Pensionärernas ekonomi

Pensionärernas ekonomi har förbättrats under årtionden, och för närvarande har största delen inga betydande ekonomiska problem. Trots den positiva utvecklingen har en del pensionärer ändå fortfarande till och med stora svårigheter att klara sig ekonomiskt.

Pensionsskyddets uppgift är att se till att människorna bibehåller en skälig utkomst när de går i pension och att förebygga fattigdom. Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är den lagstadgade pensionen.

Vi forskar i pensionärernas ekonomi och pensionernas tillräcklighet i ljuset av pensioner, inkomster, konsumtion och erfarenheter för att få en så heltäckande bild som möjligt av hur pensionärerna klarar sig ekonomiskt.

Sammanfattning-pensionerna-och-pensionarernas-ekonomi-utvecklingen-aren-1995-2020 Lataa

I slutet av år 2023 var den genomsnittliga totalpensionen till personer som är bosatta i Finland 1 977 euro i månaden. Den genomsnittliga totalpensionen har ökat med mer än en tredjedel på 2000-talet.

Största delen av totalpensionens ökning beror på förändringen bland pensionstagarna. Nya pensionstagare har haft möjlighet att tjäna in pension under hela sin yrkesverksamma tid. Deras yrkesbanor har också varit längre och deras förvärvsinkomster större än äldre pensionstagares.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:

Kvinnors månatliga pension är en femtedel mindre än mäns

I slutet av år 2023 var männens genomsnittliga totalpension 2 216 euro i månaden och kvinnornas 1 779 euro i månaden. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner har minskat under de senaste årtiondena, men utvecklingen har varit långsam och kvinnornas genomsnittliga pension är fortfarande ca en femtedel mindre än männens.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkar i hög grad också skillnaderna mellan pensionerna. I fråga om genomsnittlig sysselsättningsgrad, arbetslivslängd eller pensionsövergång finns det nuförtiden ingen större skillnad mellan män och kvinnor, medan löneskillnaden är betydlig också internationellt sett. Skillnaderna i löner och pensioner ökar till följd av att familjeledigheter fördelas ojämnt mellan män och kvinnor, i synnerhet genom långa perioder med hemvårdsstöd.

På andra webbplatser:

Sjukpensionärernas genomsnittliga totalpension är ungefär en tredjedel mindre än ålderspensionärernas.

Arbetspensionen bestäms utgående från de inkomster man haft under tiden i arbetslivet. Sjukpensionärers arbetslivslängd är mindre än andras. I synnerhet de som blivit arbetsoförmögna som unga får ofta en arbetspension som är mindre än genomsnittet, eftersom de inte har hunnit tjäna in mycket pension och den inkomstnivå, enligt vilken pensionen för återstående tid bestäms, typiskt är låg.

Den genomsnittliga sjukpensionen har minskat på 2000-talet för att sjukpensionärerna är yngre än förr och tiden med pension är längre.

På andra webbplatser:

Pensionen utgör en stor andel av inkomsterna

Något större än två tredjedelar av pensionärernas nettoinkomst består av pensionen. Inkomsterna under tiden med pension återspeglar personens tidigare inkomstnivå. En låg lön leder till en låg pension. Den tidigare ställningen på arbetsmarknaden syns också i pensionens nivå. T.ex. de som gått i pension efter att ha varit arbetslösa har i allmänhet en lägre inkomstnivå som pensionärer än de som gått i pension från arbete.

På 2000-talet har samtliga nya pensionstagare som varit i arbete eller utanför arbetslivet före pensioneringen i genomsnitt haft en nettoinkomst (bruttoinkomst minus skatt) på 87 procent av den nettoinkomst de haft före pensioneringen. Bland dem som gått i pension från arbete har denna nettoinkomstkvot varit lägre, 79 procent i genomsnitt. Skillnaden beror på att pensioneringen ofta leder till en högre nettoinkomst för dem som varit arbetslösa eller annars utanför arbetslivet.

Pensionärernas disponibla penninginkomst är två tredjedelar av löntagarnas inkomster

Pensionärernas disponibla penninginkomst är lägre än löntagarnas och företagarnas, men högre än de arbetslösas. På 2000-talet har pensionärernas penninginkomster varit ca två tredjedelar av löntagarnas inkomster. Denna inkomst har hållits ganska oförändrad de senaste årtiondena. Jämfört med de arbetslösa har pensionärernas inkomster varit drygt en tredjedel högre på 2000-talet.

Om vi i stället studerar disponibel inkomst där den ekonomiska nyttan av att bo i en ägarbostad (kalkylmässig bostadsinkomst) och andra kalkylmässiga inkomstposter beaktas, förbättras pensionärernas ställning jämfört med förvärvsarbetande.

Nyttan av offentliga tjänster jämnar ut inkomstskillnaderna mellan pensionärer

Offentliga tjänster stöder människornas välfärd och kan anses vara en del av systemet för omfördelning av inkomster. Pensionärer med låga inkomster använder sig mer av offentliga social- och hälsovårdstjänster än de som har höga inkomster. I förhållande till den disponibla inkomsten är tjänsternas penningmässiga värde också särskilt betydande i den lägsta inkomstkvintilen.

Penningvärdet av de tjänster som pensionärerna använde sig av år 2015 var i genomsnitt 6 500 euro per pensionär. Betalda klientavgifter täckte 12,7 procent av detta. I den lägsta inkomstgruppen var tjänsternas penningvärde något under 8 000 euro och i den högsta inkomstgruppen något under 4 000 euro. Källa: Pensionsskyddscentralen.

På andra webbplatser:

Pensionärernas ekonomi kan också studeras ur konsumtionens och den upplevda ekonomins synvinklar. Så får vi en mångsidigare bild av pensionärernas ekonomiska situation. Utgående från inkomsterna får vi t.ex. inte veta hurdan konsumtionsnivå man kommer upp till med inkomsterna eller hur inkomsterna upplevs räcka till.

På 2000-talet har konsumtionen bland personer i pensionsåldern närmat sig konsumtionen bland personer i förvärvsaktiv ålder. De totala konsumtionsutgifterna bland dem som fyllt 65 har ökat relativt sett mest på 2000-talet. Exempelvis år 2001 uppgift de genomsnittliga konsumtionsutgifterna för hushållen i åldern 65–74 år till ca 70 procent av konsumtionsutgifterna i den grupp som konsumerade mest, dvs. åldersgrupp 45–54 år, medan andelen år 2016 redan var 90 procent.

Boendeutgifter är den största enskilda konsumtionsutgiften i alla åldersgrupper. Boendets andel av utgifterna är särskilt stor bland äldre personer: år 2016 utgjorde boendeuppgifterna något mindre än hälften av de totala utgifterna bland dem som fyllt 75. Även hälsovårdsutgifterna accentueras i konsumtionen bland dem som fyllt 75. Däremot utgör utgifterna för fritid, restaurang- och hotelltjänster samt transport och datakommunikation en betydligt mindre andel av utgifterna än i yngre åldersgrupper.

De flesta upplever att de klarar sig bra och få prutar ofta på konsumtionen

År 2020 upplevde största delen av pensionärerna att det var åtminstone ganska lätt att täcka uppgifterna, men ca en tredjedel hade svårigheter av någon grad. Oftast var svårigheterna små. Svårare ekonomiska problem hade ca tio procent av pensionärerna. År 2020 upplevde pensionärerna mindre svårigheter än år 2017. Svårigheter att täcka utgifter förekom oftare än genomsnittet hos dem som upplevde sin hälsa som svag, dem som ingick i tredjedelen med de lägsta inkomsterna, ensamboende och dem som var yngre än 65 år, som i stor utsträckning var sjukpensionärer.

Upplevelsen av att kunna täcka vanliga utgifter 2017 och 2020. Av svararna upplevde 37,8 procent att det var lätt eller mycket lätt att täcka utgifterna år 2020, vilket är en 13 procentenheter större andel än 2017. Jämfört med år 2017 minskade andelen personer som upplevt mindre svårigheter mest, med 9 procentenheter. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Största delen av pensionärerna hade inte behövt avstå från konsumtion av ekonomiska skäl år 2020. Om det hade skett, hade man i första hand avstått från fritidskonsumtion och köp av nya kläder. En del hade också varit tvungna att pruta på nödvändighetsartiklar, såsom mat eller mediciner.

År 2020 hade 28–36 procent av svararna varit tvungna att ofta eller ibland avstå från fritidskonsumtion eller köp av nya kläder. Tolv procent hade ofta eller ibland avstått från att köpa mediciner och 22 procent hade prutat på matens kvalitet eller mängd. Källa: Pensionsskyddscentralen.

Det är typiskt att människors upplevelser av hur de klarar sig ekonomiskt är varaktiga. Ca 60 procent av ålderspensionärerna upplevde både år 2017 och år 2020 att det var i någon mån lätt att täcka utgifterna. Det var allmännast bland dem som hade en bättre ekonomisk ställning. Nästan var fjärde hade små eller större svårigheter under båda åren, men 15 procents ekonomi förbättrades. I dessa grupper accentuerades de som hade en svagare ekonomisk ställning än genomsnittet.

Lätthet eller svårighet att täcka vanliga utgifter åren 2017 och 2020. 58 procent av svararna upplevde det som lätt att täcka utgifterna både år 2017 och år 2020. 23 procent hade svårigheter under båda åren. För 15 procent blev det lätt att klara sig ekonomiskt, för 4 procent svårare. Källa: Pensionsskyddscentralen.

På andra webbplatser:

Det finns ingen uttömmande definition för eller ett uttömmande sätt att mäta fattigdom, och Finland har ingen officiell fattigdomsgräns. Fattigdom studeras ofta utgående från inkomsterna. Alternativa sätt är t.ex. allvarlig materiell fattigdom eller behov av utkomststöd. Olika sätt ger litet olika bild av hur allmänt det förekommer fattigdom bland pensionärerna.

Pensionärer är låginkomsttagare lika ofta som finländarna i snitt

År 2022 var 14,3 procent av pensionärerna låginkomsttagare, när frågan studeras på det sätt som oftast används. En person anses ha låga inkomster, när hushållets disponibla penninginkomst är mindre än 60 procent av befolkningens medianinkomst.

År 2020 var gränsen för låga inkomster för enpersonshushåll 1 277 euro/mån. Eurogränsen för låga inkomster varierar årligen i och med att befolkningens medelinkomster förändras, och därför varierar också antalet låginkomsttagare från år till år.

Bland pensionärer varierar andelen låginkomsttagare mer över tid än bland hela befolkningen. Pensionärer har oftare än den övriga befolkningen inkomster som ligger nära 60-procentsgränsen för låga inkomster. Förändringarna i gränsen för låga inkomster påverkar därför antalet låginkomsttagare bland pensionärerna mer än genomsnittet.

Enligt 50 procents fattigdomsgräns är pensionärerna klart mera sällan låginkomsttagare och variationen av låginkomsttagarstatus klart mindre över tid än om man utgår från den övre gränsen. Andelen låginkomsttagare bland pensionärer är också närmare motsvarande andel i hela befolkningen.

På andra webbplatser:

De yngsta och de äldsta pensionärerna och de ensamboende har oftare låga inkomster än de övriga

Pensionärerna är ingen enhetlig grupp när det gäller ekonomin. Låga inkomster är allmännare bland de allra yngsta och äldsta pensionärerna och pensionärer som bor ensamma.

Andelen låginkomsttagare bland yngre pensionärer, som i praktiken är sjukpensionerade, har tredubblats på 20 år. Däremot har andelen låginkomsttagare bland de äldsta pensionärerna inte ökat alls under de 10 senaste åren.

Familjens storlek har också en anknytning till låginkomsttagarstatus. Ensamboende pensionstagare är betydligt oftare låginkomsttagare än de som har familj. Risken för låga inkomster är högst för de yngsta och de äldsta ensamboende pensionärerna.

Det är allmännare att kvinnor som fyllt 75 har låga inkomster än män i samma ålder, vilket delvis beror på att det bland dem som fyllt 75 finns många ensamboende kvinnor. Skillnaden mellan könen har dock minskat under 20 år, eftersom andelen låginkomsttagare bland ensamboende män har ökat.

Pensionärers låginkomsttagarstatus härstammar ofta från tiden före pensionen

Bland nypensionerade blir låginkomsttagarstatus något, men inte betydligt, vanligare under de tio åren som följer på pensioneringen. Inkomsterna förändras rätt litet under tiden som pensionär. Många pensionärer med låga inkomster lever på knappa inkomster redan innan de går i pension.

En långvarig låginkomsttagarstatus (låga inkomster under två av tre år) är vanligare bland dem som fyllt 75 än bland övriga. I synnerhet är de äldsta kvinnorna länge låginkomsttagare.

På andra webbplatser:

Allvarliga ekonomiska problem är sällsyntare bland pensionärer än andra

Mottagande av utkomststöd, materiell fattigdom och behov av mathjälp är uttryck för allvarliga ekonomiska problem och betraktas som en form av fattigdom.

Bland dem som är i åldern för ålderspension är andelen personer som får utkomststöd betydligt lägre än bland den övriga befolkningen. År 2022 hade 1,7 procent av befolkningen över 65 år fått utkomststöd under året, medan andelen bland hela befolkningen var 7,2 procent. De som är i pensionsåldern får typiskt utkomststöd för hälsovårds- och läkemedelsutgifter.

Av dem som får mathjälp är ca en tredjedel pensionstagare. Pensionärer som sökt mathjälp hade gjort det under en längre tid än övriga, men upplevde mera sällan problem med att klara sig ekonomiskt. De pensionärer som sökt mathjälp var ensamma och de hade oftare en svag hälsa än de andra. I befolkningsenkäter har ett par procent av pensionärerna uppgett att de varit tvungna att ty sig till mathjälp.

Bland dem som är i pensionsålder förekommer mindre materiell fattigdom än bland dem som är i förvärvsaktiv ålder, dvs. det förekommer mera sällan att de mot sin vilja saknar nyttigheter som betraktas som nödvändiga. Bland dem som är i pensionsåldern i Finland förekommer det endast litet allvarlig materiell och social fattigdom som Europeiska unionen studerar: av dem som fyllt 65 upplevder 1,2 procent allvarlig materiell och social fattigdom år 2023, medan motsvarande andel bland 18–64-åringarna var 3,7 procent.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:

I internationella utvärderingar har pensionssystemet i Finland ansetts motarbeta fattigdom effektivt och förse pensionärer med en skälig utkomst. Inkomstskillnaderna mellan pensionärer är också mindre i Finland än i genomsnitt.

Läs mer på Etk.fi:

Pensionstagarnas inkomstnivå internationellt

På andra webbplatser:

I Finland upplever upplever pensionärerna ekonomiska svårigheter mera sällan än i andra europeiska länder

Jämfört med andra europeiska länder upplever finländare i pensionsåldern klart mindre ekonomiska svårigheter. Skillnaderna mellan olika länder syns t.ex. i hur ofta människor på grund av penningbristhar varit tvungna att avstå från att göra saker de vill göra.

I Finland har emellertid de som är i pensionsåldern oftare upplevt ekonomisk knapphet tidigare i livet än i europeiska länder i genomsnitt. Upplevelserna av knapphet har varit litet kortvarigare än i andra europeiska länder.

Andra pensionärer utgör referensgruppen i jämförelser av hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Pensionärer upplever mer ekonomiska svårigheter i de länder i Europa där pensionärernas genomsnittliga inkomstnivå är högre. Hela befolkningens inkomstnivå eller inkomstskillnaderna har ingen betydelse.

Det är allmänt i de europeiska länderna att övergången i pension försvagar den upplevda ekonomin för dem som går i pension från arbete och förbättrar den för dem som varit arbetslösa före pensioneringen. Hur personer i pensionsåldern upplever att de klarar sig ekonomiskt beror förutom på inkomsternas storlek också på om inkomsterna kommer från pensioner, arbete, förmögenhet eller andra sociala förmåner.

Läs mer på Etk.fi:

Blogginlägg: Kuva suomalaisten ikääntyneiden elämänlaadusta riippuu näkökulmasta

På andra webbplatser:

Regelbundet återkommande undersökningar av pensionärernas ekonomi

Observation av hur pensionärer klarar sig ekonomiskt är en central del av forskningen på Pensionsskyddscentralen. Det görs regelbundet utredningar om saken både genom inkomstdata och enkäter.

Pensionsskyddscentralen gör med ca fem års mellanrum en omfattande undersökning av pensionärernas ekonomi och dess utveckling. Nästa undersökning publiceras år 2023. De tidigare har gjorts åren 2003, 2006, 2011 och 2017.

I undersökningen studeras hur pensionärernas ekonomi utvecklas ur perspektiven av pensioner, hushållens inkomster och konsumtion, förmögenhet och europeisk jämförelse.

På andra webbplatser:

Pensionsskyddscentralen har gjort en enkätundersökning av pensionärernas inkomster och ekonomiska välfärd år 2017 och år 2020. Enkäterna har riktats till ålders- och sjukpensionstagare i åldern 55–85 år. En del av svararna har deltagit i enkäten båda åren. Svarsfrekvenserna är höga, vilket gör det möjligt att skapa sig en omfattande bild av hur pensionärerna upplever sin ekonomiska situation.

I enkäterna utreds den upplevda ekonomiska situationen i allmänhet och erfarenheter av ekonomiska problem, sparande, sätt att lösa ekonomiska problem, givande och mottagande av ekonomisk hjälp och utvecklingen av den personliga ekonomin. Enkäterna åren 2017 och 2020 innehåller samma frågor i stor utsträckning. År 2020 frågades också om skulder, förmögenhet, ekonomiska marginaler, makars penninganvändning och hindren för att arbeta som pensionär. Enkäterna har också ett avsnitt med öppna frågor.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:

Vanliga frågor

Garantipension betalas till sådana pensionstagare vilkas folkpension och arbetspension understiger en gräns som bestäms i lagen. Målet med garantipensionen, som trädde i kraft år 2011, är att trygga pensionstagarna en minimiinkomst. År 2024 är garantipensionens maximibelopp 976,59 €/mån.

I slutet av år 2023 betalades garantipension till 116 369 personer, varav mer än hälften (57 %) var yngre än 65 år.

Medianpensionen år 2023 var 1 736 euro i månaden. En fjärdedel av pensionärerna hade mindre än 1 250 euro i månaden i pension.

På andra webbplatser:

Som höginkomsttagare definieras ofta den högsta inkomstdecilen i befolkningen. Under de senaste åren har gränsen för höga inkomster allt oftare lagts vid den högsta procenten eller promillen. Höga inkomster har också definierats i proportion till befolkningens genomsnittliga inkomst. Typiska gränser för höga inkomster har varit två eller tre gånger medianinkomsten.

Det finns inte heller någon allmän definition på vad som är en stor pension. År 2015 var den nedre gränsen för den högsta decilen av pensionsinkomster 2 638 euro. Antalet pensionärer med en större bruttopension än 2 638 euro i månaden var något mindre än 143 000. En pensionär av hundra fick mer än 4 970 euro i månaden i pension och en av tusen fick mer än 8 585 euro i månaden.

Den nedre gränsen för den högsta decilen av pensionsinkomst var 1,9-faldig jämfört med medianpensionen, den högsta procentens 3,6-faldig och den högsta promillens 6,6-faldig. Den relativa skillnaden mellan stora pensioner och medianpensionen hölls lika stor från år 1995 till år 2015.

År 2015 utgjorde de pensionstagare vilkas pension var minst två gånger större än medianpensionen något mindre än nio procent av samtliga pensionstagare. Andelen har varit nästan oförändrad sedan år 1995. På motsvarande sätt utgjorde de pensionstagare vilkas pension var minst tre gånger större än medianpensionen två procent av samtliga pensionstagare. Här har det inte heller skett någon förändring efter mitten av 1990-talet.

Läs mer på Etk.fi:

Blogginlägg: Suurituloisten eläkeläisten määrä

På andra webbplatser:

Undersökning: Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo 1995–2015 (Julkari)

År 2022 var 14,3 procent av pensionärerna, sammanlagt 203 000 personer, låginkomsttagare (med en disponibel penninginkomst som var midnre än 60 % av hela befolkningens medianinkomst).

I Finland har vi ingen officiell definition av fattigdom. Fattigdom eller risk för fattigdom studeras ofta utgående från inkomsterna. Enligt den vanligaste definitionen anses en person vara utsatt för risk för fattigdom om hens disponibla (penning)inkomst är mindre än 60 procent av befolkningens medianinkomst. Statistikcentralen kallar personer som är utsatta för fattigdomsrisk för låginkomsttagare. Statistikcentralen publicerar årligen statistik över låginkomsttagare utgående från inkomstfördelningsstatistiken.

Som fattigdomsgräns kan man också använda t.ex. 50 procent av befolkningens medianinkomst och som inkomstbegrepp disponibel inkomst i stället för disponibel penninginkomst. Antalet pensionärer med låga inkomster varierar beroende på fattigdomsgräns och inkomstbegrepp.

Fattigdomsgräns och inkomstbegrepp	Andel av pensionärerna	Antal pensionärer med låga inkomster
50 % av befolkningens disponibla penninginkomst	3,8 %	54 000
50 % av befolkningens disponibla inkomst	3,7 %	53 000
60 % av befolkningens disponibla penninginkomst	14,3 %	203 000
60 % av befolkningens medianinkomst (disponibla inkomst)	15,1 %	215 000

Fattigdom kan också studeras exempelvis utgående från behov av utkomststöd och allvarlig materiell fattigdom. Mindre än två procent av befolkningen över 65 år får utkomststöd eller upplever allvarlig materiell och social fattigdom.

På andra webbplatser:

Hushållsbefolkningens låginkomstindikatorer efter personens socioekonomiska ställning, 1987-2020 (Statistikcentralen)

Vid uppskattning av hushållens inkomster används två olika inkomstbegrepp: disponibel penninginkomst per konsumtionsenhet eller disponibel inkomst per konsumtionsenhet.

I den disponibla penninginkomsten medräknas hushållets alla medlemmars sammanlagda inkomster, såsom pensioner och andra inkomstöverföringar, kapital-, förvärvs- och företagarinkomster. Från dem avdras skatter och andra avgifter. För att hushåll av olika storlek och ålder ska fås jämförbara sinsemellan, fördelas inkomsterna per konsumtionsenhet. Detta inkomstbegrepp används i regel i Statistikcentralens och den europeiska statistikmyndigheten Eurostats inkomstfördelningsstatistik.

Ett annat inkomstbegrepp som används rätt allmänt är disponibel inkomst. Det är lite mer omfattande än penninginkomst. I disponibel inkomst medräknas utöver penninginkomst kalkylmässiga inkomstposter, varav den viktigaste är bostadsinkomsten. Den beskriver den ekonomiska nytta som ett hushåll får jämfört med ett hushåll som bor i en motsvarande hyresbostad.

I synnerhet pensionärer kan ha en betydande bostadsinkomst, eftersom många av dem bor i skuldfria ägarbostäder. Den disponibla inkomsten förbättrar därför pensionärernas inkomstposition gentemot den övriga befolkningen.

På andra webbplatser: