Arbetspensionsförsäkrade i Finland svt_merkki_harmaa

De arbetspensionsförsäkrade inkomsterna på samma nivå som året innan

Över 2,5 miljoner löntagare tjänade in arbetspension år 2017. Inom den privata sektorn var löntagarnas antal 1,9 miljoner och inom den offentliga sektorn var antalet 850 000. Kvinnornas andel av löntagarna var 51 procent. I löntagarna ingår alla de som arbetar inom ramen för arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn och de som arbetar inom ramen för lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om sjömanspensioner inom den privata sektorn.

Löntagarnas genomsnittliga arbetspensionsförsäkrade månadsinkomst var 2 858 euro år 2017. Männens medelinkomst var 3 270 euro och kvinnornas 2 461 euro i månaden.
Granskat enligt de största arbetspensionslagarna fanns den högsta medelinkomsten hos staten (OffPL/staten), 3 267 euro i månaden. Bland dem som arbetade inom ramen för ArPL var den genomsnittliga månadsinkomsten 2 798 euro och inom kommunsektorn (OffPL/kommunsektorn) var den 2 422 euro.

År 2017 var löntagarnas arbetspensionsförsäkrade medianinkomst 2 609 euro i månaden. Medianinkomsten bland dem som arbetade inom ramen för ArPL var 2 518 euro. Inom kommunsektorn var medianinkomsten 2 394 euro och bland dem som arbetade inom staten var den 3 378 euro. Medianinkomsten är den mellersta löntagarens inkomst av inkomstfördelningen.

Som inkomster för löntagare räknas allt arbete som utförs arbetspensionsförsäkrat. Månadsinkomsten har räknats genom att dividera den arbetspensionsförsäkrade personens årsinkomst med antalet månader i arbete.

Läs mer i statistikpublikationen:

Diagram och tabeller:

Fråga statistiktjänsten: 

Beskrivning

Arbetspensionsförsäkrade i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statiskiens webbsida: Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken beskriver personer försäkrade i Finlands arbetspensionssystem samt löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala kvantitativa uppgifterna om alla personer i åldern 17–68 år som omfattas av arbetspensionssystemet vilket är de arbetspensionsförsäkrade och de pensionerade. Dessutom innehåller statistiken uppgifter om löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster samt förmåner som tillväxer för oavlönade perioder och enligt StPEL.

Klassificeringar

Sektor, arbetspension, kön och ålder.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om de arbetspensionsförsäkrade grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets intjänings- och pensionsregister.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna publiceras i slutet av året som följer på statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas årligen i publiceringskalendern på https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/publiceringskalender/

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 2005. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till och med år 1977. Uppgifterna är i huvuddrag jämförbara från och med år 2007.

Ämnesord

försäkring, socialförsäkring, pensioner, arbetspensioner, anställning, löntagare, löner, företagare

Kontaktuppgifter

Ta kontakt via webbformuläret.

Begrepp och definitioner

Begrepp som gäller förvärvsarbetet

Anställda eller företagare
Med anställda avses personer som under tidpunkten för statistikföringen haft en anställning som ger rätt till arbetspension eller varit arbetspensionsförsäkrade på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

Arbetspensionsförsäkrade
Arbetspensionsförsäkrade är alla som vid tidpunkten för statistikföringen eller tidigare har varit anställda eller företagare och som vid ett pensionsfall har rätt till ny arbetspension. I vanliga fall är en arbetspensionsförsäkrad ännu inte pensionerad, men även en pensionstagare kan vara försäkrad om han eller hon har arbetat vid sidan av sin pension.

Arbetspensionslagen
En person klassificeras att omfattas av alla de arbetspensionslagar som han eller hon har omfattats av under sin arbetshistoria.

Arbetspensionssektor
En person statistikförs i arbetspensionssektorerna utifrån de pensionslagar som ingår i arbetshistorian. Om en person arbetat på både den privata och offentliga sektorn, statistikförs personen i båda sektorernas siffror.

De som första gången omfattats av en viss arbetspensionslag
Personer börjar omfattas av en viss arbetspensionslag första gången då när en arbetsperiod eller företagarperiod enligt denna lag för första gången registreras.

De som omfattas av arbetspensionssystemet
Av arbetspensionssystemet omfattas alla som under statistikåret eller tidigare haft en anställning eller varit företagare enligt arbetspensionslagarna. De som omfattas av arbetspensionssystemet är alltså personer som har rätt till arbetspension vid ett pensionsfall eller som redan får någon pension som grundar sig på deras egen yrkesbana.

I arbete under statistikåret
En person anses ha arbetat under statistikåret om han eller hon under statistikåret haft en anställning för vilket arbetspension tjänats in eller han eller hon varit arbetspensionsförsäkrad på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

I arbete vid slutet av statistikåret
Med anställda vid slutet av året avses sådana personer som varit anställda under december (anställningar som baserar sig på månadsteknik) eller sådana personer vars anställning har upphört eller varit gällande vid årets slut (anställningar som baserar sig på årsteknik). Pensionerade personer som samtidigt är anställda eller bedriver företagarverksamhet klassificeras alltid som anställda.

Inte arbetat under statistikåret
Med de som inte arbetat under statistikåret avses personer som under statistikåret inte haft arbete utifrån vilket arbetspension tillvuxit och som inte varit arbetspensionsförsäkrade utifrån FöPL- eller LFöPL-verksamhet. Dessutom måste personer som hör till den här gruppen ha varit arbetspensionsförsäkrade före statistikåret eller få pension som grundar sig på den egna yrkesbanan.

Löntagare
Med löntagare avses personer som utför arbete som omfattas av arbetspensionslagarna, om arbetet inte försäkras enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). I praktiken medräknas alla som har arbetat med undantag av företagare och lantbruksföretagare. I denna statistik betraktas som löntagare också särskilda grupper som omfattas av OffPL för kommunsektorn, t.ex. förtroendevalda och närståendevårdare. Som löntagare betraktas också familjevårdare med uppdragsavtal, fast de inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till en kommun eller samkommun.

Omfattas av arbetspensionslagarna för första gången
En person omfattas av arbetspensionslagarna för första gången när han eller hon inleder sin första anställning enligt arbetspensionslagarna efter att ha fyllt 17 år eller inleder företagarverksamhet efter att ha fyllt 18 år.

Pensionstagare
Med pensionstagare avses personer som får någon form av arbetspension som grundar sig på den egna yrkesbanan. Pensionstagaren kan få ålderspension, invalidpension, deltidspension eller specialpension för lantbruksföretagare.

Begrepp som gäller inkomsterna

Arbetspensionsförsäkrade inkomster

Vid fastställandet av arbetspensionsförsäkrad inkomst (kortare försäkrad inkomst eller inkomst) beaktas lön, resultatpremie eller annat vederlag för arbete. De viktigaste slagen av annat vederlag är olika naturaförmåner och semesterersättningar inklusive ersättningar som betalas vid anställningens slut t.ex. för sparad ledighet som den anställda inte tagit ut. Dagtraktamenten och optionsarrangemang ger däremot i regel inte arbetspensionstillväxt och ingår inte i den arbetspensionsförsäkrade inkomsten. I denna statistik inkluderar den arbetspensionsförsäkrade inkomsten också arbetstagarens pensionsavgift, fast den inte gav arbetspensionstillväxt före år 2017.

Förmåner som tjänas in för oavlönade perioder och enligt StPEL
En oavlönad period är en period, under vilken en person får en social förmån som under vissa förutsättningar inverkar på fastställandet av pensionen. Sådana oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning och arbetslöshetsdagpenning. I arbetspensionslagarna definieras grunderna utifrån vilka de oavlönade perioderna inverkar på arbetspensionens belopp.

Staten står för kostnaderna för pensionerna som tjänas för hemvårdsstöd och avlagd examina. De baserar sig på lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under 3 år eller för tiden för studier (StPEL).
Förmåner enligt oavlönade perioder och StPEL registreras i arbetspensionssystemets intjäningsregister Förmåner för oavlönade perioder statistikförs också för personer som inte har någon arbetshistoria och således inte omfattas av arbetspensionssystemet.

Års- och månadsinkomst
Den inkomst som avses i statistiken är den arbetspensionsförsäkrade (arbets)inkomsten. Årsinkomsten har omräknats till månadsinkomst genom att dividera de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna under året med antalet månader i arbete.

Exempel. Löntagaren arbetade 20.8–10.9 och den arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomsten var 2 000. Då är månadsinkomsten i statistiken 2 000 €/2 = 1000 €/mån, eftersom arbetet utfördes under två olika månader. Om arbetet hade utförts inom loppet av en månad (t.ex. 2.9–22.9), skulle månadsinkomsten varit 2 000 euro. Om anställningen var den enda under kalenderåret, är årsinkomsten i statistiken i båda fallen densamma, 2 000 euro.

Övriga begrepp

Decil
Med hjälp av deciler indelas löntagarna i tio lika stora grupper utgående från inkomsterna. Decilgränserna anger de inkomster under vilka 10 %, 20 % …90 % av fallen stannar.

Median

När löntagarna placeras i inkomsternas storleksordning, är medianinkomsten den mellersta löntagarens inkomst. På båda sidorna om den mellersta löntagaren står lika många löntagare. Medianen är inte lika känslig för extrema värden som medeltalet. I synnerhet vid skev fördelning, såsom inkomstfördelningen, är medianen en bättre beskrivning av snittinkomsten än medeltalet.

Ålder
En persons ålder vid slutet av statistikåret.

Arbetspensionslagarna, privata sektorn
ArPL Lagen om pension för arbetstagare
SjPL Lagen om sjömanspensioner
FöPL Lagen om pension för företagare
LFöPL Lagen om pension för lantbruksföretagare

Arbetspensionslagarna, offentliga sektorn
OffPL Pensionslagen för den offentliga sektorn trädde i kraft i 1.1.2017. Lagen förenar den offentliga sektorns tidigare pensionslagar KomPL, StaPL och KyPL samt den särskilda lagen för personalen på Folkpensionsanstalten.
Ålands landskapsregerings pensionsstadga
Finlands Banks pensionsstadga

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsbeskrivning: Arbetspensionsförsäkrade i Finland 2017 (FOS)

Statistiken Arbetspensionsförsäkrade i Finland sammanställs av Pensionsskyddscentralen.

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att Pensionsskyddscentralen (PSC) bland annat har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken.

Statistiken Arbetspensionsförsäkrade i Finland finansieras av PSC.

Relevans av statistikuppgifterna

Det lagstadgade pensionsskyddet i Finland består i huvuddrag av arbetspensions- och folkpensionssystemet. Arbetspensionssystemets pensioner är inkomstrelaterade medan folkpensionssystemet är ett bosättningsbaserat system. Statistiken Arbetspensionsförsäkrade i Finland ger en helhetsbild av de personer i åldern 17–68 år som omfattas av det finländska arbetspensionssystemet.

Inom den privata sektorn verkställs arbetspensionsskyddet av arbetspensionsbolag, -stiftelser och -kassor och inom den offentliga sektorn huvudsakligen av Keva. Pensionsskyddscentralen fungerar som samorgan för arbetspensionssystemet och insamlar bl.a. nödvändiga uppgifter för skötseln av de arbetspensionsärenden som ålagts centralen enligt lag.

Statistiken Arbetspensionsförsäkrad i Finland täcker hela det lagstadgade arbetspensionsskyddet. Den innehåller de centrala kvantitativa uppgifterna om alla personer i åldern 17–68 år som omfattas av det finländska arbetspensionssystemet samt uppgifter om löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster.

De som omfattats av arbetspensionssystemet har indelats i arbetspensionsförsäkrade och pensionerade. De arbetspensionsförsäkrades antal presenteras enligt en indelning i två grupper: de som var i arbete vid tidpunkten för statistikföringen, och de som inte arbetade eller var pensionerade vid tidpunkten för statistikföringen. Andra klassificeringsgrunder i statistiken är arbetspensionssektor och –lag samt ålder och kön.

I statistiken presenteras också uppgifter om andra perioder för vilka man tjänar in pension, sådana är registrerade oavlönade perioder och förmåner enligt StPEL-lagen (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier). Dessa uppgifter presenteras indelat efter förmånsslag.

Av löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster presenteras medelvärdes- och medianuppgifter indelat efter arbetspensionssektor och –lag samt kön och ålder. Inkomsternas decilfördelningar har specificerats enligt kön och åldersgrupp.

Begreppen och definitionerna som används i statistiken presenteras på statistikens hemsida på adressen www.etk.fi/statistik > Arbetspensionsförsäkrade.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Statistiken baserar sig på totalmaterial, vars uppgifter fås från arbetspensionssystemets intjänings- och pensionsregister. Materialet omfattar de personer i arbetsför ålder som var vid liv under statistikåret och som under statistikåret eller tidigare har arbetat i en anställning inom den privata eller den offentliga sektorn eller som företagare och tjänat in pension för detta arbete.

Uppgifter om de pensionerade fås från pensionsregistret och uppgifter om arbete från intjäningsregistret. Från intjäningsregistret fås dessutom även andra uppgifter som inverkar på pensionen, dvs. de så kallade oavlönade perioderna. Dessa uppgifter anmäls till intjäningsregistret av bl.a. av FPA och arbetslöshetskassorna. Utifrån uppgifterna som fås från registren bildas statistikregistret, från vilket uppgifterna i statistiken produceras.

Pensionsskyddscentralens avdelning för registertjänster ansvarar tillsammans med arbetspensionsanstalterna för intjäningsregistrets innehåll, tillgången till den information som behövs vid verkställigheten av pensionsskyddet, informationens omfattning, lagenlighet och riktighet samt utredningen av fel i innehållet. Registrets hanteringssystem innehåller dataverifieringsfunktioner och logikkontroller där programmet kräver att uppgifterna rättas eller kontrolleras. Felmeddelandena kan också vara anmärkningar, som inte förhindrar att uppgifterna registreras.

Arek Oy bär det datatekniska ansvaret för intjäningsregistren. Arek Oy är ett bolag som ägs gemensamt av pensionsförsäkrarna och PSC.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Om större fel skrivs ett separat meddelande.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Statistikuppgifterna ges ut en gång om året, mot slutet av året efter statistikåret. Publiceringstidpunkten finns på PSC:s webbplats www.etk.fi/statistik under rubriken Publiceringskalender. Uppgifterna i statistiken är slutliga.

Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har producerats från och med år 2005, och uppgifterna är i huvuddrag jämförbara från och med år 2007. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till och med år 1977.

Statistiken utkom tidigare under titeln Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland (FOS). Från och med statistikåret 2013 har statistiken getts ut som två separata statistikgrenar: Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Uppgifterna om statistiken publiceras årligen på PSC:s webbplats på statistikens webbsida. En del av uppgifterna i statistiken publiceras också i PSC:s statistikdatabas på www.etk.fi/statistik > Pensionsskyddscentralens statistikdatabas.

Beskrivning av statistiken finns på statistikens webbsida.

Närmare information om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst tilastot(at)etk.fi.

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: JARI KANNISTO, HEIDI NYMAN