Hur pensionerna finansieras i olika länder

Arbetspensioner finansieras i regel med avgifter som tas ut av arbetsgivare och arbetstagare. Utöver avgifter kan pensioner finansieras med pengar ur pensionsfonder. En del pensioner bekostas också med skattemedel. Till exempel i Danmark utgörs skatteintäkter en betydande del av den totala finansieringen av det lagstadgade pensionssystemet.

Här nedan finns närmare information om pensionsfonder och pensionsavgiftsnivåer i olika länder.

Pensionsfonder

I Finland är det lagstadgade pensionssystemet delvis fonderande. Till exempel har pensionerna inom den privata sektorn delvis fonderats från det att systemet började gälla (1962). I många andra länder i Europa har så kallade buffertfonder grundats först på 1990-talet. Ofta är det lagstadgade pensionssystemet dessutom i grunden ett fördelningssystem utan egentlig förhandsfondering. Av den här orsaken är de lagstadgade pensionsfonderna relativt små jämfört med Finland.

Tilläggspensionssystemen är vanligtvis fonderade. Till exempel är Schweiz och Hollands stora pensionsfonder en följd av obligatoriska och fullt fonderade tilläggspensioner. De franska obligatoriska tilläggspensionerna AGIRC och ARRCO är ett undantag i och med att de finansieras genom ett fördelningssystem.

I följande jämförelsetabell presenteras pensionsfondernas storlek i olika länder jämfört med landets bruttonationalprodukt. Statistiken täcker de lagstadgade pensionssystemen (första pelaren) och tilläggspensionssystemen som grundar sig på arbetsmarknadsavtal (andra pelaren), men inte individuella pensionsförsäkringar.  Som källa har i huvudsak databasen OECD:s Global Pension Statistics använts, och för vissa länders del kompletterats med nationella statistikuppgifter.

Till exempel för Norges del innehåller siffran utöver yrkesbaserade tilläggspensionsfonder också Statens pensjonsfond, som saknas i OECD:s uppgifter.  Norges specialitet är landets stora oljetillgångar på vilka pensionsfonden till stor del grundar sig på (på den tidigare år 1990 grundade oljefonden). Trots namnet Statens pensjonsfond är det inte meningen att fonden enbart ska användas till att täcka pensionsutgifter, utan en del av avkastningen kan användas till att balansera statsbudgeten.

Pensionstillgångarna i Norge var över 250% i förhållande till BNP 2022, jämfört med ca 95% i Finland. I många länder i Central- och Sydeuropa är beloppen mindre än 20 % av BNP.

Här nedan olika länders pensionstillgångar per capita i eurobelopp.

I Norge översteg pensionstillgångarna per capita 250 000 euro 2022, medan pensionstillgångarna i Finland var cirka 45 000 euro per capita. I många central- och sydeuropeiska länder är beloppet mindre än 10 000 euro.

Läs mer:

På andra webbplatser:

Pensionsskyddscentralens jämförelse av pensionsavgifternas nivå

I jämförelsen av pensionsavgifter och pensionsutgifter ingår vanligtvis endast de lagstadgade pensionerna även om tilläggspensioner som grundar sig på arbetsmarknadsavtal i många europeiska länder utgör en betydande del av hela pensionsskyddet.

En jämförelse som endast täcker de lagstadgade pensionerna är problematisk speciellt ur Finlands synvinkel. System med tilläggspensioner är ovanliga i Finland och de lagstadgade pensionsavgifterna utgör nästan ensamma hela avgiften, eftersom tillväxten av löntagarnas lagstadgade pensioner hos oss inte begränsas med inkomst- eller pensionstak.

En sanningsenligare och mer jämförbar bild ur det finländska systemets synvinkel över den totala avgiftsbelastningen i olika länder får man genom att granska de sammanlagda nivåerna för avgifterna inom både det lagstadgade systemet och arbetsmarknadens tilläggspensioner.

Pensionsskyddscentralens jämförelse av pensionsavgifternas nivå ger en bild av den totala belastning som avgifterna för pensionsskyddet utgör i de olika länderna, då man utöver de lagstadgade pensionsavgifterna också beaktar statens andel av finansieringen och avgifterna till tilläggspensionssystemen.

Jämförelsen indikerar att om man lämnar tilläggspensionerna utanför jämförelsen får man en bristfällig bild av hur den totala pensionsavgiftsbelastningen ser ut i de olika länderna.  Det mest centrala resultatet ur jämförelsens perspektiv är att avgiftsnivåerna blir enhetligare då man jämför belastningen av den totala avgiften för pensionssystemen i stället för endast de lagstadgade avgifterna.

Läs mer:

Arbetsgivar- och arbetstagaravgifter och skatter som andel av BNP (%) 2020 i utvalda länder.

Pensionsskyddscentralen har gjort internationella jämförelser av avgiftsnivån sedan början av 2000-talet. De tidigare publikationerna finns bakom länkarna nedan.

Läs mer:

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.