Statistik över pensionstagarna i Finland

Största delen av pensionstagarna får arbetspension

Samtliga pensionstagare efter pensionssystem och kön 31.12.2017

Vid utgången av år 2017 fick sammanlagt 1 586 000 personer pension. Av dem var 55 procent (874 000) kvinnor. Av samtliga pensionstagare fick tre femtedelar endast arbetspension, en tredjedel fick utöver arbetspensionen pension från FPA och 6 procent fick enbart pension från FPA.

När man betraktar kvinnors och mäns pensioner ur ett jämförande perspektiv är de endast andelarna som får FPA-pension som är lika stora för män och kvinnor, 6 procent. Däremot fick över två tredjedelar av männen (68 %) endast arbetspension och en fjärdedel fick dessutom FPA-pension. Av kvinnorna fick drygt hälften (54 %) endast arbetspension och två femtedelar fick samtidigt också FPA-pension.

Av pensionstagarna fick största delen ålderspension. Vid utgången av år 2017 var antalet ålderspensionstagare 1 340 000. Familjepension betalades till 270 000 personer och sjukpension till 206 000 personer. Avträdelsepension eller avträdelsestöd för lantbruksföretagare betalades till 12 000 och deltidspension betalades till 7 000. En person kan samtidigt få flera pensionsslag.

Läs mer i statistikpublikationen:

Sex procent av dem som är i arbetsför ålder är sjukpensionerade

I slutet av år 2017 fick 203 000 personer sjukpension i Finland. Det är 6 procent av befolkningen i åldern 16–64 år. År 2002 var motsvarande andel 7,4 procent. Sjukpensionärernas befolkningsandel har alltså minskat med 1,4 procentenheter på 15 år.

Redan år 2002 var sjukpensionärernas befolkningsandel mindre än 6 procent på Åland (4,8 %) och i Nyland (5,5 %). År 2017 var befolkningsandelen lägre än 6 procent på Åland (3,6 %) och i Nyland (4,0 %) och dessutom i Österbotten (5,0 %), Birkaland (5,6 %) och Egentliga Finland (5,9 %).

År 2002 var sjukpensionärernas andel av befolkningen i arbetsför ålder mer än 10 procent i Kajanaland (10,3 %) och i Norra Savolax (10,4 %). År 2017 var sjukpensionärernas befolkningsandel störst i Kajanaland, där 9,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder fick 9,4 procent. I alla andra landskap var andelen mindre än 9 procent.

Mest har sjukpensionärernas befolkningsandel minskat under 15 år i Södra Karelen, där minskningen har varit 1,9 procentenheter. I Österbotten, Mellersta Finland, Norra Karelen och Norra Savolax har befolkningsandelen minskat med 1,7 procentenheter. Minst har sjukpensionärernas befolkningsandel minskat i Satakunta och Kymmenedalen, där minskningen har varit 0,7 procentenheter.

Medelpensionen 1 656 euro i månaden

Diagram och tabeller:

Läs mer:

Fråga statistiktjänsten:

Beskrivning

Statistik över pensionstagarna i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten
Statistikens webbsida: Samtliga pensionstagare
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av Finlands arbets- och folkpensionstagare.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om arbetspensions- och folkpensionstagare samt nypensionerade.

Uppgifter om pensionstagare bosatta i Finland och pensionstagare bosatta utomlands framställs separat.

Klassificeringar

Pensionssystem, pensionsslag, storleken på pensionen, pensionstagarens kön, ålder och nationalitet, bosättningsland; sjukdomsklassificeringen ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s register.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna för statistiken utkommer på våren följande år och för de nypensionerades del senare. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Uppgifterna i statistiken finns att få från och med år 1981. Statistiken har kompletterats med uppgifter om nypensionerade från och med år 2001.

Tidsserierna i statistiken är i huvuddrag jämförbara. Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, folkpension, arbetspension, ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, familjepension, nypensionerad

Begrepp och definitioner

Begrepp

Statistikenheter

Pensionstagare

Pensionstagare är en person som får egen eller familjepension på statistikårets sista dag. En och samma person kan samtidigt få pension med stöd av flera pensionslagar och enligt flera pensionsslag.

Pensionstagare med egen pension omfattar alla som får ålderspension, partiell förtida ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, deltidspension och specialpensioner för lantbruksföretagare.

Samtliga pensionstagare inbegriper dem som får egen pension och också dem som får familjepension.

Som pensionstagare med både FPA-pension och arbetspension klassificeras personer som får pension enligt tabellrubriken ur båda systemen. Till exempel i tabellen över sjukpension ska det vara fråga om sjukpension enligt båda systemen.

Nypensionerade

Som nypensionerade betraktas personer som under statistikåret har börjat få egenpension (annan än deltidspension eller partiell ålderspension). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått egenpension (gäller inte deltidspension och partiell ålderspension) på åtminstone två år.

En person anses ha gått i pension enligt arbets- eller folkpensionssystemet det år då han eller hon går i pension enligt respektive system. Av alla nypensionerade förutsätts att de inte har fått pension enligt någotdera systemet på två år.

De som har gått i deltidspension och partiell ålderspension betraktas inte som nypensionerade, dvs. de är inte med i siffrorna om samtliga nypensionerade. Dessa personer tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan egenpension.

Faktorer som beskriver pensionstagarna

Ålder

Pensionstagarens ålder är ålder i slutet av statistikåret. En nypensionerad persons ålder är i regel personens ålder när pensionen börjar. Vid beräkningen av andelen som gått i pension per åldersgrupp används personens ålder vid utgången av statistikåret.

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av personernas ålder.

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften är yngre och hälften äldre än detta.

Genomsnittlig pension

Pensionen kan bestå av arbetspension, pensioner som utbetalas av FPA samt garanti- eller SOLITA-pensioner i anslutning till dessa. Genomsnittlig pension är det aritmetiska medeltalet av bruttopensionerna.

Egenpensionstagares genomsnittliga egenpension innehåller eurobeloppet av personens egenpensioner (bortsett från deltidspensioner och partiella ålderspensioner). Egenpensionen för de nypensionerade räknas som genomsnittet av pensionerna som började under året och som var i kraft under årets sista dag. I beräkningen finns alltså inte med sådana pensioner som började under året men som också upphörde under samma år.

Egenpensionstagarnas genomsnittliga totalpension inkluderar utöver de ovan nämnda också familjepensionernas belopp och beloppet av garantipension, barntillägg och fronttillägg som FPA betalar.

Familjepensionstagares genomsnittliga familjepension innehåller endast familjepensionens eurobelopp och den genomsnittliga totalpensionen alla förmåner som betalas som pensioner till familjepensionstagaren.

Sjukdom

Sjukpensionstagare och nypensionerade med sjukpension statistikförs efter sjukdom utgående från den huvudsakliga sjukdom som utgör grund för pensionen. Uppgifterna om sjukdom bygger i första hand på diagnosen inom arbetspensionssystemet.

Om sjukdomarna anges huvudgrupperna och några centrala undergrupper.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Klassificeringen görs i första hand enligt den nya sjukdomsklassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen.

Regionindelning

Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Personens bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningskommun fås från FPA:s befolkningsuppgifter.

I statistiken klassificeras bosättningsländerna enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningsland fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Medborgarskap

I statistiken klassificeras medborgarskapsuppgifter enligt den medborgarskapsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret.  Uppgifterna om medborgarskap fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Befolkningsandel

Pensionstagares befolkningsandel beräknas som i Finland bosatta pensionstagares procentuella andel av dem som är socialförsäkrade av FPA. Praktiskt taget omfattas hela den befolkning som bor i landet, men även finska medborgare som är tillfälligt bosatta utomlands.

Kvalitetsbeskrivning

Statistik över pensionstagarna i Finland 2017

Statistiken över pensionstagarna i Finland produceras av statistikenheten på Pensionsskyddscentralens (PSC) planeringsavdelning i samarbete med FPA:s grupp för statistik och datalagring vid Fakta- och kommunikationsenheten.

Såväl Pensionsskyddscentralen som FPA är enligt lag skyldiga att föra statistik. I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken. I lagen om Folkpensionsanstalten konstateras likaså att det hör till FPA:s uppgifter att bl.a. uppgöra statistik, beräkningar och prognoser.

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens och FPA:s medel.

Relevans av statistikuppgifterna

Det lagstadgade pensionsskyddet i Finland består i huvuddrag av två lagstadgade pensionssystem, arbetspensions- och folkpensionssystemet. Statistiken över pensionstagarna i Finland ger en täckande helhetsbild av de pensioner som utbetalas enligt arbetspensions- och folkpensionssystemet i Finland. Statistiken samlar de pensioner som en person får från olika håll till en helhet. Statistiken är nästan uttömmande i fråga om det lagstagade pensionsskyddet.

Arbetspensioner sköts inom den privata sektorn av arbetspensionsbolag, -stiftelser och -kassor och inom den offentliga sektorn huvudsakligen av Keva. Pensionsskyddscentralen fungerar som samorgan för arbetspensionssystemet och insamlar bl.a. nödvändiga uppgifter för skötseln av de arbetspensionsärenden som ålagts centralen enligt lag. Folkpensionssystemet sköts av FPA.

Det lagstadgade pensionsskyddet omfattar dessutom ersättningar enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring samt SOLITA-ersättningar enligt militärskade- och militärolycksfallslagen som klassificeras som pensioner, dvs. så kallade SOLITA-pensioner. Av dem innefattar statistiksiffrorna endast sådana SOLITA-pensioner som betalas till personer som får dem vid sidan av arbets- eller folkpension.  Personer som endast får SOLITA-pension ingår inte i statistiken. Trafikförsäkringscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen samlar in de uppgifter som behövs för statistiken hos trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna.

Lagen om garantipension trädde i kraft 1.3.2011. Den garanterar att personer som är bosatta i Finland får en minimipension. Av dem som får garantipension är endast de som samtidigt får garantipension vid sidan av arbets- eller folkpension med i denna statistik. Personer som endast får garantipension ingår inte i statistiken. FPA sköter om utbetalningen av garantipensionen.

Utöver de lagstadgade pensionerna innefattar statistiken även frivilligt registrerat tilläggspensionsskydd som arbetsgivarna bekostar. Frivilligt oregistrerat tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren bekostar ingår däremot inte i siffrorna i denna statistik, och inte heller sådant frivilligt pensionsskydd som bekostas av personerna själva.

Statistiken innehåller uppgifter om antal, medelpensioner och fördelningen av pensionernas storlek bland personer som fick pension i slutet av året. Dessutom innehåller den uppgifter de nypensionerade under året.

I statistiken används följande klassificeringar: pensionssystem, pensionsslag, pensionstagarens kön och ålder, pensionens belopp, regional indelning, medborgarskap samt sjukdomsgrupp (i fråga om sjukpensioner).

Statistiken riktar sig till beslutsfattare, planerare och forskare samt specialister inom pensionsområdet. Informationen torde intressera också medier, pensionärsorganisationer och andra som behöver information om ämnesområdet. Lika heltäckande statistik över pensionstagarna i Finland finns inte tillgänglig någon annanstans.

Uppgifternas tillförlitlighet

Uppgifterna i statistiken grundar sig på ett totalmaterial om de pensioner som utbetalats av FPA och arbetspensionssystemet och om pensionstagarna. Uppgifterna i statistiken sammanställs ur datalagret för den gemensamma statistiken (pensionstagarna) och ur statistikregistret över nypensionerade (nypensionerade).

Datalagret för den gemensamma statistiken innehåller information om alla som fått pension enligt arbetspensions- eller folkpensionssystemet på årets sista dag och om den årliga pensionsutgiften. I statistikregistret över nypensionerade finns uppgifter om alla pensioner som börjat under året. PSC och FPA upprätthåller dessa statistikregister tillsammans.

I datalagret för den gemensamma statistiken har uppgifterna om arbetspensioner (inkl. gamla statliga arbetspensioner) hämtats ur PSC:s grundstatistikregister och uppgifterna om FPA-förmåner ur statistikregistret för FPA:s pensionsförmånsbestånd (inkl. garantipensioner). Ur FPA:s pensionsdatabas fås militärskadepensioner och militärolycksfallspensioner samt arbetspensioner enligt de s.k. gamla stadgorna (exkl. gamla statliga arbetspensioner). Ur material som Trafikförsäkringscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen årligen skickar fås pensionerna enligt trafikförsäkrings- och olycksfallsförsäkringslagen.

Uppgifterna i statistikregistret över nypensionerade har sammanställts ur PSC:s pensionsregister och FPA:s statistikregister över pensioner.

Uppgifterna i PSC:s grundläggande statistikregister fås ur PSC:s pensionsregister, dit uppgifterna förmedlas från arbetspensionsanstalterna som fattar pensionsbesluten. Pensionsregistret sköts av Arek Oy, som pensionsförsäkrarna och PSC äger gemensamt. PSC:s avdelning för registertjänster ansvarar för innehållet i pensionsregistret. Pensionsregistrets hanteringssystem innehåller dataverifieringsfunktioner och logikkontroller där programmet kräver att uppgifterna rättas eller kontrolleras. Felmeddelandena kan också vara anmärkningar, som inte förhindrar att beslutet registreras.

Uppgifterna i FPA:s statistikregister grundar sig på pensionsbeslut som FPA:s byråer och centralförvaltning fattar. De uppgifter i den gemensamma statistiken som tas ur FPA:s pensionsdatabas är uppgifter som andra har lämnat till FPA.

På FPA har behandlingssystemen för pensionerna uppbyggts i första hand för utbetalningen av pensionerna. Man eftersträvar att förhindra fel genom ett nära samarbete mellan sakkunniga som ansvarar för förmånerna och för statistiken.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Till tryckta publikationer som inte distribuerats fogas ett rättelseblad. Om större fel skrivs ett separat meddelande till dem som redan fått publikationen.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Statistiken över pensionstagarna i Finland publiceras en gång om året. Publiceringstidpunkten finns i publiceringskalendern på PSC:s webbplats www.etk.fi/statistik och på FPA:s webbplats www.fpa.fi/statistik. Uppgifterna i statistiken är slutliga uppgifter.

Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har getts ut sedan 1981. Den har från första början beskrivit antalet personer som får pension från arbets- och/eller folkpensionssystemet och medelpensioner. Statistiken har utökats med uppgifter om pensionsutgiften år 1995. Flera lagändringar har under denna tid gjorts i båda pensionssystemen och statistikens omfattning har varierat under årens lopp. Statistiken i tidsserierna är i huvuddrag jämförbara.

Bland annat följande ändringar inverkar på jämförbarheten av tidsserierna:

  • År 1991 kompletterades statistiken genom att inkludera SOLITA-pensionernas belopp i pensionerna för de personer som får arbets- och/eller folkpension. SOLITA-pensionerna är med i medelpensionerna och i pensionernas fördelningar efter storlek. De är primära sett till arbets- och folkpensionen, så tillskottet kompletterar dessa personers pensionsskydd avsevärt.
  • År 1996 infördes ett nytt begrepp, ”egenpensionstagare”, som motsvarade det tidigare begreppet ”egen- och/eller specialpensionstagare”.
  • Från och med början av år 2001 betalade man inte längre folkpensionens basdel.  Förändringen ändrade inte på det totala antalet pensionstagare, men den flyttade en del av dem som får både arbets- och folkpension till gruppen med endast arbetspension. Slopandet av basdelen berodde på att folkpensionen ändrades till att bli arbetspensionsavhängig i början av år 1996, då folkpensionen inte längre beviljades utan tilläggsdel. Före 1.1.1996 minskades löpande folkpensioner utan tilläggsdel gradvis i 5 års tid.
  • I och med att basdelen slopats, har folkpension som betalats endast som bostads- eller vårdbidrag, barntillägg eller fronttillägg till en pensionstagare sedan år 1996 inte heller räknats som folkpension.
  • Sedan år 2008 har begreppet folkpension ändrats så att bostads- eller vårdbidrag för pensionstagare inte längre räknas som pension. Sålunda ingår de inte i siffrorna om pensioner i denna statistik och inte heller i annan statistik om pensioner från FPA. Ändringen minskade lite på pensionernas medelbelopp.
  • Från och med år 2011 efter att lagen om garantipension trätt i kraft lades garantipensionens belopp till totalpensionen för de personer som får arbets- och/eller folkpension (inte till egen- eller familjepensionen).  Ändringen höjde på totalpensionernas medelbelopp.

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.  De finns också i varje års statistikpublikation för statistikåret i fråga. Lagändringar som påverkar tolkningen av statistiken har sammanställts i en bilaga till årspublikationen.

I statistiken används allmänna standardklassificeringar, t.ex. region- och sjukdomsklassificeringen (ICD-10).

Uppgifterna om arbetspensioner i statistiken överensstämmer med uppgifterna i statistiken ”Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland” som framställts av PSC.

Däremot skiljer sig uppgifterna om folkpensioner från FPA:s pensionsstatistik i fråga om begreppet ”nypensionerad”. I FPA:s statistik används begreppet ”inledd pension”.

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Uppgifter om statistiken publiceras på PSC:s webbplats (www.etk.fi/statistik) samt i PSC:s statistikdatabas (tilastot.etk.fi) och i FPA:s statistikdatabas Kelasto (www.kela.fi/web/sv/statistikdatabasen-kelasto).
Utifrån statistiken produceras varje år publikationen Statistik över pensionstagarna i Finland, och den kan läsas på adressen www.etk.fi/sv/publikationer.

Beskrivning av statistiken finns på PSC:s webbsida under adressen https://www.etk.fi/statistik.

Närmare uppgifter om statistiken ges av statistiktjänsten inom statistikenheten på PSC:s planeringsavdelning tilastot@etk.fi samt av FPA:s statistiktjänst tilastot@kela.fi.

På andra webplatser: 

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: HEIDI NYMAN, JARI KANNISTO