Arbetslivslängden och dess utveckling
Yrkesbanans längd, dess placering i tiden och inkomsterna under den aktiva tiden påverkar pensionens nivå. Arbetslivslängden har också konsekvenser för pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. De samhällspolitiska målen att förlänga arbetslivet och höja sysselsättningsgraden ökar behovet av forskningsbaserad kunskap om ämnet.
Under programperioden bedriver vi forskning i de skeden och förändringar under yrkesbanan som är av betydelse för pensionen och undersöker yrkesbanornas längd och förvärvsinkomster och förändringar i dessa i olika befolkningsgrupper. Ett centralt delområde för forskningen är yrkesbanorna bland de äldsta som är i förvärvsaktiv ålder, men föremål för forskning är också skedena i början och mitten av yrkeslivet och i synnerhet förändringar och avbrott i yrkesbanorna. Allt fler arbetar och får pension samtidigt. Under programperioden forskar vi därför i hur allmänt det är att arbeta och få pension parallellt och vilka orsakerna är.
Aktueltt
Arbetsgivarnas normer för ”lämplig” arbets- och pensionsålder är högre i länder med högre minimipensionsålder
För att politiska åtgärder för att förlänga arbetslivet ska lyckas måste också arbetsgivarsidan anpassa sina normer för när arbetstagare är för unga för att pensionera sig, eller när de är för gamla för att arbeta. Arbetsgivarnas norm för pensionsålder i Europa är allmänt taget högre än arbetstagarnas. Arbetsgivare tenderar att ha en högre norm för pensioneringsålder i länder där den lagstadgade pensioneringsåldern är högre. Denna studie som jämför normer för pensioneringsålder i 27 olika länder från år 2018 är publicerad i tidskriften ”Work, Aging and Retirement”.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Internationell forskning i vilken betydelse ett osäkert arbetsliv i ungdomen har för försörjningen under pensionstiden
Atypiska anställningar och avbrott i yrkesbanan tillsammans med nyligen genomförda ändringar av pensionssystemen försvagar unga personers framtida pensionsskydd i EU-länderna. Utvecklingen av unga personers arbetsmarknadsställning bör studeras regelbundet. Pensionsreformernas konsekvenser för unga personers framtida pension bör bedömas utförligt redan i beredningsskedet.
I ett verk som utgivits av Edward Elgar sammanställs jämförande och landsvis forskning av 15 forskare i nätverket COST Action YOUNG-IN, som finansierats av EU.
Läs mer på Etk.fi:
Skillnaderna i utbildningsnivåerna i 60–68-åringarnas sysselsättning har minskat
Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning studerade 60–68-åringars sysselsättning och förändringar som skett i den enligt utbildningsnivån i Finland åren 2006–2018. Resultaten visade att äldres sysselsättning ökade under undersökningsperioden. Hos 60–62- och 66–68-åringarna minskade skillnaderna mellan utbildningsnivåerna i huvudsak och hos 63–65-åringarna hölls de oförändrade. Undersökningen har publicerats i tidningen PLOS ONE.
Läs mer på Etk.fi:
Majoriteten av arbetsgivarna anser att medarbetare som fyllt 55 är pålitligare och självständigare än genomsnittet
Ca hälften av arbetsgivarna bedömde att medarbetare som fyllt 55 hade en bättre förmåga att lösa problem och bättre kunskaper och färdigheter än medarbetarna i snitt, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
Européer lämnar arbetsmarknaden i allt högre ålder – utbildningsrelaterade skillnader i hur länge man fortsätter syns fortfarande
I alla europeiska länder stannar man längre kvar i arbetslivet än förut. Lågutbildade lämnar ändå arbetsmarknaden tidigare än högutbildade. I Finland har åldern för utträdet från arbetsmarknaden stigit rätt mycket. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning, där man jämförde utträdesåldern efter utbildningsnivå i 16 europeiska länder under åren 2003–2020.
Läs mer på Etk.fi: