Pensionernas ersättningsgrad
EU och OECD producerar reglebundet utredningar och jämförelser av pensionsnivåerna i olika länder. OECD producerar rapporten Pensions at a Glance med två års mellanrum. I den jämförs pensionernas nivå och pensionsskyddets struktur och finansiering i OECD-länderna. Den senaste rapporten publicerades i december 2023. Den senaste utredningen är Europeiska kommissionens Pension Adequavy Report (den s.k. PAR-rapporten) som offentliggjordes i juni 2021. PAR-rapporten publiceras med tre års mellanrum.
Pensioner i OECD-länderna
I december 2023 publicerade OECD en omfattande utredning över pensionerna i OECD-länderna och G20-länderna. Rapporten Pensions at a Glance görs med två års mellanrum. I den jämförs bl.a. pensionsskyddets nivå, struktur och finansiering.
OECD mäter framtida pensioners ersättningsnivån utgående från antagandet att en persons arbetsliv börjar vid 22 års ålder och fortsätter till den nationella pensionsåldern, 69 år i Finland. I jämförelsen av pensionernas ersättningsnivåer blir den pension som en finländsk löntagare med medelinkomst går något högre än OECD-medeltalet, om man räknar med tjänstepensioner (eller tilläggspensioner) som ofta ingår i det totala pensionsskyddet i många länder. Då är medeltalet inom OECD 58,7 procent av den lön som personen fått före pensioneringen, medan siffran i Finland är 56,6 procent. För löntagare med låga inkomster är ersättningsgraden lägre än OECD-medeltalet (56,6 % mot 70,3 %) och för löntagare med höga inkomster högre (56,6 % mot 54,4 %). I Finland har ersättningsgraderna stigit något sedan den föregående jämförelsen bl.a. till följd av att pensionsåldern höjts.
Avsevärda skillnader mellan EU-länderna
The Pension Adequacy Report (PAR) görs i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna. I den görs en omfattande jämförelse av de europeiska pensionssystemen i synnerhet med tanke på hur tillräckliga pensionerna är både i nuläget (2016) och i framtiden (2056).
I rapporten finns ett stort antal olika indikatorer och alternativa beräkningar för att mäta nivåerna på ålderspensioner. I allmänhet omfattar beräkningarna ålderspensioner enligt lagstadgade pensionssystem, men beroende på land kan också arbetsgivarnas eller olika branschers arbetsmarknadspensioner (den s.k. andra pelaren) räknas med, om de står för en betydande del av pensionsskyddet i landet. Frivilliga individuella pensionsförsäkringar (den s.k. tredje pelaren) tas däremot i allmänhet inte med.
I rapporten studeras de pensionsnivåer som olika yrkesbanor leder till genom s.k. teoretiska ersättningsgrader (TRR). Pensionsnivån anges som både brutto- och nettoersättningsgrad efter en beräknad arbetshistoria, dvs. som proportionen mellan pensionen före skatt och lönen före skatt och pensionen efter skatt och lönen efter skatt. Det är fråga om den brutto- och nettoersättningsgrad som en person får om hen går i pension år 2019 vid den nationella pensionsåldern (63,5 år i Finland) efter att ha arbetat 40 år och haft en medelhög lön. I en del länder har män och kvinnor olika pensionsålder, och då anges ersättningsgraden för män. Det har också gjorts motsvarande beräkningar för framtiden så att man har utgått från en person som börjar arbeta år 2019 och går i pension 40 år senare år 2059 vid den nationella pensionsåldern (67 år 8 månader i Finland).
Ersättningsgraderna i EU-länderna varierar sig mellan ca 35 procent (Estland) och 106 procent (Nederländerna). Den kalkylmässiga ersättningsgraden för finsk pension ligger på medelnivå inom EU. I allmänhet är nettoersättningsgraden högre än bruttoersättningsgraden bland annat p.g.a. beskattningens struktur. Skattegraden på högre inkomster är i allmänhet högre än på låga inkomster och därför är också nettopensionen och nettolönen i allmänhet närmare varandra.
På andra webbplatser: