Om man känner till pensionsskyddet är det lättare att fatta beslut som påverkar ens egen pension. Kunskaperna om pensioner hjälper en också att ta ställning till debatten om pensionsskyddet och finansieringen av det utgående från fakta.

Förtroendet för pensionsskyddet, dess framtid och pensionssystemets funktion kan påverka hur acceptabelt man anser att pensionsskyddet är och hur man ser på sin egen ekonomiska situation som pensionär.

Kunskaperna om pensionsskyddet och tilliten till det är viktiga forskningsteman med tanke på pensionssystemets funktion och framtid.

Vår forskning visar att:

  • Största delen av finländarna bedömer att de känner pensionsskyddet dåligt eller ganska dåligt. Dessutom råder det mycket ovisshet om detaljer i pensionsskyddet.
  • Allmänt taget anses pensionssystemet vara tillförlitligt, men vid en mer detaljerad betraktelse väcker dess funktionsduglighet och framtid mer bekymmer.

Kunskaperna om pensionsskyddet

Få upplever att de vet mycket om pensionsskyddet, framgår det av enkätundersökningar. En del av detaljerna i pensionssystemet är välkända, men i fråga om andra finns det kunskapsluckor.

Kunskaperna om pensionsskyddet kan studeras genom den upplevda kunskapsnivån eller utgående från detaljkunskaperna.

Få bedömer att de vet mycket om pensionsskyddet

I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 studerades hur bra personer i åldern 25–67 år kände till pensionsfrågor. Mer än hälften av dem upplevde att de känner till pensionsskyddet ganska dåligt eller dåligt. Var nionde bedömde att de känner pensionsskyddet bra eller ganska bra.

De som bedömde att de kände till pensionsskyddet bättre än genomsnittet var 55–67-åringar, företagare och pensionärer. De som bedömde att deras kunskaper var svagare än genomsnittet var kvinnor, 25–34-åringar, de som hade utbildning på grundläggande nivå och de som ingick i låginkomsttagarhushåll.

I tidigare enkäter åren 2011 och 2014 frågades det om hur väl svararna känner till folkpensions- och arbetspensionssystemet. Nästan hälften av svararna bedömde då att deras kunskaper om pensionssystemet var dåliga eller ganska dåliga. En knapp femtedel av svararna bedömde att de kände till folkpensions- och arbetspensionssystemet väl eller ganska väl.

Kunskaperna om pensionsskyddet har också utretts i enkäten Pensionsbarometern, där personer som fyllt 18 år eller mer årligen har tillfrågats om sina åsikter om pensionsskyddet. Mellan åren 2017 och 2020 förbättrades upplevelsen om kunskaperna om pensionsskyddet. Efter det har bedömningen av kunskaperna om pensionsskyddet hållits på en jämn nivå.

Andelen svarare som anser sig ha goda eller ganska goda kunskaper har legat jämnt vid ca 45 procent av svararna. Ca 30 procent bedömer sina kunskaper som dåliga eller ganska dåliga. I synnerhet de äldsta svararna upplever att de vet mer om pensionsskyddet.

Hur bra skulle du säga att du känner till pensionsskyddet? Andelarna personer som svarat ”bra” eller ”ganska bra”, ”varken bra eller dåligt” samt ”dåligt” eller ”ganska dåligt” åren 2017–2023. Andelen svarare som bedömde sina kunskaper som goda eller ganska goda har ökat från 33 procent till 46 procent. Andelen svarare som bedömde sina kunskaper som dåliga eller ganska dåliga har minskat från 46 procent till 29 procent. Källa: Pensionsbarome-tern 2023, Pensionsskyddscentralen.

Publikationer:

Nypensionerade känner ofta till uppskovsförhöjningen och livslängdskoefficienten

När pensioneringen närmar sig blir det aktuellt att veta mer om pensioner. Då tar många också reda på hur mycket pension de har tjänat in och hur pensionens storlek påverkas av tidpunkten för pensioneringen.

I enkätundersökningen Från arbete i pension kom det fram att personer som nyligen gått i ålderspension i hög grad kände till hur mycket de skulle gå i pension och hur pensionen påverkas av uppskovsförhöjningen och livslängdskoefficienten. Ungefär nio av tio uppgav att de tagit reda på hur stor pension de skulle få innan de gick i pension. Lika många uppgav att de hade känt till uppskovsförhöjningens inverkan. De med högre utbildning var oftare medvetna om de här sakerna än lågutbildade.

Livslängdskoefficienten har varit i kraft sedan år 2005 och den minskar den månatliga pensionen enligt den förväntade livslängdens ökning. Sju av tio personer som nyligen gått i pension från arbete uppgav att de hade vetat om livslängdskoefficienten och dess minskande inverkan på pensionen. Män kände till livslängdskoefficientens inverkan lite oftare än kvinnor.

Publikationer:

Människornas kunskaper om detaljerna i pensionssystemet har utretts genom enkätundersökningar. Finländarna vet att åldersgränsen för ålderspension varierar och att en stor del av pensionsavgifterna används till att finansiera pensionerna. Däremot vet endast få t.ex. hur stor pensionsavgift det betalas för lönen.

Varierande kunskaper om pensionssystemets egenskaper

I enkäten Pensionsbarometern mäts finländarnas kunskaper om pensioner med   genom fyra påståenden som gäller detaljer inom pensionssystemet. En del av dem stämmer, andra inte.

Största delen av påståendena identifierades korrekt, som antingen riktiga eller felaktiga. Bäst var kunskaperna i fråga om rätten till minimipension, som ca fyra av fem kände till.

Lite mindre än två tredjedelar av finländarna över 18 års ålder visste att åldersgränsen för ålderspension inte är densamma för alla (beror på födelseåret) och att största delen av pensionsavgifterna används till pensioner för nuvarande pensionärer. Mindre än en tredjedel av svararna hade en felaktig uppfattning om det.

Klart mer än häften vet att pensionen höjs bestående, om man börjar ta ut ålderspension först efter den lägsta pensionsåldern. Denna andel har ökat från tidigare år.

Kunskaperna om pensioner har också undersökts med frågor av samma typ i enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet. I den var kunskaperna bäst i fråga om åldersgränsen för ålderspension, vad företagarnas arbetsinkomst påverkar och hur pensionsavgifterna används. Sämre kände man till arbetslösas rätt till partiell ålderspension och att man tjänar in pension för hemvård av barn och av studier.

En dryg tiondel av finländarna kunde uppskatta pensionsavgiftens nivå

I enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 ombads svararna uppskatta hur många procent av lönen arbetstagaren och arbetsgivaren sammanlagt betalar i pensionsavgifter (eller hur många procent av sin arbetsinkomst företagaren betalar i pensionsavgift). Mer än hälften av svararna valde alternativet ”kan inte säga”. Största delen av dem som gav en uppskattning underskattade pensionsavgiftens nivå. Av samtliga svarare kunde 13 procent uppskatta pensionsavgiftens nivå rätt med +/-5 procentenheters noggrannhet. År 2019 var den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent.

Högskoleutbildade och företagare kände oftare än andra till avgiftens verkliga nivå. En felaktig uppfattning var vanligare än genomsnittet bland män och dem som fått högre utbildning än grundläggande utbildning. Ovisshet var i sin tur vanligare bland kvinnor, de som fått grundläggande utbildning och de som ingick i låginkomsttagarhushåll.

Publikationer:

Läs mer på Etk.fi:

Förtroendet för pensionsskyddet

Förtroendet för pensionsskyddet är ett mångdimensionellt fenomen. Det kan studeras ur olika perspektiv, förutom systemets allmänna tillförlitlighet och funktion också måluppfyllelsen för pensionsskyddet, pensionsskyddets tillräcklighet och orosmoment som gäller pensionsskyddet.

Pensionssystemet upplevs som allmänt taget tillförlitligt

Mer än 70 procent av 25–67-åringarna upplevde att pensionssystemet i Finland är tillförlitligt enligt enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet 2019.

De som fyllt 55 och de som avlagt högskoleexamen upplevde oftare än andra att systemet var tillförlitligt. Mer kritiskt förhöll sig däremot de som var yngre än 45, de som bodde ensamma och de som upplevde sin hälsa som svag.

Förtroendet har också undersökts i den årliga Pensionsbarometern. Enligt den förhöll sig nästan tre av fyra personer över 18 år positivt till pensionssystemets tillförlitlighet. Män och äldre svarare litade oftare än andra på pensionssystemet.

Andelen personer som förhåller sig positivt till pensionssystemets tillförlitlighet har hållits vid ca 70 procent under de senaste fem åren.. Den andel som förhåller sig kritiskt har hållits vid drygt 20 procent.

Hur kontinuitet och ojämlikhet upplevs påverkar förtroendet

Enligt enkätundersökningarna Förtroendet för pensionsskyddet 2014 och Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 bidrar upplevelserna av pensionsskyddets säkerhet och kontinuitet, tilliten till det finländska välfärdssamhället, systemets öppenhet och utvecklingen av det samt fonderingen av pensionspengarna till ökat förtroende för pensionsskyddet.

Förtroendet minskar t.ex. av upplevelser av ojämlikhet, osäkerhet om ekonomin och sysselsättningsläget, befolkningens åldrande samt ändringar eller försvagningar av förmånerna.

Publikationer:

Åsikterna om pensionssystemets nuläge och framtid undersöktes i enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019. I många frågor var åsikterna tudelade.

Åsikterna om pensionssystemets nuläge varierar

Lite mindre än hälften av svararna upplevde att pensionen garanterar nuvarande pensionärer en skälig utkomst. Nästan lika många förhöll sig kritiskt till hur väl pensionen räcker till.

En dryg tredjedel förhöll sig positivt till hur pålitligt pensionspengarna förvaltas, medan en fjärdedel var av annan åsikt eller delvis av annan åsikt.

Endast ca en fjärdedel ansåg att pensionssystemet är rättvist, medan nästan hälften var av annan åsikt om detta.

Män, högskoleutbildade och de som upplever sin hälsa som god förhöll sig positivare till pensionssystemets nuläge än de övriga. Det fanns inte skillnader mellan åldersgrupperna i fråga om åsikterna om pensionssystemets nuläge. Personer med högre inkomster ansåg oftare än andra att pensionsmedlen förvaltas pålitligt. Pensionärer upplevde oftare än andra att systemet var rättvist.

Mindre tillit till pensionssystemets framtid än dess nuläge

Endast en dryg fjärdedel av dem som svarat bedömde att pensionerna kommer att kunna betalas ut i framtiden, och mer än hälften ansåg att de unga har en för stor betalningsbörda.

En mer kritisk inställning till pensionssystemets möjligheter att betala ut pensioner i framtiden var vanligare bland kvinnor, unga och dem som upplevde sin hälsa som svag. Unga och de som inte hade barn var oftare än andra oroade för de ungas betalningsbörda.

Publikationer:

Flera frågor om försörjningen, beslutsfattandet och den ekonomiska utvecklingen har ett samband med pensionssystemets funktion. Förtroendet för pensionsskyddet kan också utredas genom att studera oron för hur man ska klara sig ekonomiskt, för beslutsfattandet och för den ekonomiska utvecklingen.

Pensionärernas ekonomi oroar mest

Mest oro upplevde svararna om hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Tre av fyra som svarade på enkäten Åsikter om pensionsskyddet 2019 var åtminstone i någon mån oroad över hur pensionärer med låga inkomster klarar sig ekonomiskt. Ca två av tre var oroade över tillgången till social- och hälsovårdstjänster till rimligt pris.

Osäkerhet kring villkoren för att gå i pension och det politiska beslutsfattandet samt den åldrande befolkningen och utvecklingen av ekonomin och sysselsättningsläget väckte oro hos lite mindre än två av tre svarare. Minst oro väcktes av riskerna inom placeringsverksamheten avseende pensionspengarna.

I allmänhet är män och de som upplever sin hälsa som god mindre bekymrade än de övriga om alla frågor som ställdes. Unga och högutbildade var i sin tur mer sällan än de övriga oroade för hur de klarar sig ekonomiskt som pensionärer och för placeringsriskerna.

Publikationer:

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.