Bättre livskvalitet trots svagare ekonomi efter pensionering
Största delen upplever att deras livskvalitet förbättras efter att de gått i ålderspension, eftersom fritiden ökar och man orkar bättre. Däremot upplevs ekonomin bli sämre, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning bland personer som nyligen gått i ålderspension från arbete.
Enligt undersökningen upplevde de som nyligen gått i pension att deras livskvalitet före pensioneringen i genomsnitt var åtminstone ganska bra, men den förbättrades ytterligare efter pensioneringen. I synnerhet ökade nöjdheten med mängden fritid betydligt, och fler än tidigare bedömde att de orkade bra.
Kvinnor och de som gått i pension nära den lägsta pensionsåldern bedömde sin livskvalitet före pensioneringen som svagare än män och de som gått i pension vid en högre ålder. Efter pensioneringen utjämnades skillnaderna mellan befolkningsgrupperna, dvs. situationen blev bättre speciellt för kvinnor och dem som gått i pension som yngre.
– Pensioneringen kan förbättra livskvaliteten i synnerhet för dem som har upplevt sitt arbete som för ansträngande, dem som har haft svårt att orka eller dem som har önskat sig mera fritid, säger specialforskare Liisa-Maria Palomäki på Pensionsskyddscentralen.
Enligt Palomäki avslöjar undersökningen vilken mångdimensionell livsförändring övergången i pension är.
– När man går i pension upplever man både positiva och negativa förändringar, men allt som allt blir livskvaliteten i genomsnitt bättre.
Ekonomin förändras huvudsakligen som väntat, men en fjärdedel får det svårare än de förutsett
Hela 90 procent av svararna uppgav att det före pensioneringen var åtminstone ganska lätt att täcka utgifterna.
Efter pensioneringen ökade svårigheterna med att få ekonomin att gå ihop. Två av tre bedömde ändå att det fortfarande var åtminstone ganska lätt att betala utgifterna. Nästan var tionde uppgav att de hade svårigheter eller stora svårigheter med att klara av sedvanliga utgifter.
– Fast det efter pensioneringen var vanligare med svårigheter att täcka utgifterna än före pensioneringen, motsvarade de ekonomiska förändringarna ändå huvudsakligen de förväntningar som svararna hade haft. Ändå upplevde var fjärde svarare att det blev ekonomiskt svårare än de förväntat sig, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Inga större förändringar i sociala relationer efter pensioneringen
Svararnas nöjdhet med sina sociala relationer var i genomsnitt bara lite lägre efter pensioneringen än före den. Att missnöjet ökade en aning har sannolikt att göra med betydelsen av de sociala relationerna på arbetsplatsen. I en tidigare forskningsrapport uppgav tre av fyra som gått i pension från arbete att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade varit viktiga för dem.
Flexibiliteten på arbetsplatserna borde utvecklas för att förlänga arbetslivet
Enligt undersökningen ökade de positiva bedömningarna av livskvaliteten efter pensioneringen. Det visar att det i arbetslivet kan finnas faktorer på grund av vilka man kanske inte vill fortsätta att arbeta längre än till den lägsta pensionsåldern.
När människor fattar beslut om att gå i ålderspension är det sannolikt många som tänker på förändringar som påverkar livskvaliteten, såsom ökad fritid och bättre ork.
– För att arbetslivet ska förlängas borde man utveckla flexibilitet av olika slag i arbetslivet och utreda hur man genom det kunde stödja anställda som närmar sig pensionsåldern att orka arbeta längre, säger Liisa-Maria Palomäki.
Nästan 3 400 personer som gått i ålderspension från lönearbete under åren 2019-2021 svarade på enkäten.
Forskningspublikationen: Vanhuuseläkkeelle siirtyminen ja muutos elämänlaadussa. Kyselytutkimus vuosina 2019–2021 palkkatyöstä vanhuuseläkkeelle siirtyneille
Läs också de tidigare publikationerna om enkäten:
