Pensionssystemets hållbarhet
Pensionsskyddscentralen har regelbundet producerat information om pensionsutgifternas och -avgifternas och pensionsförmånernas framtida utveckling med en långsiktig planeringsmodell och ELSI-modellen för mikrosimulering av pensionerna.
Med modellerna görs förutom baskalkyler också olika alternativa kalkyler om hur t.ex. avkastningen på pensionsfonderna, sysselsättningen och befolkningsutvecklingen påverkar utgifternas och avgifternas utveckling.
Utöver regelbundna långtidskalkyler gör vi konsekvensbedömningar av föreslagna ändringar av pensionssystemet. Under programperioden förbättrar vi förmågan att analysera pensionsskyddets samband med den sociala tryggheten som helhet och den offentliga ekonomin.
Många utmaningar som gäller finansieringen av pensionsskyddet har karaktären av globala fenomen. Under programperioden gör vi internationella studier av frågor som är centrala för finansieringen av pensionsskyddet, såsom utvecklingen av pensionsfonderna och placeringsavkastningen. Under programperioden producerar vi information om automatiska stabilisatorer som ett sätt att stärka pensionssystemens ekonomiska hållbarhet.
Aktueltt
Finansmarknaderna stöder pensionsskyddets hållbarhet i Kanada och Finland
Kanadas och Finlands delvis fonderande pensionssystem har tagit nytta av finansmarknaderna allt mer än tidigare för att bevara pensionsskyddet ekonomiskt och socialt hållbart. I forskningsartikeln beskrivs hur betydelsen av fondering och aktieplacering har ökat på 2000-talet i dessa länder. I motsats till många andra länder har det här inte lett till avgiftsbaserade förmåner eller att den individuella risken ökat. Artikeln har publicerats i International Social Security Review i september 2023.
På andra webbplatser:
Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Värsta placeringsåret sedan finanskrisen ute i världen
I de flesta länder blev pensionsplacerarnas avkastning exceptionellt svag i fjol. Den genomsnittliga nominella avkastningen för de pensionsplacerare som valts ut för jämförelsen var mer än åtta procent negativ i fjol. Placerarnas reella avkastning var ännu sämre, eftersom inflationen i alla länder gjorde förlusterna större. Den genomsnittliga realavkastningen var nästan -15 procent. De finländska arbetspensionsplacerarna klarade sig emellertid bättre än genomsnittet.
Läs mer på Etk.fi:
Långsiktiga kalkyler: Finansieringen av pensionerna allt mer beroende av placeringsavkastning
Pensionsskyddscentralen publicerade de senaste långsiktiga kalkylerna om de lagstadgade pensionernas framtida utveckling i oktober 2022. De kalkyler som framförs i rapporten sträcker sig ända till år 2090. Tonvikten ligger på kalkylerna om arbetspensionerna. I rapporten behandlas utvecklingen av pensionsutgifterna och förmånernas nivå samt finansieringen av arbetspensionerna. Några av de mest centrala resultaten i finansieringsanalysen är utvecklingen av ArPL-avgiften och ArPL-tillgångarna samt en bedömning av den finansiella balansen av arbetspensionssystemet.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Sverige och Finland har den lägsta avgiftsnivån i jämförelse av pensionernas pris
Pensionsskyddscentralen har jämfört pensionsavgifternas nivå i åtta europeiska länder. Det totala pensionsskyddet kostar minst i Sverige och Finland, drygt 12 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Mest pengar läggs ner på pensioner i Italien och Danmark. Arbetsgivarna betalar största andelen av pensionerna i alla andra länder utom Danmark.
Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien. Jämförelsen täcker alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser: