Förväntad livslängd och försörjningskvot

Enligt Eurostats uppskattning kommer den förväntade livslängden för både män och kvinnor fortsättningsvis att öka till år 2080. Samtidigt jämnas skillnaderna i medellivslängd ut mellan länderna. Den största förändringen torde ske i Östeuropa, där medellivslängden för båda könen förutspås öka med mer än tio år under granskningsperioden. Trots det kommer den förväntade livslängden för personer under ett år att vara något kortare i de östeuropeiska länderna än det övriga Europa. Skillnaden är klarare bland män än kvinnor.

Förändringen av den förväntade livslängden för personer under ett år från år 2013 till år 2080, kvinnor
elinajanodote_miehet_ruotsi

Förändringen av den förväntade livslängden för personer under ett år från år 2013 till år 2080, män

elinajanodote_naiset_ruotsi

Den förväntade livslängden är antalet år som en person i en viss ålder antas leva om dödligheten hålls oförändrad.

I Finland förutspås den förväntade livslängden för personer under ett år att öka till 91,1 år bland kvinnor före år 2080. Siffran är exakt densamma som i Sverige och Norge, men högre än i de flesta europeiska länder. Skillnaderna är emellertid inte stora och den förväntade livslängden för kvinnor uppskattas bli ganska jämnt kring 90 år i alla länder.

Den förväntade livslängden för finländska män, 86,9 år enligt prognosen för år 2080, är lägre än i de andra nordiska länderna och i många europeiska länder. Männens livslängd förväntas dock öka snabbare i Finland än i övriga västländer under prognosperioden. I inget europeisk land kommer männens förväntade livslängd upp till 90 år, som för kvinnor.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns förväntade livslängd i Finland är mer än fyra år i slutet av prognosperioden, men den har minskat med nästan två år sedan periodens början. I Island, där skillnaden mellan könen beträffande förväntad livslängd är minst i Europa, är kvinnors förväntade livslängd drygt tre år längre än männens. I Estland, Lettland och Litauen är motsvarande skillnad mer än fem år.

Länkar:

Eurostat: Förväntad livslängd efter ålder och kön

Eurostat: Förväntad livslängd (utfall)

Förändring av ålderförsörjningskvoten från år 2013 till år 2080

vanhushuoltosuhde

Äldreförsörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet personer som fyllt 65 år och antalet personer i arbetsför ålder, dvs. 15–64 år. Ju större antalet personer som fyllt 65 år i proportion till antalet yngre, desto högre är kvotens värde.

Äldreförsörjningskvoten varierar betydligt mellan olika EU-länder. Av de stora västeuropeiska länderna har t.ex. Tyskland och Italien idag och enligt prognosen till 2080 en betydligt högre försörjningskvot än Spanien och Frankrike. Enligt prognosen är Finlands ålderförsörjningskvot 49,76, vilket betyder ca en person som fyllt 65 per två personer i åldern 15–64 år, år 2080 något lägre än medeltalet för EU28-länderna, men högre än i de övriga nordiska länderna.

Under prognosperioden höjs äldreförsörjningskvoten i alla länder som studeras, men förändringen varierar i styrka. I Finland är höjningen något långsammare än i snitt i Europa, men snabbare än i t.ex. Sverige. Den största höjningen kan väntas i Slovakien och den minsta i Litauen.

Länkar:

Eurostat: Förändringen av äldreförsörjningskvoten till år 2080

Eurostat: Äldreförsörjningskvoten (utfall)