringsavkastningen på pensionsmedlen till pensionsansvaret för utbetalning av pensionerna. Det sker genom att ansvarsskulden justeras med tre procents fondränta,  avsättningskoefficienten och en ändring av det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret (ALF).

En nominell fondränta på tre procent används som antagande vid beräkningen av ny ansvarsskuld som uppstår för pensionsanstalterna, dvs. diskontering av framtida fonderade pensionsersättningar.

Avsättningskoefficienten bestämmer storleken på justeringarna av ålderspensionsfonderna. Den bestäms utifrån alla pensionsanstalters genomsnittliga solvens. Det är möjligt att hänföra justeringarna enbart till vissa åldersgrupper, för närvarande till dem som fyllt 55 år. Genom detta eftersträvas en jämnare utveckling av arbetspensionsavgiften.

Som buffert mot växlingar i aktieavkastningen används det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret, som kan vara positivt eller negativt. Som högst kan ALF vara en procent av ansvarsskulden och som lägst -20 procent av ansvarsskulden. Denna del av ansvarsskulden ökas eller minskas utgående från hur utfallet av pensionsanstalternas aktieavkastning utvecklas i genomsnitt.

Tillgångar som överstiger den övre gränsen (1 procent) överförs till ålderspensionsansvaren på individnivå genom att öka de fonderade pensionsdelarna. Underskridande av den nedre gränsen (-20 procent) förhindras genom att upplösa pensionsanstaltens verksamhetskapital.

Om den genomsnittliga aktieavkastningen försvagas mycket, minskar ett negativt ALF ansvarsskuldens totala belopp och det är lättare för pensionsanstalten att uppfylla kravet på tillräcklig solvens. Det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret fungerar alltså som en mekanism som jämnar ut aktierisken.

Läs mer på ETK.fi:

• Skyldigheten att avsätta medel till fond