Yrkesbanans längd, dess placering i tiden och inkomsterna under den aktiva tiden påverkar pensionens nivå. Arbetslivslängden har också konsekvenser för pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. De samhällspolitiska målen att förlänga arbetslivet och höja sysselsättningsgraden ökar behovet av forskningsbaserad kunskap om ämnet.

Under programperioden bedriver vi forskning i de skeden och förändringar under yrkesbanan som är av betydelse för pensionen och undersöker yrkesbanornas längd och förvärvsinkomster och förändringar i dessa i olika befolkningsgrupper. Ett centralt delområde för forskningen är yrkesbanorna bland de äldsta som är i förvärvsaktiv ålder, men föremål för forskning är också skedena i början och mitten av yrkeslivet och i synnerhet förändringar och avbrott i yrkesbanorna. Allt fler arbetar och får pension samtidigt. Under programperioden forskar vi därför i hur allmänt det är att arbeta och få pension parallellt och vilka orsakerna är.

Aktueltt

Skillnaderna i utbildningsnivåerna i 60–68-åringarnas sysselsättning har minskat 

Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning studerade 60–68-åringars sysselsättning och förändringar som skett i den enligt utbildningsnivån i Finland åren 2006–2018. Resultaten visade att äldres sysselsättning ökade under undersökningsperioden. Hos 60–62- och 66–68-åringarna minskade skillnaderna mellan utbildningsnivåerna i huvudsak och hos 63–65-åringarna hölls de oförändrade. Undersökningen har publicerats i tidningen PLOS ONE.

Läs mera:


Majoriteten av arbetsgivarna anser att medarbetare som fyllt 55 är pålitligare och självständigare än genomsnittet

Ca hälften av arbetsgivarna bedömde att medarbetare som fyllt 55 hade en bättre förmåga att lösa problem och bättre kunskaper och färdigheter än medarbetarna i snitt, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

Läs mera:


Européer lämnar arbetsmarknaden i allt högre ålder – utbildningsrelaterade skillnader i hur länge man fortsätter syns fortfarande

I alla europeiska länder stannar man längre kvar i arbetslivet än förut. Lågutbildade lämnar ändå arbetsmarknaden tidigare än högutbildade. I Finland har åldern för utträdet från arbetsmarknaden stigit rätt mycket. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning, där man jämförde utträdesåldern efter utbildningsnivå i 16 europeiska länder under åren 2003–2020.

Läs mer:


En tredjedel av ålderspensionärerna arbetar eller skulle vilja arbeta vid sidan om pensionen

En tredjedel av pensionärerna i åldern 63-80 år arbetar eller är intresserade av att arbeta samtidigt som de får ålderspension, visar en undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort.

Många pensionärer skulle vilja arbeta för att arbetet skulle ge något intressant att göra. De upplever emellertid som ett hinder att de på grund av sin ålder inte skulle bli anställda. Analysen bygger på en enkätundersökning och har publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.

Läs mer:


Arbetsgivarna har en positivare inställning till äldre anställda än förr – majoriteten tror ändå inte att arbetslivslängden ökar på deras arbetsplats

Arbetsgivarnas inställning till äldre anställda har blivit positivare än förr. Mer än 70 procent av arbetsgivarna tror redan att arbetstagarna i de flesta uppgifter kan fortsätta till 65 års ålder. Ännu under första hälften av 2000-talet var ca hälften av arbetsgivarna av denna åsikt.

Läs mer:


Undersökning: Lönsamt att byta jobb

Män får i snitt 3,4 procent högre lön när de byter jobb, kvinnor 3,0 procent. Högutbildade män har mest nytta av att byta jobb. Kvinnor har gått förbi män i antalet arbetsplatsbyten.

Läs mer:


Familjeledigheter en viktig orsak till skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns förvärvsinkomster och pensioner är fortfarande anmärkningsvärt stora i Finland trots att Finland hör till världens mest jämställda länder. Den ojämna fördelningen av familjeledigheter mellan mammor och pappor och de långa avbrott i kvinnors arbetsliv som detta medför är en viktig orsak till dessa skillnader.

I en färsk artikel jämförs skillnaderna mellan könen i fråga om arbetsliv, familjeledigheter och pensioner i Norden och de baltiska länderna. Artikeln utkom som en del av en större antologi om familje- och pensionspolitik.

På andra webbplatser:


Ungas arbetsliv och pensioner hade fått en bra start före pandemin

En majoritet av de unga i åldersgruppen 18–22 år arbetar. Samtidigt tjänar de in början till sin pension.

Enligt undersökningen har finländarna födda år 1996 vid 18–22 års ålder tjänat in en månadspension på i genomsnitt 52 euro för sina förvärvsinkomster.  Med finns också större pensioner. Var tionde född år 1996 har som 18–22-åring tjänat in en månadspension på nästan 120 euro för sina inkomster.  

Läs mer:


Utbildningsbakgrunden syns i den faktiska pensionsåldern

Arbetstagare med lägre utbildning går tidigare i pension än de som har en hög utbildning. Under de senaste åren har skillnaderna i pensioneringsålder mellan utbildningsgrupperna ändå minskat något.

Specialforskare Aart-Jan Riekhoff skriver om huvudresultaten av sin nya undersökning i sitt blogginlägg. Blogginlägget är på engelska.

Läs mer:


Industriarbetstagarnas yrkesbanor är stabilare än man påstått

Det hävdas ofta att globaliseringen och den teknologiska utvecklingen försvagar industriarbetstagarnas yrkesbanor. I den färska forskningsartikeln hittar man inga bevis på detta. Däremot konstaterades det i undersökningen att det finns betydande skillnader i yrkesbanans längd mellan könen och olika utbildningsgrupper. I undersökningen studerades arbetstagare inom skogs-, metall- och kemiska industrin i Finland åren 1988–2015. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Nordic Journal of Working Life Studies.

Läs mer: