På Pensionsskyddscentralens (PSC) forskningsseminarier presenteras den nyaste forskningen med anknytning till pensionsskyddet. Du får veta om planerade forskningsseminarier här och genom att prenumerera på nyhetsbrevet Eläkefakta.

Seminarierna är avgiftsfria och öppna för alla. De ordnas via på webben via appen Teams. Vi skickar en länk till dem som anmält sig. Det går också bra att be om länken per e-post till tutkimus(at)etk.fi.


Planerade seminarier

Inga planerade seminarier.


Tidigare seminarier

2023

Monday 20 November  2023, 14.00–15.15 (local time EET) / 13.00–14.15 (CET)
Online webinar via Teams

Today, more than ever, people return to work after retirement. Many do so because they like their work or wish to maintain social relations through the workplace. Others work for financial reasons. In any case, working in retirement can benefit not only the retirees themselves but also employers and society as a whole.

This research webinar focuses on the phenomenon of working in retirement: Who continues working after retirement? How common is it to work in retirement? What motivates retirees to continue working? What prevents those retirees who would like to work from working? The webinar highlights and discusses the phenomenon based on recent research findings both in Finland and the Netherlands.

Anu Polvinen presents results from studies by the Finnish Centre for Pensions of working in retirement of Finnish retirees who have recently retired on an old-age pension from paid work. Hanna van Solinge provides an overview of the same phenomenon in the Netherlands.

Programme

Presentations:

  • Anu Polvinen (Finnish Centre for Pensions): Who continue working after old-age retirement and why?
  • Hanna van Solinge (NIDI): Post-retirement work in the Netherlands: from plans to action

Comments:

  • Simone Scherger (University of Bremen)

Moderator:

  • Kati Kuitto (Finnish Centre for Pensions)

Wednesday 1 November 2023, 14.00–15.00 (local time EET) / 13.00–14.00 (CET)
Online webinar via Teams

The Dutch pension system is considered to be the best or one of the best pension systems in the world. A pension revolution, fundamental changes are underway in the Netherlands. To date DC plans are rare. The new pension act (effective 1 July 2023) implies, in the next 4-5 years all pension funds have to switch to a new system: existing pension fund assets (1,400 billion euro) must be broken down into millions of individual pension pots without (DC) or with collective risk sharing (CDC).

The social partners have to make that choice. How is this switch – a mega operation – motivated? Was it not possible to make the current pension system future-proof with some adjustments? In the new pension system, participants are given more options, but there are also more risks and responsibilities for the participant. What are the expected consequences of the new pension system for the pension funds? Will the changes in the second pillar pension increase confidence in the pension system and thus its sustainability?

Programme

Presentations:

  • Lei Delsen: Will the 2023 pension reform really strengthen the sustainability of the Dutch pension system?

Lei Delsen is retired associate professor of socio-economic policy at the Radboud University in Nijmegen, the Netherlands. He is also a fellow of Netspar (the Network for Studies on Pensions, Ageing, and Retirement) and editor of Geron (a Dutch-Flemish journal about ageing and society).

Comments:

  • Niko Väänänen (Finnish Centre for Pensions)

Moderator:

  • Aart-Jan Riekhoff (Finnish Centre for Pensions)

Måndagen 18.9.2023 kl. 13–14.30 på Tankehörnans Fönster (Universitetsgatan 4, Helsingfors) / på nätet via online-stream

Att lämna arbetslivet och gå i pension är ett stort steg i livet. Vilka slags faktorer påverkar pensionsövergången då man frågar pensionärerna själva? Under Pensionsskyddscentralens forskningsseminarium 18.9.2023 presenteras de första resultaten av enkäten Från arbete till pension.

Nationalekonom Sanna Tenhunen från Pensionsskyddscentralen berättar om undersökningen som publiceras i mitten av september. I den har personer som gått i pension under åren 2019–2021 tillfrågats om sina upplevelser om

  • sitt tidigare arbetes meningsfullhet
  • sina arbetsförhållanden och förändringar i arbetet
  • stämningen på arbetsplatsen och arbetsgivares inställning
  • sociala och hälsorelaterade faktorer och deras samband med pensioneringen.

    Dessutom får vi under seminariet höra preliminära resultat av de undersökningar som gjorts på basis av enkäten. Resultaten presenteras av Harri Hellstén från Företagarna i Finland, Ville Kopra från Akava och Jenni Pääkkönen från finansministeriet.

    Program

    Presentationer

    • Sanna Tenhunen, PSC: : Työ, terveys ja sosiaaliset suhteet ja niiden yhteys vanhuuseläkkeelle siirtymiseen (Arbete, hälsa, sociala relationer och deras samband med pensionering)

    Framtida forskningsteman:

    • Anu Polvinen, PSC: Vanhuuseläkkeelle siirtyneiden kiinnostus työskentelyyn eläkkeen ohella (Ålderspensionerades intresse för arbete under pensionen)
    • Satu NivalainenPSC:  Kannustimien merkitystyössä jatkamisessa ja eläkkeelle siirtymisessä (Incitaments betydelse för fortsatt arbete respektive pensionering)
    • Liisa-Maria Palomäki, PSC: Eläkkeelle siirtyneiden muutos elämänlaadussa (Förändringar i livskvalitet hos pensionerade)

    Kommentarer och diskussion

    • Harri Hellstén, Finlands Företagare
    • Ville Kopra, Akava
    • Jenni Pääkkönen, Finansministeriet

    Läs mer på Etk.fi:

    Monday 8 May 2023, 14.00–16.00 (local time EEST) / 13.00–15.00 (CEST)
    Online webinar via Teams

    Young Europeans are faced with a simultaneous challenge of increasing labour market insecurities and declining generosity of their future pensions. Temporary employment, repeated periods of non-employment and new forms of work, such as solo-self-employment, are more common among today’s youth than older generations, resulting in a weakening of labour market attachment from the beginning of the working life. At the same time, in many countries reforms of pension systems have diminished the generosity of future public pensions and strengthened the role of individual earnings-related pension accrual and private retirement saving.

    How do labour market insecurities and interruptions in early career affect future pension adequacy of today’s young people in Europe? How do different pension systems account for periods of unemployment and childcare or atypical forms of work? How can public policies over the life course, related to education, labour market and welfare, promote the future life chances of young Europeans?

    Based on a recently published edited volume, the research webinar highlights and discusses key findings from both internationally comparative and country-case-based studies in an elevator-pitch format.

    Programme

    Presentations

    • Dirk Hofäcker (University of Duisburg-Essen) and Kati Kuitto (Finnish Centre for Pensions): How youth employment insecurities challenge future pension adequacy in Europe
    • Susan Kuivalainen (Finnish Centre for Pensions): European comparison on how pension systems consider early adulthood and life course uncertainties
    • Traute Meyer (University of Southampton): Manifesting future disadvantage – class, gender and pension accrual of the low-educated young in Europe
    • Dina Frommert (German Federal Pension Insurance DRV Bund): How discontinuities due to unemployment affect outcomes in voluntary pension schemes in Germany
    • Hayley James (Aston Business School): Social, cultural and economic influences on retirement saving for young adults in the UK

    Comments

    • Pasi Moisio (Finnish Institute for Health and Welfare THL)
    • Wouter De Tavernier (OECD)
    • Jussi Karhunen (Finance Finland)

    Discussion

    Moderator: Aart-Jan Riekhoff, Finnish Centre for Pensions

    I de senaste pensionsreformerna har pensionsåldern höjts i Finland och flera andra länder. I Frankrike däremot har planerna på en höjning av pensionsåldern väckt motstånd. Höjningen av pensionsåldern och följderna av det är temat för Pensionsskyddscentralens (PSC) engelskspråkiga forskningswebbinarium måndagen den 27 mars 2023 klockan 14.30–16.00.

    Färska undersökningar från PSC visar att i Finland har 2005 och 2017 års pensionsreformer inverkat på arbetslivens längd och senareläggningen av pensioneringen på olika sätt.

    • Hur inverkar pensionsreformerna på äldre arbetstagares sysselsättning och pensionsövergångar?
    • Hurudana skillnader finns det mellan länderna?
    • Vad finns det ytterligare för argument för och emot när det gäller en höjning av pensionsåldern.

    Forskare från Finland och Estland beskriver och jämför följderna av ländernas pensionsreformer.

    Program

    Anföranden:

    What happened to retirement age and working careers after the 2005 and 2017 pension reforms in Finland?

    Satu Nivalainen, PSC

    Did the 2017 pension reform affect the transition to disability pension?

    Mikko Laaksonen, PSC

    What happened in Estonia to retirement and employment after raising the retirement age? 

    Lauri Leppik, University of Tallinn 

    Kommentar:

    Bruno Palier, Sciences Po, Frankrike

    Moderator:

    Kati Kuitto, PSC

    Välkommen!

    Talare

    Satu Nivalainen är nationalekonom på Pensionsskyddscentralen. Hon har forskat omfattande i arbetsliv och pensionsövergångar i Finland. För närvarande forskar hon i hur 2017 års pensionsreform har inverkat på sysselsättning, arbetslöshet och sjukpensionering. Dessutom studerar hon faktorer som inverkar på tidpunkten för pensionering med ålderspension.

    Mikko Laaksonen är specialforskare på Pensionsskyddscentralen. Hans forskningsområde är pensionering med sjukpension. För närvarande forskar han om förändringar i arbetsoförmågan på 2000-talet och befolkningen som sjukpensionerats samt hur detta inverkar på de genomsnittliga inkomsterna bland sjukpensionstagarna.

    Lauri Leppik är professor i sociologi och befolkningsvetenskap vid Tallinns universitet. Leppiks forskningsområden är den åldrande befolkningen och socialpolitik och han deltar i SHARE (Survery on Health, Ageing and Retirement in Europe). Han har också nyligen lett ett jämförande forskningsprojekt om åtta europeiska länders pensionssystem för Estlands social- och ekonomiministerium.

    Bruno Palier är forskningsledare vid centret för Europastudier och jämförande politik vid universitetet Sciences Po i Frankrike. Han forskar om socialförsäkringsreformer och socialpolitik i Europa och leder för närvarande flera jämförande projekt i socialpolitik, social tudelning i Europa och välfärdsstatens reformer i Kontinentaleuropa. Den senaste tiden har Palier kommenterat pensionsreformen i Frankrike. Syftet med reformen är att höja på pensionsåldern och det har mött motstånd.

    Läs mer:

    Forskningswebbinarium: Pensionsåldrarna stiger – hur inverkar pensionsreformerna på sysselsättningen och pensionsövergångarna? (7.3.2023)

    2022

    Befolkningen åldras och det påverkar också pensionssystemen. I Europa har man försökt hantera konsekvenserna genom pensionsreformer som syftar till längre arbetsliv och senare pensionering. Beträffande målet att förlänga arbetslivet har en viktig faktor dock ofta förbisetts: arbetsgivarna. För att yrkesbanorna ska förlängas i slutändan borde också arbetsgivarna ändra sina tillvägagångssätt och vilja anställa och hålla kvar äldre medarbetare.

    Den forskningsbaserade kunskapen om hur arbetsgivarna förhåller sig till att leda och rekrytera äldre medarbetare och till deras övergång i pension ökar ständigt. Enkäter bland arbetsgivare i Finland och Nederländerna visar att arbetsgivarnas åsikter om längre arbetsliv och senarelagd pensionering har blivit positivare. Trots det finns det fortfarande hinder för att anställa äldre arbetstagare.

    På PSC:s webbinarium på måndag 14.11.2022 kl. 14.30 – 15.30 (EET) diskuterar vi framstegen och vad som behöver förbättras genom att jämföra nya forskningsrön från Finland och Nederländerna.

    Program

    Anföranden

    • Noora Järnefelt, Pensionsskyddscentralen (PSC): Are Finnish employers ready for longer working lives?
    • Kène Henkens Netherlands Interdisciplinary Demographic Institute (NIDI): Employers and longer working lives. Do policies and norms change?

    Kommentar:

    • Anna Kwiatkiewicz, BusinessEurope

    Talarna

    Noora Järnefelt är specialforskare på Pensionsskyddscentralen. Hon har bedrivit omfattande forskning i arbetsmarknadsdeltagande och pensionsövergångar. Som bäst leder hon PSC:s forskningsprojekt där man forskar i hur arbetsgivarna förhåller sig till pensionsövergångarna och till att arbetskraften åldras i Finland.

    Kène Henkens is the head of the Theme group on Work & Retirement at the Netherlands Interdisciplinary Demographic Institute. He is one of the pioneers of research on employers’ behaviours in an ageing labour market.

    Anna Kwiatkiewicz works as a senior adviser at the policy department for social affairs of BusinessEurope. BusinessEurope is a recognised social partner representing national business federations from 35 countries at the European policy level.

    Anmäl dig till webbinariet via Webropol. Du får en deltagarlänk per e-post före webbinariet.

    Läs mer:
    Forskningswebbinarium 14.11.2022: Arbetsgivarnas åsikter om längre arbetsliv (25.10.2022)

    Finländarna arbetar nu klart oftare ända fram till ålderspensioneringen än förr. I vilka grupper har yrkesbanorna förlängts efter 2005 års pensionsreform? Vilka grupper pensionerar sig senare nu?

    Majoriteten av ålderspensionärerna anser att de klarar sig bra ekonomiskt. Men finns det pensionärsgrupper som har utdragna ekonomiska svårigheter och varför i så fall?

    På Pensionsskyddscentralens seminarium 26.9.2022 presenteras och diskuteras två nya undersökningar.

    Nationalekonomen Satu Nivalainen har forskat i socioekonomiska skillnader i övergångarna i ålderspension och arbetslivslängden åren 2006–2017.

    Specialforskare Liisa-Maria Palomäki och hennes kolleger har i sin tur utrett om ålderspensionärernas upplevelser av sin ekonomi har förändrats mellan åren 2017 och 2020.

    Forskningsseminariet måndagen 26.9.2022 kl. 14–15 på Tankehörnan, Universitetsgatan 4, Helsingfors, eller på nätet

    Program

    Anföranden:

    Satu Nivalainen Sosioekonomiset erot: vanhuuseläkkeelle siirtyminen ja työurat 2006–2017

    Liisa-Maria Palomäki: Seurantatutkimus vanhuuseläkeläisten toimeentulokokemuksista 2017–2020  

    Kommentarer:

    Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik, Helsingfors universitet.

    Niku Määttänen, professor i ekonomi, Helsingfors universitet.

    Du kan delta i seminariet antingen på plats i Tankehörnan eller genom att följa strömningen på nätet.

    Anmäl dig på Webropol senast 22.9. Du får en deltagarlänk till din e-post fredagen 23.9.

    Anmäl dig till seminariet.

    Varmt välkommen!

    Läs mer:

    Hur mycket har den faktiska pensionsåldern stigit i Finland och det övriga Norden? Hur påverkar utbildningsnivån arbetslivslängden i olika länder i Europa?

    På webbinariet presenterar vi två nya undersökningar som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort. I den första jämfördes i vilken ålder människor i de nordiska länderna och Estland gick i pension eller slutade arbeta åren 2007–2020. I den andra jämfördes åldrarna för utträde från arbetsmarknaden efter utbildningsnivå i 16 europeiska länder åren 2003–2020.

    På webbinariet diskuterar vi jämförelsen mellan länderna och hur kunskapen om olika faktorer kring utträdet från arbetsmarknaden kan fungera som stöd för beslutsfattandet.

    Program

    Anföranden:

    Kommentarer:

    • Kristoffer Lundberg (ordförande, undergrupp för indikatorer, kommittén för socialt skydd, EU; Socialdepartementet)
    • Saana Siekkinen (direktör, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC)

    Läs mer:

    Seminarieinspelning

    Hur förhåller sig arbetsgivarna till anställda som fyllt 55? Och hur ser arbetsgivarna på målet att förlänga arbetslivet? Hur stöds längre yrkesbanor på arbetsplatserna och hurdana skillnader finns det mellan olika branscher? På forskningsseminariet måndagen 16.5.2022 diskuteras de här frågorna.

    Arbetsgivarna spelar en betydande roll för förlängningen av arbetslivet, men än så länge vet man endast litet om deras åsikter. Enligt en ny undersökning har arbetsgivarnas inställning till äldre anställda blivit positivare. Nästan tre av fyra arbetsgivaren anser att det går att arbeta till 65 års ålder med de flesta uppgifter på arbetsplatsen. En majoritet av arbetsgivarna tror ändå inte att arbetslivslängden kommer att öka på deras egen arbetsplats.

    På Pensionsskyddscentralens och SustAgeable-konsortiet, som finansieras av Rådet för strategisk forskning, diskuteras forskningsresultat som bygger på en enkät bland arbetsgivarna år 2021.

    Seminariets program

    • Seminariet öppnas
      Susan Kuivalainen (Pensionsskyddscentralen, direktör för programmet DEMOGRAPHY) och Maria Vaalavuo (Åbo universitet och THL, direktör för konsortiet SustAgeable)
    • Förlängning av arbetslivet, pensionsreformer och arbetsgivarnas åsikter
      Inledning Noora Järnefelt (Pensionsskyddscentralen)
      Paneldebatt
    • Arbetsgivarnas uppfattningar om anställda i åldern 55+ och åtgärder som stöder arbetsförmågan
      Inledning Noora Järnefelt (Pensionsskyddscentralen)
      Paneldebatt

    I panelen deltar Juha Antila (FFC), Harri Hellstén (Företagarna i Finland), Elina Pylkkänen (Arbets- och näringsministeriet), Paula Varpomaa (Teknologiindustrin) och Katja Veirto (Elo).

    Konferencier är Elina Päivinen (Pensionsskyddscentralen).

    Läs mer:

    Seminar organised by the Ministry of Economic Affairs and Employment of Finland and the Finnish Centre for Pensions

    Working lives have extended across Europe during the past two decades. Pension reforms have often been an important driving force behind longer working lives and rising employment of older workers. Yet, pension reforms can come in different forms and sizes and various countries have chosen different reform paths to stimulate employment and encourage later retirement.

    In this seminar, we compare the pension reform pathways in Finland and the United Kingdom during the past 25 years and discuss the impact of these reforms on the employment of older workers. Looking back, what can the countries learn from each other? Looking forward, what are the prospects of older-worker employment in both countries after the pandemic?

    Programme:

    • Elina Pylkkänen (Permanent State Undersecretary, Ministry of Economic Affairs and Employment): Opening words – pension reforms and the future of work
    • Nick Pearce (Professor, University of Bath): Pensions reform, older workers and the post-pandemic labour market in the UK
    • Olli Kangas (Professor, University of Turku): Finnish pension reforms in a Nordic perspective
    • Anu Polvinen (Senior Researcher, Finnish Centre for Pensions): Employment at the end of the working career in Finland
    • Comments by Seija Ilmakunnas (Professor, University of Jyväskylä)

    2021

    Psykisk ohälsa har blivit en vanlig orsak till arbetsoförmåga såväl i Finland som i det övriga Norden. Vilka skillnader finns det, vad har vi gemensamt och vad kan vi lära av varandra för att stödja den psykiska hälsan och arbetsförmågan?

    PSC:s forskningswebbinarium presenterar situationen i Norden närmare och söker orsaker till trenderna. Kan det skönjas betydliga förändringar i den psykiska hälsan hos befolkningen i de nordiska länderna? Och hur påverkas utvecklingen av förändringarna i arbetslivet och kriterierna för beviljande av förmåner?

    Program (på engelska)

    • Mikko Laaksonen, specialforskare (PSC):
      Trends in mental health-related work disability: Finnish experiences
    • Ulrik Lidwall, analytiker (Försäkringskassan, Ruotsi): Long-term sick leave and work disability in Sweden – Trends and challenges with focus on mental disorders
    • Ida E. H. Madsen, specialforskare (NFA, Danmark):
      Working conditions, mental health and disability in Denmark: interrelations and developments over time
    • Kommentator:
      Jan Schugk, överläkare (Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma)

    Läs mer:

    Vilka åtgärder kommer att vidtas för att främja sysselsättningen bland personer med partiell arbetsförmåga? Hur ofta leder en partiellt nedsatt arbetsförmåga till sjukpensionering, och hur stor effekt har rehabilitering?

    Programmet:

    (paus)

    • Pasi Pyöriä (Tammerfors universitet): Ajaako näköalattomuus miehiä työkyvyttömyyteen?
    • Anu Polvinen (PSC): Osatyökyvyttömyyseläkkeeltä täydelle työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyminen
    • Mikko Laaksonen (PSC): Kuntoutuksen ennakkopäätökset ja kuntoutuksen vaikuttavuus

    Läs mer:

    There are often concerns in popular discourse that careers have become more fragmented and unstable in recent decades. Phenomena such as globalisation, technological change, economic crises, and labour market deregulation are believed to contribute to growingly discontinuous and precarious employment with more frequent movements in and out of work and between jobs. Despite these myths, research has found very little evidence for trends towards more destabilised careers.

    In this research webinar, we present some of the most recent studies on changes in employment career stability in Finland and Europe during the past few decades. Furthermore, we look at the penalties and premiums of career stability for earnings and, therefore indirectly, for pensions. Finally, we discuss if pension systems should play a role to mitigate the impact of unstable careers and if so, how?

    Speakers:

    • Satu Ojala (Tampere University): Employment careers in Finland: Stable for most, weaker among women and low educated
    • Zachary Van Winkle (Sciences Po, Paris): The complexity of employment life courses across 20th century Europe
    • Aart-Jan Riekhoff (Finnish Centre for Pensions): Is career instability good or bad for the development of your earnings? A Finnish cross-cohort analysis
    • Commentator: Pasi Moisio (chair of the Social Security Committee, research professor, Finnish Institute for Health and Welfare)

    På PSC:s forskningswebbinarium diskuteras hur och hur mycket inkomsterna förändras vid pensioneringen. Hur vanligt är det att spara privat med tanke på pensionärstiden? Vem sparar och varför? Delta i forskningswebbinariet tisdagen 25.5. Språket på webbinariet är finska.

    Läs mer:

    Kan alla klara sig på sin pension, om allas arbetsliv inte förlängs? Blir det svårare att arbeta vidare i slutet av yrkesbanan för dem som behöver vårda närstående? Vilken betydelse har familjeförhållandena för ekonomin under tiden som pensionär? På PSC:s forskningswebbinarium behandlas ett färskt specialnummer om pensionsforskning. Språket på webbinariet är engelska.

    Läs mer:

    Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.