Kunskaperna om pensionsskyddet och förtroendet för det

Om man känner till pensionsskyddet är det lättare att fatta beslut som påverkar ens egen pension. Kunskaperna om pensioner hjälper en också att ta ställning till debatten om pensionsskyddet och finansieringen av det utgående från fakta.

Förtroendet för pensionsskyddet, dess framtid och pensionssystemets funktion kan påverka hur acceptabelt man anser att pensionsskyddet är och hur man ser på sin egen ekonomiska situation som pensionär.

Kunskaperna om pensionsskyddet och tilliten till det är viktiga forskningsteman med tanke på pensionssystemets funktion och framtid.

Kunskaperna om pensionsskyddet

Få upplever att de vet mycket om pensionsskyddet, framgår det av enkätundersökningar. En del av detaljerna i pensionssystemet är välkända, men i fråga om andra finns det kunskapsluckor.

Kunskaperna om pensionsskyddet kan studeras genom den upplevda kunskapsnivån eller utgående från detaljkunskaperna.

Få bedömer att de vet mycket om pensionsskyddet

I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 studerades hur bra personer i åldern 25–67 år kände till pensionsfrågor. Mer än hälften av dem upplevde att de känner till pensionsskyddet ganska dåligt eller dåligt. Var nionde bedömde att de känner pensionsskyddet bra eller ganska bra.

De som bedömde att de kände till pensionsskyddet bättre än genomsnittet var 55–67-åringar, företagare och pensionärer. De som bedömde att deras kunskaper var svagare än genomsnittet var kvinnor, 25–34-åringar, de som hade utbildning på grundläggande nivå och de som ingick i låginkomsttagarhushåll.

Hur bra skulle du säga att du känner till pensionsskyddet? Av dem som svarat upplever 2 % att de känner till pensionsskyddet bra, 9 % ganska bra, 31 % måttligt och 33 % ganska dåligt, medan 2 % inte kan svara. Källa: Pensionsskyddscentralen.

I tidigare enkäter åren 2011 och 2014 frågades det om hur väl svararna känner till folkpensions- och arbetspensionssystemet. Nästan hälften av svararna bedömde då att deras kunskaper om pensionssystemet var dåliga eller ganska dåliga. En knapp femtedel av svararna bedömde att de kände till folkpensions- och arbetspensionssystemet väl eller ganska väl.

Kunskaperna om pensionsskyddet har också utretts i enkäten Pensionsbarometern, där 18–79-åringar tillfrågas om sina åsikter om pensionsskyddet. Mellan åren 2017 och 2022 har upplevelsen om kunskaperna om pensionsskyddet förbättrats. Andelen personer som bedömer sina kunskaper som dåliga eller ganska dåliga har minskat från nästan hälften till mindre än en tredjedel. På motsvarande sätt bedömer fler än förr att de känner till pensionsskyddet väl eller ganska väl. I synnerhet de äldsta svararna upplever att de vet mer om pensionsskyddet.

Många känner inte till 2017 års pensionsreform

I början av år 2017 trädde det i Finland i kraft en pensionsreform som medför att pensionsåldern höjs. Genom reformen ändrades också pensionens tillväxttakt och pensioneringstidpunktens inverkan på pensionens storlek. Dessutom infördes en ny pensionsform, partiell ålderspension, som ersatte den tidigare deltidspensionen.

Kunskaperna om pensionsreformen var ganska svaga just innan reformen skulle träda i kraft. Enligt en undersökning som insamlades i slutet av år 2015 bedömde endast 15 procent av 25–62-åringarna att de kände väl eller ganska väl till pensionsreformens effekter. Äldre personer och de med högre inkomster upplevde oftare att de kände väl till pensionsreformen.

Två år efter det att reformen trädde i kraft fanns det fortfarande luckor i kunskaperna om reformen. I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 uppgav en tredjedel av svararna att de visste att en pensionsreform trädde i kraft år 2017. Nästan hälften hade hört någonting om saken, och var sjätte (16 %) svarade att de inte hade hört om den tidigare.

Ca hälften av svararna uppgav att de kände till att pensionsåldern skulle höjas, att det var möjligt att ta ut partiell ålderspension och att pensionen höjs om man skjuter upp pensioneringen. Den största ovissheten gällde det faktum att pensionstillväxten inte längre varierade enligt ålder efter reformen. Två av tre uppgav att de inte hade hört om saken tidigare.

Läs mer:

Pensionsreformen 2017

På andra webbplatser:

Människornas kunskaper om detaljerna i pensionssystemet har utretts genom enkätundersökningar. Finländarna vet att åldersgränsen för ålderspension varierar och att en stor del av pensionsavgifterna används till att finansiera pensionerna. Däremot vet endast få t.ex. hur stor pensionsavgift det betalas för lönen.

Varierande kunskaper om pensionssystemets egenskaper

I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 mättes kunskaperna om pensionerna genom fem påståenden som gällde detaljer inom pensionssystemet. En del av dem stämde, andra inte.

Tycker du att påståendena är rätt eller fel? 72 % av svararna visste att åldersgränsen för ålderspension inte är densamma för alla. 55 % av svararna visste att företagares arbetsinkomst påverkar också föräldra- och sjukdagpenningens belopp utöver pensionen. Men endast 24 % visste att man också tjänar in pension för hemvård av barn och studier som leder till examen. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Största delen av påståendena identifierades korrekt, som antingen riktiga eller felaktiga. Bäst var kunskaperna i fråga om åldersgränsen för ålderspension, vad företagarnas arbetsinkomst påverkar och hur pensionsavgifterna används. Sämre kände man till arbetslösas rätt till partiell ålderspension och att man tjänar in pension för hemvård av barn och av studier.

Människornas egna uppfattningar om hur väl de känner till pensionsskyddet och deras kunskaper om detaljerna överensstämmer i huvudsak. Yngre svarare bedömde att deras kunskaper om pensioner var svagare än genomsnittet, men de svarade ändå rätt på fler påståenden än genomsnittet.

En dryg tiondel av finländarna kunde uppskatta pensionsavgiftens nivå

I enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 ombads svararna uppskatta hur många procent av lönen arbetstagaren och arbetsgivaren sammanlagt betalar i pensionsavgifter (eller hur många procent av sin arbetsinkomst företagaren betalar i pensionsavgift). Mer än hälften av svararna valde alternativet ”kan inte säga”. Största delen av dem som gav en uppskattning underskattade pensionsavgiftens nivå. Av samtliga svarare kunde 13 procent uppskatta pensionsavgiftens nivå rätt med +/-5 procentenheters noggrannhet. År 2019 var den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent.

Uppskattningarna av pensionsavgiftens storlek: 51 % av svararna kunde inte säga, 2 % svarade inte på frågan, 29 % underskattade pensionsavgiften, 5 % överskattade den och 13 % uppskattade den korrekt. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Högskoleutbildade och företagare kände oftare än andra till avgiftens verkliga nivå. En felaktig uppfattning var vanligare än genomsnittet bland män och dem som fått högre utbildning än grundläggande utbildning. Ovisshet var i sin tur vanligare bland kvinnor, de som fått grundläggande utbildning och de som ingick i låginkomsttagarhushåll.

Läs mer:

På andra webbplatser:

Förtroendet för pensionsskyddet

Förtroendet för pensionsskyddet är ett mångdimensionellt fenomen. Det kan studeras ur olika perspektiv, förutom systemets allmänna tillförlitlighet och funktion också måluppfyllelsen för pensionsskyddet, pensionsskyddets tillräcklighet och orosmoment som gäller pensionsskyddet.

Pensionssystemet upplevs som allmänt taget tillförlitligt

Mer än 70 procent av 25–67-åringarna upplevde att pensionssystemet i Finland är tillförlitligt enligt enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet 2019.

De som fyllt 55 och de som avlagt högskoleexamen upplevde oftare än andra att systemet var tillförlitligt. Mer kritiskt förhöll sig däremot de som var yngre än 45, de som bodde ensamma och de som upplevde sin hälsa som svag.

Svaren på frågan: Allmänt taget är pensionssystemet i Finland tillförlitligt. Sammanlagt 70 % av svararna var av samma eller delvis samma åsikt. Delvis av annan åsikt och av annan åsikt var sammanlagt 18 % av svararna. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Förtroendet har också undersökts i den årliga Pensionsbarometern. Enligt den förhöll sig nästan tre av fyra 18–79-åringar positivt till pensionssystemets tillförlitlighet. Män och äldre svarare litade oftare än andra på pensionssystemet.

Andelen personer som förhåller sig positivt till pensionssystemets tillförlitlighet har ökat sedan år 2017. Samtidigt har den andel som förhåller sig kritiskt minskat från en fjärdedel till mindre än en femtedel.

Påstående: Jag litar på pensionssystemet i Finland. Svaren åren 2017–2022. Andelen personer som förhåller sig kritiskt till pensionssystemet har minskat från 25 % till 16 % inom loppet av sex år. Andelen personer som förhåller sig positivt har däremot ökat från 59 % till 72 %. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Hur kontinuitet och ojämlikhet upplevs påverkar förtroendet

Enligt enkätundersökningarna Förtroendet för pensionsskyddet 2014 och Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 bidrar upplevelserna av pensionsskyddets säkerhet och kontinuitet, tilliten till det finländska välfärdssamhället, systemets öppenhet och utvecklingen av det samt fonderingen av pensionspengarna till ökat förtroende för pensionsskyddet.

Förtroendet minskar t.ex. av upplevelser av ojämlikhet, osäkerhet om ekonomin och sysselsättningsläget, befolkningens åldrande samt ändringar eller försvagningar av förmånerna.

På andra webbplatser:

Åsikterna om pensionssystemets nuläge och framtid undersöktes i enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019. I många frågor var åsikterna tudelade.

Åsikterna om pensionssystemets nuläge varierar

Lite mindre än hälften av svararna upplevde att pensionen garanterar nuvarande pensionärer en skälig utkomst. Nästan lika många förhöll sig kritiskt till hur väl pensionen räcker till.

En dryg tredjedel förhöll sig positivt till hur pålitligt pensionspengarna förvaltas, medan en fjärdedel var av annan åsikt eller delvis av annan åsikt.

Endast ca en fjärdedel ansåg att pensionssystemet är rättvist, medan nästan hälften var av annan åsikt om detta.

Stapeldiagram: Åsikter om påståenden om pensionsskyddets nuläge och framtid, andelarna personer som är av samma åsikt och delvis av samma åsikt. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Män, högskoleutbildade och de som upplever sin hälsa som god förhöll sig positivare till pensionssystemets nuläge än de övriga. Det fanns inte skillnader mellan åldersgrupperna i fråga om åsikterna om pensionssystemets nuläge. Personer med högre inkomster ansåg oftare än andra att pensionsmedlen förvaltas pålitligt. Pensionärer upplevde oftare än andra att systemet var rättvist.

Mindre tillit till pensionssystemets framtid än dess nuläge

Endast en dryg fjärdedel av dem som svarat bedömde att pensionerna kommer att kunna betalas ut i framtiden, och mer än hälften ansåg att de unga har en för stor betalningsbörda.

En mer kritisk inställning till pensionssystemets möjligheter att betala ut pensioner i framtiden var vanligare bland kvinnor, unga och dem som upplevde sin hälsa som svag. Unga och de som inte hade barn var oftare än andra oroade för de ungas betalningsbörda.

På andra webbplatser:

Undersökning: Luottamus eläketurvaan vuonna 2019, kyselytutkimus eläketurvaan liittyvistä näkemyksistä (Julkari)

Flera frågor om försörjningen, beslutsfattandet och den ekonomiska utvecklingen har ett samband med pensionssystemets funktion. Förtroendet för pensionsskyddet kan också studeras genom eventuell oro som gäller dessa frågor.

Pensionärernas ekonomi oroar mest

Mest oro upplevde svararna om hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Tre av fyra som svarade på enkäten Åsikter om pensionsskyddet 2019 var åtminstone i någon mån oroad över hur pensionärer med låga inkomster klarar sig ekonomiskt. Ca två av tre var oroade över tillgången till social- och hälsovårdstjänster till rimligt pris.

Osäkerhet kring villkoren för att gå i pension och det politiska beslutsfattandet samt den åldrande befolkningen och utvecklingen av ekonomin och sysselsättningsläget väckte oro hos lite mindre än två av tre svarare. Minst oro väcktes av riskerna inom placeringsverksamheten avseende pensionspengarna.

Stapeldiagram. Svaren på frågan: Är du bekymrad över omständigheter som berör pensionsskyddet? T.ex. 75 % av svararna var ganska eller mycket bekymrade över hur pensionärer med låga inkomster klarar sig ekonomiskt. I undersökningen ställdes frågor om bekymmer över pensionärernas ekonomi, beslutsfattandet och ekonomin i allmänhet. Källa: Pensionsskyddscentralen.

I allmänhet är män och de som upplever sin hälsa som god mindre bekymrade än de övriga om alla frågor som ställdes. Unga och högutbildade var i sin tur mer sällan än de övriga oroade för hur de klarar sig ekonomiskt som pensionärer och för placeringsriskerna.

På andra webbplatser:

Undersökning: Luottamus eläketurvaan vuonna 2019, kyselytutkimus eläketurvaan liittyvistä näkemyksistä (Julkari)

Pensionsskyddscentralens forskning i förtroendet för pensionssystemet och människornas kunskaper om pensionerna

Observation av allmänhetens kunskaper om pensionsskyddet och förtroendet för det är en del av Pensionsskyddscentralens forskningsverksamhet. Undersökningar som mäter pensionskunskaperna och förtroendet görs med jämna mellanrum. Nedan finns uppgifter om dessa enkätundersökningar.

Pensionsbarometern är en årlig enkät där finländarnas åsikter om pensionsskyddet utreds. Årligen har ca ett tusen finländare i åldern 18–79 år besvarat den. Åren 2017–2022 har Pensionsbarometern insamlats som en del av en intervjuundersökning som Kantar TNS Oy gör per telefon.

I Pensionsbarometern utreds hur finländarna upplever att de känner till pensionsskyddet och hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Dessutom innehåller enkäten påståenden om principerna för hur pensionssystemet fungerar och om systemet uppnår sitt mål att garantera försörjningen. Med finns också påståenden om det allmänna förtroendet för pensionssystemet och dess framtid.

2019–2021 har man genom enkäten utrett åsikterna om pensionssystemets principer, såsom systemets omfattning, pensionsavgifternas och pensionens relation till inkomsterna, och åsikter om alternativa sätt att stärka finansieringen av pensionsskyddet. Åren 2020 och 2021 utreddes också coronapandemins inverkan på pensionssystemets tillförlitlighet och svararnas ekonomi. År 2022 innehöll enkäten också frågor om pensionskunskaperna och arbetspensionsutdraget.

Om Pensionsbarometerns resultat publiceras årligen en rapport, där resultaten också jämförs med tidigare år. Rapporterna finns i publikationstjänsten Julkari.

Rapporter: Eläkebarometri

Läs mer:

Utredningar om människornas åsikter om sina kunskaper om pensionssystemet och om pensionssystemets funktion och dess måluppfyllelse samt om förtroendet för pensionsskyddet har gjorts ända sedan den första tiden efter det att arbetspensionssystemet trädde i kraft.

I enkätundersökningarna Förtroendet för pensionsskyddet åren 2011 och 2014 utreddes människornas förtroende för pensionssystemet och pensionerna och deras ekonomiska förberedelser inför pensionstiden. I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 ingick flera frågor som också varit med i tidigare enkäter, vilket gjorde det möjligt att studera hur åsikterna hade förändrats. Enkäterna har också en del för öppna svar, utifrån vilka förtroendet för pensionsskyddet har studerats kvalitativt.

I enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 undersöktes kunskaperna om pensionsfrågor för första gången också genom detaljerade frågor som kunde mätas objektivt. Undersökningen innehöll frågor om pensionssystemets allmänna tillförlitlighet, nuläge och framtidsutsikter och om vad som orsakar oro i fråga om pensionsskyddet.

Enkätundersökningen Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 gjordes i september-december 2019. Enkäten har skickades till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Enkäten besvarades av 1 757 personer.

Nästa enkät om finländarnas pensionskunskaper och förtroende för pensionsskyddet planeras för år 2024.

Publikationer

Utgående från enkäterna Uppfattningar om pensionsskyddet 2019 och Förtroendet för pensionsskyddet 2011 och 2014 har det publicerats forskningsrapporter, forskningsartiklar och blogginlägg.

Forskning som publicerats utgående från enkätundersökningen Förtroendet för pensionsskyddet 2011 och 2014.