Arbetslivslängden och dess utveckling
Yrkesbanans längd, dess placering i tiden och inkomsterna under den aktiva tiden påverkar pensionens nivå. Arbetslivslängden har också konsekvenser för pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. De samhällspolitiska målen att förlänga arbetslivet och höja sysselsättningsgraden ökar behovet av forskningsbaserad kunskap om ämnet.
Under programperioden bedriver vi forskning i de skeden och förändringar under yrkesbanan som är av betydelse för pensionen och undersöker yrkesbanornas längd och förvärvsinkomster och förändringar i dessa i olika befolkningsgrupper. Ett centralt delområde för forskningen är yrkesbanorna bland de äldsta som är i förvärvsaktiv ålder, men föremål för forskning är också skedena i början och mitten av yrkeslivet och i synnerhet förändringar och avbrott i yrkesbanorna. Allt fler arbetar och får pension samtidigt. Under programperioden forskar vi därför i hur allmänt det är att arbeta och få pension parallellt och vilka orsakerna är.
Aktueltt
Arbetslivspensionen fungerar som planerat, men når endast en avgränsad grupp
Arbetslivspension som infördes i pensionsreformen år 2017 verkar fungera som planerat: som specialpension för personer som arbetat länge i tunga arbeten. Pensionsskyddscentralens (PSC) forskning visar att de som får arbetslivspension i genomsnitt har arbetat 44 år vid 63 års ålder och utsatts för fysisk ansträngning under arbetslivet.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Finländarnas arbetslivslängd ökar sakta
Den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt. En majoritet av finländarna arbetar längre än förr, men en del rentav mindre än tidigare, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Fler närståendevårdare i arbetsför ålder – har en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen
Antalet närståendevårdare i arbetsför ålder har ökat med cirka 60 procent åren 2005–2023. Närståendevårdarnas yrkesbanor och inkomster har för första gången undersökts i större omfattning. Enligt Pensionsskyddscentralens undersökning befinner de sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen redan innan närståendevården officiellt börjar.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Att återgå i arbete efter arbetsprövning är ofta en process i flera steg – för många räcker det inte med ett kort försök
Arbetsprövning är ett ändamålsenligt sätt att främja återgång i arbete i vissa situationer efter sjukdom eller olycksfall. Korta arbetsprövningar räcker dock ofta inte ensamma för att säkerställa återgången i arbete. För att kunna bedöma hur arbetspensionsrehabiliteringen lyckas borde rehabiliteringsklienterna följas upp tillräckligt länge och rehabiliteringens innehåll beaktas. Det här framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
- Forskningspublikationen: Kuntoutujien näkemyksiä työeläkekuntoutuksen hyödyistä ja kehittämiskohteista (Julkari)
- Forskningspublikationen (2023): Kuntoutujien näkökulma työeläkekuntoutuksen suunnitteluun (Julkari)
Höjd utbildningsnivå har en stor betydelse för ett längre arbetsliv – i Finland är kvinnornas utbildningsnivå i europeisk toppklass
Höjningen av utbildningsnivån har ökat 55+-åringarnas arbetsmarknadsdeltagande under de senaste årtiondena. I synnerhet kvinnornas utbildningsnivå har höjts snabbt. Lågutbildades arbetsmarknadsdeltagande har ökat långsammare än andras i flera europeiska länder. Det här framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) forskningsartikel.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Lättföretagandet ökar snabbt – ger möjligheter till jobb, men många är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden
Antalet lättföretagare har ökat snabbt på senare år. Samtidigt verkar lättföretagarnas profil ha förändrats: de är yngre, allt fler har utländsk bakgrund och bara grundläggande utbildning. Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är den första där lättföretagarnas yrkesbanor, inkomster och pensionstillväxt under en period på flera år har studerats.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Pensionsåldern är flexibel och det blir vanligare att pensionärer arbetar – ökar ojämlikheten?
Den flexibla pensionsåldern erbjuder alternativ i fråga om pensionering och fortsatt arbete. Ändå går en stor del av dem som uppnår pensionsåldern i pension genast när det är möjligt och fortsätter inte arbeta när de är pensionerade. De som har skjutit upp pensioneringen och arbetar som pensionärer har i genomsnitt högre förvärvs- och pensionsinkomster än de som går i pension genast när det är möjligt eller inte arbetar som pensionärer, visar en färsk forskningsartikel från Pensionsskyddscentralen (PSC).
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Inte ens rekryteringssvårigheter får alla arbetsgivare att överväga anställning av äldre arbetstagare
Arbetsgivare med rekryteringssvårigheter är inte nödvändigtvis mera villiga än andra arbetsgivare att anställa personer över 55 år. Arbetsgivare som upplever rekryteringssvårigheter satsar på anställning av äldre arbetstagare endast om de har en mer positiv uppfattning av äldre arbetstagare än genomsnittet. Det här framgår i Pensionsskyddscentralens (PSC) forskningsartikel.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Största delen av dem som får delinvalidpension arbetar – de som är utanför arbetslivet har betydligt lägre inkomst än de som arbetar
Största delen av dem som får delinvalidpension arbetar under hela den tid då de får pensionen. Anställda inom den offentliga sektorn arbetar oftare än anställda inom privata sektorn eller företagare. Var femte delinvalidpensionstagare är dock utanför arbetslivet, framgår det av en ny forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser: