Arbetspensions­försäkrade i Finland

Statistiken beskriver personer försäkrade i Finlands arbetspensionssystem samt löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster och företagarnas arbetsinkomst.

Arbetspensions­försäkrade i Finland år 2025

  • I slutet av året omfattades allt som allt 3,8 miljoner personer i åldern 17–68 år av arbetspensionssystemet. Av dem var nio procent pensionerade.
  • Allt som allt 2,8 miljoner personer tjänade in arbetspension på basis av inkomster och arbetsinkomster under året.
  • Löntagarnas medianinkomst var 3 318 euro i månaden. Kvinnornas medianinkomst var 16 procent mindre än männens inkomst.
  • Medianen för FöPL-arbetsinkomsten var 1 542 euro i månaden. Hos de LFöPL-försäkrade var medianen för arbetsinkomsten 2 025 euro i månaden.
  • Nästan en miljon personer tjänade in arbetspension för oavlönade perioder. Arbetslöshetsförmåner betalades till 580 000 personer.
  • Sitt första arbetspensionsförsäkrade arbete påbörjades av 85 000 personer, av vilka största delen var unga som inledde sitt första arbete.

På den här sidan

De som omfattas av arbetspensionssystemet

I slutet av år 2025 omfattades 3,8 miljoner personer i arbetsför ålder av arbetspensionssystemet. Av dem var 2 miljoner män och 1,8 miljoner kvinnor.

Nästan två tredjedelar av de personer i arbetsför ålder som omfattades av systemet arbetade i slutet av året och nio procent var pensionerade. En dryg fjärdedel (27 %) var inte i arbete och fick inte heller pension vid utgången av året, men de hade tjänat in pension tidigare. Till gruppen hör bland annat studerande och arbetslösa. Av dem hade två av tre inte alls arbetat under år 2025.

Eftersom majoriteten av dem i arbetsför ålder i Finland omfattas av arbetspensionssystemet reflekterar ändringarna i personantal ändringarna i befolkningsstrukturen. Dessutom inverkar lagändringar och åldersgränsändringar på antalet som omfattas av arbetspensionslagarna. Varje år dör mindre än 10 000 personer i arbetsför ålder.

Antalet personer som omfattas av arbetspensionssystemet har ökat med över 120 000 personer på tio år. Ökningen förklaras delvis av att den lägsta åldern för försäkringsskyldigheten år 2017 sänktes till 17 år.

De personer i arbetsför ålder som omfattas av arbetspensionssystemet är personer i åldern 17–68 år som har arbetat som löntagare eller företagare i arbete i enlighet med pensionslagarna. Till gruppen hör också personer i samma ålder som får pension som grundar sig på eget arbete.

Personer som arbetade i slutet av året

Vid utgången av år 2025 fanns det sammanlagt 3,5 miljoner arbetspensionsförsäkrade och av dem var 2,4 miljoner (70 %) i arbete. På den privata sektorn arbetade lite över 1,8 miljoner försäkrade och på den offentliga sektorn 690 000. Antalet personer som samtidigt arbetade på båda sektorerna var 71 000.

Personer i arbete enligt arbetspensionslagarna

Majoriteten av löntagarna arbetade inom den privata sektorn. Nästan 1,6 miljoner arbetade i arbete som var försäkrat enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) i slutet av år 2025. Inom den offentliga sektorn arbetade 557 000 försäkrade inom kommunsektorn och välfärdsområdena och 121 000 inom staten. Enligt lagen om pension för företagare (FöPL) var 216 000 personer försäkrade. Antalet försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) var 51 000, av vilka 4 900 (10 %) fick stipendium för vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet.

Tabell: Arbetspensionsförsäkrade anställda eller företagare 31.12.2025 efter arbetspensionslag (Excel)

Utvecklingen av antalet sysselsatta åren 2015–2025

Antalet försäkrade som arbetar i slutet av året har ökat med fem procent på tio år. Utvecklingen varierar dock mellan olika arbetspensionslagar. Antalet försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare har minskat länge – år 2025 var antalet drygt 50 000. Däremot har antalet andra företagare hållit sig på den nuvarande nivån på knappt 220 000 redan några år.

Antalet statsanställda har minskat klart på tio år, då arbetsuppgifterna har omorganiserats. En del av minskningen år 2025 förklaras av att ansvaret för att ordna sysselsättnings- och näringstjänster överfördes från staten till kommunerna 1.1.2025. Till följd av detta övergick 4 400 försäkrade från staten till kommunernas tjänst.

I Finland har arbetsmarknaden i hög grad differentierats efter kön. På den privata sektorn var männens andel 59 procent, när den på den offentliga sektorn var 27 procent i slutet av år 2025. Den stora andelen kvinnor betonas inom kommunsektorn och i välfärdsområdena, där andelen kvinnor var 77 procent. Åldersfördelningen mellan de i arbete varierar också mellan de olika arbetspensionslagarna. ArPL-försäkrade arbetstagare är i genomsnitt yngre än företagarna och arbetstagarna inom den offentliga sektorn.

De som omfattades av arbetspensionslagarna för första gången

De som omfattades av arbetspensionssystemet för första gången

År 2025 inledde 85 000 personer sitt första arbetspensionsförsäkrade arbete, vilket var drygt 5 000 färre än året innan. Av de nya försäkrade var 46 000 män och 39 000 kvinnor.

De nya försäkrade är i huvudsak unga. Här ingår även invandrare. År 2025 var drygt hälften (56 %) av de nya försäkrade under 20 år och en femtedel (20 %) var 20–29 år.

Det första arbetet som omfattas av arbetspensionslagarna finns vanligtvis inom privata sektorn. Av de nya försäkrade inledde 86 procent arbete inom den privata sektorn och 14 procent inom den offentliga sektorn. Av männen inledde 90 procent arbete inom den privata sektorn och 10 procent inom den offentliga sektorn. Kvinnornas motsvarande andelar var 82 procent och 18 procent, dvs. kvinnorna inledde oftare än männen arbete inom den offentliga sektorn.

De som börjat omfattas av arbetspensionssystemet för första gången efter sektor och kön

Det ekonomiska läget och ändringarna i lagstiftningen inverkar på de nya försäkrades antal

Årligen börjar ca 100 000 nya personer omfattas av arbetspensionssystemet. Antalet nya försäkrade påverkas i hög grad av storleken på den nya åldersklass som börjar omfattas av systemet samt antalet invandrare. Även det ekonomiska läget och ändringar i lagstiftningen kan avspegla sig i antalet personer.

Exceptionellt många började omfattas av arbetspensionssystemet år 2017, efter att den lägsta gränsen för försäkringsskyldigheten sänktes till 17 år. Under coronaåret 2020 var antalet som började omfattas av arbetspensionssystemet för första gången däremot exceptionellt litet, 74 000 personer. Föregående gång antalet var lika lågt var år 2009 vid tiden för den ekonomiska recessionen som orsakades av finanskrisen.

Antalet som började omfattas av arbetspensionssystemet för första gången år 2025, 85 000 personer, var 6 procent färre än året innan. Antalet förstagångsförsäkrade minskade för tredje året i rad. Inom den privata sektorn minskade antalet försäkrade 6 procent och inom den offentliga sektorn 7 procent.

De som började omfattas av de olika arbetspensionslagarna för första gången

År 2025 började totalt 149 000 personer omfattas av de olika arbetspensionslagarna för första gången. 82 000 personer inledde sitt första ArPL-försäkrade arbete och 37 000 personer inledde sitt första arbete inom kommunsektorn och välfärdsområdena som OffPL-försäkrade. De som började omfattas av FöPL-försäkringen var nära 18 000 till antalet. Antalet nya försäkrade på den statliga sektorn var nära 7 000.

Antalet nya ArPL-försäkrade minskade med 6 procent från året innan. Inom kommunsektorn och välfärdsområdena var minskningen 11 procent och inom staten 18 procent. Antalet personer som började omfattas av FöPL-försäkringen för första gången förblev på föregående års nivå.

De som började omfattas av de olika arbetspensionslagarna för första gången under året inkluderar

  • försäkrade som började omfattas av arbetspensionssystemet för första gången
  • försäkrade som första gången började i ett arbete som var försäkrat enligt en viss pensionslag, även om de redan tidigare hade omfattats av någon annan pensionslag.

Arbetspensionsförsäkrade inkomster och arbetsinkomster

År 2025 tjänade allt som allt nära 2,8 miljoner personer in arbetspension på basis av inkomster och arbetsinkomster. Hos dem var inkomsterna och arbetsinkomsterna för vilka pension tjänats in i genomsnitt 3 569 euro i månaden. Medianen var 3 237 euro i månaden.

Av de försäkrade var nära 2,6 miljoner löntagare och 286 000 var FöPL- eller LFöPL-försäkrade företagare, inklusive mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet. En person kan under ett år vara försäkrad enligt flera arbetspensionslagar.

År 2025 var löntagarnas genomsnittliga arbetspensionsförsäkrade månadsinkomst 3 647 euro. Medianen för månadsinkomsterna var 3 318 euro. För företagare (FöPL och LFöPL) var den arbetsinkomst för vilken pension tjänats in klart mindre: medeltalet för arbetsinkomsterna var 2 088 och medianen 1 631 euro i månaden.

Till löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster räknas alla löner som betalats för arbetspensionsförsäkrat arbete. Även inkomster från tillfälligt, kortvarigt eller deltidsarbete ingår.

Arbetspensionsförsäkrade inkomster och arbetsinkomster

Löntagarkvinnornas genomsnittliga inkomster är lägre än männens

År 2025 var löntagarnas medelinkomst 4 065 euro hos män och 3 248 euro hos kvinnor i månaden. Kvinnornas medelinkomst var 817 euro mindre än männens medelinkomst. Skillnaden var 20 procent.

Medianen för månadsinkomsten var för män 3 628 euro och för kvinnor 3 060 euro. Kvinnornas medianinkomst var således 568 euro, eller 16 procent, mindre än männens medianinkomst.

Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster efter kön

Tabell: Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade månadsinkomster efter kön samt inkomstskillnaden mellan könen (€ och %) åren 2022–2025 (Excel)

Den relativa inkomstskillnaden mellan könen har minskat något i både medel- och medianlönerna under de senaste åren. På fem år har den relativa skillnaden minskat med nästan tre procentenheter i medelinkomsterna och med nästan fyra procentenheter i medianinkomsterna.

Skillnaderna i inkomstnivå påverkas för sin del av den kraftigt könsuppdelade arbetsmarknaden: kvinnor och män arbetar ofta inom olika branscher och yrken. Dessutom har kvinnor oftare än män deltidsarbete. Kvinnor tar också ut mer familjeledighet än män, vilket påverkar kvinnornas inkomstutveckling.

Löntagarnas inkomster som högst vid 50 års ålder

Kvinnornas försäkrade inkomster var i genomsnitt lägre än männens i alla åldersgrupper. Månadslönerna var lägst bland unga kvinnor som inledde arbetslivet.

När man granskar medianlönerna för åldersgrupperna ökar inkomsterna i unga år för både män och kvinnor, men efter 30 års ålder ökar kvinnornas inkomster långsammare än männens. Samtidigt ökar löneskillnaden mellan könen klart. Löneskillnaden förblir också stor i alla senare åldersgrupper.

Löntagarnas månadslöner var som högst i femtioårsåldern. Den högsta medianlönen fanns i åldersgruppen 45–49 år: 4 467 euro för män och 3 682 euro för kvinnor år 2025. Mätt med medellönerna hade 50–54-åringarna de högsta inkomsterna, män hade i genomsnitt 5 211 euro och kvinnorna 4 054 euro i månaden.

Tabell: Fördelningen av löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster efter kön år 2025 (Excel)

Lönenivån för de försäkrade enligt olika pensionslagar

Den genomsnittliga lönenivån är högst för dem som arbetar inom staten och lägst för dem som arbetar inom kommunsektorn och i välfärdsområdena. År 2025 var skillnaden mellan könen i de försäkrade inkomsterna minst inom kommunsektorn och välfärdsområdena, där medianinkomsten för kvinnor var 257 euro (8 %) mindre än för män. Skillnaden mellan ArPL-försäkrade var störst: medianinkomsten för kvinnor var 851 euro (24%) lägre än för män.

Ålders- och könsfördelningen av löntagarna försäkrade enligt de olika arbetspensionslagarna varierar. ArPL-försäkrade är i genomsnitt yngre än löntagarna inom den offentliga sektorn. Av dem som arbetar inom den offentliga sektorn inom kommunsektorn och i välfärdsområdena är en klar majoritet kvinnor, medan över hälften av de ArPL-försäkrade löntagarna är män. Kvinnorna är i en liten majoritet inom staten.

Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade medianinkomst (euro/mån), största pensionslagarna

Tabell: Medianen för arbetspensionsförsäkrade inkomster och arbetsinkomster efter kön år 2025, de största pensionslagarna (Excel)

År 2025 ökade samtliga löntagares arbetspensionsförsäkrade medelinkomster med 3,0 procent jämfört med året innan. Medianinkomsten ökade med 3,4 procent. Kvinnornas genomsnittliga inkomster steg relativt sett något mer än männens.

För löntagare inom den privata sektorn steg både medelinkomsten och medianinkomsten med 3,1 procent. På den offentliga sektorn var förändringen större: medelinkomsten ökade 3,6 procent och medianinkomsten 4,9 procent.

På den offentliga sektorn inom kommunsektorn och välfärdsområdena var medelinkomsten för dem som arbetar i arbetsavtals- och tjänsteförhållanden 4,3 procent och medianinkomsten 5,6 procent större än föregående år. Inom staten var motsvarande höjningsprocent 5,0 och 5,5.

Att medelinkomsterna ökat mer hos löntagarna inom kommunsektorn och välfärdsområdena förklaras i huvudsak av höjningarna i kommunsektorns löneprogram.

Medianen för FöPL-arbetsinkomsten var drygt 1 500 euro i månaden

År 2025 tjänade sammanlagt 286 000 personer, inklusive mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet, in arbetspension på basis av företagarverksamhet. Två tredjedelar av företagarna var män. Antalet FöPL-försäkrade var under året 237 000 och LFöPL-försäkringen omfattade 56 000 företagare och stipendiater.

Den genomsnittliga försäkrade FöPL-arbetsinkomsten var 2 040 euro. Medianen var 1 542 euro i månaden. Den genomsnittliga månadsarbetsinkomsten hos FöPL-försäkrade steg med 1,9 procent och medianen med 3,2 procent från året innan.

Hos LFöPL-försäkrade var den genomsnittliga arbetsinkomsten på samma nivå som FöPL-arbetsinkomsten, 2 044 euro i månaden. Medianen för LFöPL-arbetsinkomsten var 2 025 euro i månaden. Den genomsnittliga månadsarbetsinkomsten hos LFöPL-försäkrade steg med 2,1 procent och medianen med 1,9 procent jämfört med året innan.

Hos de kvinnliga företagarna var den försäkrade arbetsinkomsten i genomsnitt något mindre än hos de manliga företagarna. Hos de FöPL-försäkrade kvinnorna var medianen för månadsarbetsinkomsten 166 euro (10 %) lägre än hos män. Hos de LFöPL-försäkrade var skillnaden 162 euro (8 %).

Medeltalet av de arbetspensionsförsäkrades arbetsinkomster, euro/mån

Medianen för de arbetspensionsförsäkrades arbetsinkomster, euro/mån

År 2025 hade 21 procent av de FöPL-försäkrade en arbetsinkomst som var 500–999 euro i månaden. Hos 27 procent var den 1 000–1 499 euro. I dessa arbetsinkomstklasser ingår FöPL:s minimiarbetsinkomst och den nedre gränsen för arbetsvillkoret för företagarens utkomstskydd vid arbetslöshet. Hos 16 procent var månadsinkomsten i storleksklassen 1 500–1 999 euro och hos 10 procent var den 2 000–2 499.

Hos LFöPL-försäkrade fördelade sig arbetsinkomsterna jämnare än hos FöPL-försäkrade. Av dem hade 28 procent en månadsarbetsinkomst som var 500–1 499 euro och hos 30 procent var den 1 500–2 499 euro. Av de LFöPL-försäkrade hade 24 procent en arbetsinkomst som var 2 500–3 499 euro år 2025.

Minimiarbetsinkomsten omändrat till månadsnivå var hos de FöPL-försäkrade 767,37 €/mån och hos de LFöPL-försäkrade 383,68 €/mån enligt nivån år 2025. Den nedre gränsen för arbetsvillkoret för företagarens arbetslöshetsförmåner omändrat till månadsnivå var 1 260,67 €/mån år 2025.

De fastställda FöPL-arbetsinkomsterna har stigit

Under åren 2023–2025 har arbetspensionsanstalterna granskat företagarnas FöPL-arbetsinkomster*. I och med de justeringar som gjorts under tre års tid har de fastställda arbetsinkomsterna stigit klart. Det här förklarar minskningen av antalet företagare med månadsarbetsinkomst under 1 000 euro och en betydande övergång av företagare till inkomstklasserna 1 000–1 999 och 2 000–2 999 euro. Till en liten del förklaras flyttningarna mellan inkomstklasserna också av de årliga indexjusteringarna av arbetsinkomsterna.

*År 2023 granskade arbetspensionsanstalterna alla fastställda FöPL-arbetsinkomster som var under 15 000 euro per år och som inte hade justerats väsentligt på tre år. Det motsvarar beloppet på en månadsarbetsinkomst på 1 250 euro. År 2024 granskades FöPL-arbetsinkomsterna som var under 25 000 euro per år, dvs. under 2 083 euro per månad. År 2025 gällde granskningarna i huvudsak arbetsinkomster som var större än detta och som inte hade ingått i de eurobegränsade justeringarna de två föregående åren.

Förmåner som registrerats för oavlönade perioder

Arbetspension tillväxer utöver inkomster och arbetsinkomster även för vissa oavlönade perioder, såsom vård av barn, arbetslöshet och sjukdom samt för avlagda examina. För att få pension som intjänats för oavlönade perioder förutsätts pensionstillväxt som grundar sig på arbete.

Som inkomst som berättigar till pension betraktas antingen en fastställd del av den inkomst som ligger till grund för förmånen eller ett fast eurobelopp som bestäms enligt förmånen.

Antalet som fick sjukförmåner minskade

År 2025 registrerades förmåner för oavlönade perioder och enligt StPEL* för sammanlagt 970 000 personer, vilket var 2 procent mindre än året innan.

Klart mest förmåner registrerades på grund av arbetslöshet. År 2025 betalades arbetslöshetsförmåner till närmare 580 000 personer. Antalet personer som fick arbetsmarknadsstöd ökade, medan antalet personer som fick inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning minskade från året innan.

Drygt 160 000 personer fick sjukförmåner. Antalet personer som fick sjukdagpenning minskade med 8 procent från året innan. Förmåner för barnavård betalades till 180 000 personer och examina registrerades för 120 000 personer. Rehabiliteringsförmåner och ersättningar för trafik- och olycksfallsskador registrerades för sammanlagt mindre än 50 000 personer. Vuxenutbildningsstöd och alterneringsledighet avskaffades under år 2024, varför dessa förmåner betalades endast i liten utsträckning under år 2025.

Av alla som tjänat in pension för oavlönade perioder var något över hälften (51 %) kvinnor. I trafik- och olycksfallsförsäkringarna var en klar majoritet av förmånstagarna män. I fråga om arbetslöshetsförmånerna var männens andel också större. Däremot var kvinnorna i majoritet i de andra förmånerna.

Oavlönade förmåner berättigar inte i sig till pensionstillväxt, utan utöver dem ska personen också ha utfört arbete för vilket pension har tjänats in. Drygt 150 000 personer (16 %) av dem som fick oavlönade förmåner år 2025 omfattades ännu inte av arbetspensionssystemet, dvs. de hade inte tjänat in tillräckligt med pension för arbete för att få pensionstillväxt för oavlönade perioder.

Tabell: Personer som år 2025 tjänade in förmåner för registrerade oavlönade perioder och StPEL efter förmånsslag (Excel)

* Lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier.

(Uppdaterats 5.11.2026)

Läs mer på Etk.fi:

Statistikens tabeller i statistikdatabasen:

Tabeller och diagram i delen Nyckeltal:

Sakkunnig på området:

Fråga statistiktjänsten: 

Uppgifter från äldre statistikår finns i statistikdatabasen:

Nyheter och pressmeddelanden:

Offentliggöranden av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Publikationer av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Statistik över FöPL-försäkrade och FöPL-arbetsinkomster åren 2005–2022:

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statiskiens webbsida: Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken beskriver personer försäkrade i Finlands arbetspensionssystem samt löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster och företagarnas arbetsinkomst.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala kvantitativa uppgifterna om alla personer i åldern 17–68 år som omfattas av arbetspensionssystemet vilket är de arbetspensionsförsäkrade och de pensionerade. Dessutom innehåller statistiken uppgifter om löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster och företagarnas arbetsinkomst samt förmåner som tillväxer för oavlönade perioder och enligt StPEL.

Klassificeringar

Sektor, arbetspension, kön och ålder.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om de arbetspensionsförsäkrade grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets intjänings- och pensionsregister.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna publiceras i slutet av året som följer på statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas årligen i publiceringskalendern

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 2005. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till och med år 1977. Uppgifterna är i huvuddrag jämförbara från och med år 2007. Företagarnas arbetsinkomst har framställts till statistiken från och med år 2022.

Ämnesord

försäkring, socialförsäkring, pensioner, arbetspensioner, anställning, löntagare, löner, företagare, arbetsinkomst

Kontaktuppgifter

Begrepp som gäller förvärvsarbete

Anställda eller företagare

Med anställda avses personer som under tidpunkten för statistikföringen haft en anställning som ger rätt till arbetspension eller varit arbetspensionsförsäkrade på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

Arbetspensionsförsäkrade

Arbetspensionsförsäkrade är alla som vid tidpunkten för statistikföringen eller tidigare har varit anställda eller företagare och som vid ett pensionsfall har rätt till arbetspension. I vanliga fall är en arbetspensionsförsäkrad ännu inte pensionerad, men även en pensionstagare kan vara försäkrad om han eller hon har arbetat vid sidan av sin pension före 68 års ålder.

Arbetspensionslagen

En person klassificeras att omfattas av alla de arbetspensionslagar som han eller hon har omfattats av under sin arbetshistoria.

Arbetspensionssektor

En person statistikförs i arbetspensionssektorerna utifrån de pensionslagar som ingår i arbetshistorian. Om en person arbetat inom både den privata och offentliga sektorn, statistikförs personen i båda sektorernas siffror.

Börjat omfattas av arbetspensionssystemet för första gången

En person börjar omfattas av arbetspensionssystemet när personens första anställning eller företagarperiod som omfattas av försäkringsskyldigheten börjar. Den här första anställningen fastställer den sektor som används i statistiken.

Börjat omfattas av olika arbetspensionslagar för första gången

En person börjar omfattas av en viss arbetspensionslag när den första anställningen eller företagarperioden som omfattas av försäkringsskyldigheten enligt ifrågavarande arbetspensionslag inleds. Till exempel om en person har inlett sin första anställning inom ramen för ArPL och KomPL under samma års tid, registreras personen i statistiken för båda lagarna.

De som omfattas av arbetspensionssystemet

Av arbetspensionssystemet omfattas alla som under statistikåret eller tidigare haft en anställning eller varit företagare enligt arbetspensionslagarna. De som omfattas av arbetspensionssystemet är alltså personer som har rätt till arbetspension vid ett pensionsfall eller som får pension som grundar sig på deras egen yrkesbana.

Företagare

Med företagare avses en person som omfattas av arbetspensionslagarna och som under statistikåret eller tidigare haft en FöPL- eller LFöPL-försäkring i kraft. LFöPL-försäkringen omfattar lantbruksföretagare och mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet.

I arbete under statistikåret

En person anses ha arbetat under statistikåret om han eller hon under statistikåret haft en anställning för vilket arbetspension tjänats in eller han eller hon varit arbetspensionsförsäkrad på basis av FöPL- eller LFöPL-verksamhet.

I arbete vid slutet av statistikåret

Med anställda vid slutet av året avses sådana personer som varit anställda under december (anställningar som baserar sig på månadsteknik) eller sådana personer vars anställning har upphört eller varit gällande vid årets slut (anställningar som baserar sig på årsteknik). Pensionstagare som vid sidan om pension har en anställning eller bedriver företagarverksamhet anses vara i arbete.

Inte arbetat under statistikåret

Med de som inte arbetat under statistikåret avses personer som under statistikåret inte haft arbete utifrån vilket arbetspension tillvuxit och som inte varit arbetspensionsförsäkrade utifrån FöPL- eller LFöPL-verksamhet. Dessutom måste personer som hör till den här gruppen ha varit arbetspen­sionsförsäkrade före statistikåret eller få pension som grundar sig på den egna yrkesbanan.

Löntagare

Med löntagare avses personer som utför arbete som omfattas av arbetspensionslagarna, om det inte är fråga om FöPL- eller LFöPL-företagarverksamhet. I praktiken medräknas alla som varit i arbete förutom företagare, lantbruksföretagare och mottagare av stipendium för vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet. I den här statistiken betraktas som löntagare också särskilda grupper som omfattas av OffPL:s kommunsektor, t.ex. förtroendevalda och närståendevårdare. Som löntagare betraktas också familjevårdare med uppdragsavtal, fast de inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till en kommun eller samkommun.

Pensionstagare

Med pensionstagare avses personer som får någon form av arbetspension som grundar sig på den egna yrkesbanan. Pensionstagaren kan få ålderspension, invalidpension, deltidspension eller specialpension för lantbruksföretagare. En del av pensionstagarna får utöver arbetspensionen också pensionsförmåner som betalas av FPA, och dessa är inte med i den här granskningen.

Begrepp som gäller inkomsterna

Företagarens arbetsinkomst

I denna statistik granskas FöPL-företagarnas försäkrade arbetsinkomst, där tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften och den nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgiften har beaktats (FöPL 67 §). Hos LFöPL-försäkrade är det fråga om den fastställda arbetsinkomsten.

Lagen om pension för företagare – Telp.fi
Lagen om pension för lantbruksföretagare – Telp.fi

Förmåner som tjänas in för oavlönade perioder och enligt StPEL

En oavlönad period är en period, under vilken en person får en social förmån som under vissa förutsättningar inverkar på fastställandet av pensionen. Sådana oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning och arbetslöshetsdagpenning. I arbetspensionslagarna finns fastställda grunder utifrån vilka de oavlönade perioderna inverkar på arbetspensionens belopp.

Staten står för kostnaderna för pensionerna som tjänas för hemvårdsstöd och avlagd examina. De baserar sig på lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under 3 år eller för tiden för studier (StPEL).

Förmåner enligt oavlönade perioder och StPEL registreras i arbetspensionssystemets intjäningsregister. Förmåner för oavlönade perioder statistikförs också för personer som inte har någon arbetshistoria och således inte omfattas av arbetspensionssystemet.

Det är bra att lägga märke till att det vid sidan av oavlönade perioder går att utföra pensionsförsäkrat arbete och att det också ger pensionstillväxt.

Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster

Hos löntagare betraktas inkomstposter som ger arbetspensionstillväxt som arbetspensionsförsäkrade inkomster (kortare uttryckt försäkrad inkomst eller inkomst). Huvuddelen av inkomsterna består av lön, resultatpremie eller annat vederlag för arbete. De viktigaste slagen av annat vederlag är olika naturaförmåner och semesterersättningar inklusive ersättningar som betalas vid anställningens slut t.ex. för sparad ledighet som den anställda inte tagit ut. Dagtraktamenten och optionsarrangemang ger däremot i regel inte arbetspensionstillväxt och ingår inte i den arbetspensionsförsäkrade inkomsten. I denna statistik inkluderar den arbetspensionsförsäkrade inkomsten också arbetstagarens pensionsavgift, fast den inte gav arbetspensionstillväxt före år 2017.

Nedersta och översta gräns för arbetsinkomsten

Den fastställda årsarbetsinkomsten för företagare ska enligt lagen vara hos FöPL-försäkrade minst 9 208,43 euro och hos LFöPL-försäkrade minst 4 604,21 euro enligt 2025 års nivå. Den övre gränsen för fastställd årsarbetsinkomst för FöPL-försäkrade är 209 125,00 euro enligt 2025 års nivå. Gränserna ändras årligen i enlighet med ändringen av lönekoefficienten.

Års- och månadsinkomst

Inkomsten som används i statistiken för löntagare är den arbetspensionsförsäkrade (arbets)inkomsten och hos företagare arbetsinkomsten. Hos löntagarna har årsinkomsten fåtts genom att addera ihop de arbetspensionsförsäkrade månadsinkomsterna som fåtts under året. Hos företagarna är årsinkomsten den verkliga arbetsinkomsten i förhållande till försäkringens giltighetstid. Hos företagarna har månadsarbetsinkomsten bildats utifrån de månader som försäkringen varit giltig.
Exempel: Löntagaren arbetade 20.8–10.9 och den arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomsten var 2 000 euro. Då är månadsinkomsten i statistiken 2 000 € /2 kk= 1000 €/mån, eftersom arbetet utfördes under två olika månader. Om arbetet hade utförts inom loppet av en månad (t.ex. 2.9–22.9), skulle månadsinkomsten varit 2 000 euro. Om anställningen var den enda under kalenderåret, är årsinkomsten i statistiken i båda fallen densamma, 2 000 euro.

Övriga begrepp

Decil

Med hjälp av deciler indelas de som varit i arbete under året i tio lika stora grupper utgående från inkomsterna. Decilgränserna anger de inkomster under vilka 10%, 20% … , 90 % av fallen stannar.

Median

När löntagarna placeras i inkomsternas storleksordning, är medianinkomsten den mellersta löntagarens inkomst. På båda sidorna om den mellersta löntagaren står lika många löntagare. Medianen är inte lika känslig för extrema värden som medeltalet. I synnerhet vid skev fördelning, såsom inkomstfördelningen, är medianen en bättre beskrivning av snittinkomsten än medeltalet.

Ålder

En persons ålder vid slutet av statistikåret.

Arbetspensionslagarna

Den privata sektorn
  • ArPL Lagen om pension för arbetstagare
  • SjPL Lagen om sjömanspensioner
  • FöPL Lagen om pension för företagare
  • LFöPL Lagen om pension för lantbruksföretagare
Offentliga sektorn
  • OffPL Pensionslagen för den offentliga sektorn. Lagen trädde i kraft i början av år 2017. Den förenade den offentliga sektorns tidigare pensionslagar KomPL, StaPL och KyPL samt den särskilda lagen för personalen på Folkpensionsanstalten. Från och med år 2021 innehåller pensionslagen för den offentliga sektorn bestämmelser om Finlands Banks pensionsskydd. Till pensionslagen för den offentliga sektorn hör också välfärdsområdena från och med 2023.
  • Ålands landskapsregerings pensionsstadga

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen

1.2 Organisationsenhet

Planeringsavdelning

1.3 Kontaktpersonens namn

Jari Kannisto
Marjo Kaasila

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

5.11.2026

2.2 Senaste sändning av metadata

5.11.2026

2.3 Senaste uppdatering av metadata

5.11.2026

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Arbete som utförs i Finland i åldern 17–68 år ska arbetspensionsförsäkras. Statistiken ger en helhetsbild av arbets- och pensionssituationen för personer i åldern 17–68 år som omfattas av arbetspensionssystemet och de inkomster och arbetsinkomster för vilka arbetspension tjänas in. Statistiken innehåller också uppgifter om personer som fått sociala förmåner som inverkar på arbetspensionens belopp.

3.2 Klassificeringar

Personerna som omfattats av arbetspensionssystemet har indelats i arbetspensionsförsäkrade och pensionerade. De arbetspensionsförsäkrades antal presenteras enligt en indelning i två grupper: de som var i arbete vid tidpunkten för statistikföringen, och de som inte var i arbete eller pensionerade vid tidpunkten för statistikföringen. Andra klassificeringsgrunder i statistiken är arbetspensionssektor och –lag samt ålder och kön.

Av de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna och arbetsinkomsterna presenteras medelvärdes- och medianuppgifter indelat efter arbetspensionssektor och –lag samt kön och ålder. Inkomsternas storleksfördelningar har specificerats enligt kön och åldersgrupp.

Antalet förmånstagare som tjänat in arbetspension för oavlönad tid anges klassificerat enligt förmånsslag.

3.3 Sektorstäckning

Statistiken baserar sig på totalmaterial, och den innehåller således alla 17–68-åringar som omfattas av arbetspensionssystemet.

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person som omfattas av arbetspensionssystemet.
Inkomster och arbetsinkomster för vilka arbetspension tjänats in.

3.6 Statistisk population

Personer som omfattas av arbetspensionssystemet i Finland.

3.7 Referensområde

Finland

3.8 Tidstäckning

Statistikens grunduppgifter finns att få från och med år 2005. För den privata sektorns del börjar tidsserien från och med år 1977.  Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomstuppgifter har producerats till statistiken fr.o.m. år 2015 och den försäkrade arbetsinkomsten för företagare ingår fr.o.m. år 2022.

4. Måttenhet

Antalet personer.
Inkomst och arbetsinkomst: €/mån och €/år (bruttobelopp).

5. Referensperiod

Kalenderår och 31.12.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)

6.2 Datautbyte

En del av datamaterialet lämnas till Statistikcentralen för sysselsättningsstatistiken.

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Statistiken utkommer en gång om året.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Arbetspensions­försäkrade i Finland (Julkari)

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Arbetspensionsförsäkrade i Finland, 2021–2024 (Julkari)
Arbetspensionsförsäkrade i Finland, 2013–2020 (Julkari)
Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland, 2005–2013 (Julkari)
Nyckeltal: 17–68-åringar som omfattas av arbetspensionssystemet
Nyckeltal: Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster

10.3 Webbdatabas

Arbetspensionsförsäkrade (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralens registeruppgifter kan sökas för vetenskaplig forskning.

Pensionsregistrets pensionsuppgifter och registeruppgifter om arbetspensionsförsäkrat arbete i intjäningsregistret kan användas för forskningsändamål i enlighet med offentlighetslagen, dataskyddslagen och lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, även om uppgifterna på individnivå är sekretessbelagda. Det ska vara fråga om vetenskaplig forskning i form av en specificerad undersökning som bygger på en forskningsplan. Registermaterial utlämnas inte för kommersiella ändamål.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är individuella och på basis av dem bestäms den försäkrades årliga intjänade arbetspension samt den slutliga arbetspensionen.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna baserar sig på registerurval som gjorts vid en viss tidpunkt och statistiken beskriver således läget vid tidpunkten för plockningen. Registren uppdateras kontinuerligt och det görs också retroaktiva ändringar i dem.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Statistikuppgifterna ges ut mot slutet av året efter statistikåret.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

–

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan år 2005. Uppgifterna i statistiken mellan de olika åren är i huvudsak jämförbara från och med år 2007. Det kan finnas små skillnader i siffrorna till följd av korrigeringar och ändringar som gjorts i statistikprogramvaran.

Bland annat följande ändringar inverkar på jämförbarheten av tidsserierna:

I och med 2017 års pensionsreform sjönk den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten för löntagare till 17 år. Detta ökade antalet unga arbetspensionsförsäkrade.

Pensionsreformen år 2017 har höjt den nedre åldersgränsen för ålderspension i tre månader per åldersklass med början från dem som är födda år 1955. För dem som är födda 1962 är den nedre åldersgränsen för ålderspension 65 år, medan den för dem som är födda år 1954 ännu var 63 år. Ändringen har en betydande inverkan i synnerhet på antalet personer över 63 års ålder som arbetar.

När den lägsta åldern för ålderspension stiger blir också den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten högre. Hos dem som är födda 1958–1961 stiger åldersgränsen till 69 år och för dem som är födda år 1962 är åldersgränsen 70 år. Ändringen höjer den övre åldersgränsen för de försäkrade och utvidgar därmed antalet åldersklasser som granskas i statistiken.

Från och med år 2019 grundar sig löntagarnas inkomstuppgifter som sparas i arbetspensionssystemets register på inkomstregistret som upprätthålls av skattemyndigheten. I och med inkomstregistret har lönemånadernas antal under året preciserats. Tidigare uppgavs för löntagarnas anställningar i regel den arbetspensionsförsäkrade inkomsten som betalats under året och anställningstiden, som kunde innehålla också oavlönade månader. Eftersom inkomstregistret innehåller endast löneutbetalningsmånaderna går det att bättre precisera uträkningen av månadsinkomsten enligt de månader som det betalats ut lön för.

Förändringen av dataunderlaget höjde den offentliga sektorns månadsinkomster och speciellt för kommunsektorn inom OffPL, vilket betyder att i en jämförelse med månadsinkomster från före år 2019 är förändringen större än i verkligheten. I jämförelser med samtliga löntagare och den privata sektorns löntagare är effekten däremot liten. Ändringen har heller ingen inverkan på jämförelserna av årsinkomster.

Till följd av att inkomstregistret tagits i bruk förekommer det dessutom i vissa av tabellerna som beskriver situationen i slutet av året en smärre förskjutning från gruppen ”i arbete” till gruppen ”inte i arbete eller inte pensionerade” i synnerhet på den privata sektorn. Ändringen kan försvåra jämförelse med statistikår äldre än år 2019.

År 2020 uppdaterades statistiken över förmånsuppgifter för oavlönade tider fram till år 2019 i enlighet med registersituationen i augusti 2020, eftersom en del av uppgifterna om förmåner för oavlönade tider hade reviderats retroaktivt.

Från och med uppgifterna år 2022 har definierandet av andra än i anställnings- och tjänsteförhållanden i OffPL:s kommunsektor (inneh. närståendevårdare, familjevårdare, förtroendevalda o.dyl.) ändrats. Från statistiken har borttagits de personer som inte har några registrerade inkomster från den här verksamheten.

Från och med uppgifterna för år 2022 ingår alla som omfattats av OffPL:s försäkring för kommunala sektorn i statistiken över löntagarnas inkomster. Före år 2022 inkluderade statistiken över de försäkrades inkomster för OffPL:s del endast de som hade ett anställnings- eller tjänsteförhållande.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp och dataunderlag försvårar jämförelse med andra statistikgrenar som gäller samma statistikområde.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register.

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Uppgifterna plockas ur Pensionsskyddscentralens register. I den fortsatta behandlingen bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.