Hur pensionsavgiftens nivå bestäms inom olika sektorer

Hur ArPL-avgiften för den privata sektorn bestäms

ArPL-avgiften, som samlas in av arbetsgivare och arbetstagare, ska tillsammans med avkastningen på placeringar av pensionsfonderna täcka

  • pensioner som betalats till pensionstagarna och som pensionsanstalterna gemensamt bekostar
  • de medel som ska överföras från avgiften till fonderna, dvs. ökningen av ansvarsskulden
  • omkostnaderna för skötseln av pensionerna och försäkringarna samt
  • de förluster som uppstår av försäkringsavgifter som inte fås från arbetsgivarna, dvs. premieförluster,under respektive år.

ArPL-avgiften för arbetsgivare som försäkrats i ett arbetspensionsförsäkringsbolag

Den försäkringsavgift som arbetsgivare med en försäkring i ett arbetspensionsförsäkringsbolag betalar består av flera komponenter. De pengar som samlas in i form av vissa avgiftsdelar fonderas för den framtida pensionen medan vissa andra avgiftsdelar används till att bekosta den pensionsutgift som pensionsanstalterna gemensamt bekostar och omkostnaderna under det år då avgiften tas ut.

Komponenterna i den genomsnittliga ArPL-avgiften

År 2018
Ålderspension 3,5
Invalidpension 1,0
Utjämningsdel 19,8
Övriga 0,8
Uppskattad återbäring -0,7
Genomsnittlig försäkringsavgift 24,4

Ålderspensionsdelen

En del av ArPL-avgiften som samlas in för fonderade ålderspensioner, 3,5 procent av lönerna, avsätts till fonden för framtida ålderspension. Ålderspensionsdelen fastställs till en sådan nivå att den ArPL-avgift som samlas genom den i genomsnitt räcker till för att i sinom tid betala ut de delar av ålderspensionen som fonderas under respektive år med beaktande av fondavkastningen och dödligheten.

För den framtida ålderspensionen fonderas ett belopp som motsvarar en pensionstillväxt på 0,4 procent av arbetsinkomsten. Resten av ålderspensionerna som betalas till pensionstagarna bekostas gemensamt med ArPL-avgiftens utjämningsdel.

Ändringar som påverkar ålderspensionsdelen sker relativt sällan. Sådana ändringar är t.ex. ändringar av dödlighetsgrunden, som modellerar människornas livslängd. I slutet av år 2016 ändrades dödlighetsgrunden för att livslängden ökar. Ändringen ökade ålderspensionsfonderna och försäkringsavgiftens ålderspensionsdel. Ökningen av fonderna finansierades ur utjämningsbeloppet och det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret.

ArPL-avgiftens ålderspensionsdel beräknas separat för varje arbetstagare och den är beroende av personens ålder och kön. Skillnaderna mellan könen i fråga om medellivslängd påverkar alltså avgiftens ålderspensionsdel. Hela avgiften jämnas dock ut med hjälp av ArPL-avgiftens utjämningsdel, och därför betalas det inte olika stora ArPL-avgifter för kvinnliga och manliga arbetstagare.

Invalidpensionsdel

Den del av ArPL-avgiften som samlas in för invalidpensioner används till fondering av invalidpensioner som beviljats pensionstagare tills de uppnår pensionsåldern. Av dessa pensioner fonderas under pensionens begynnelseår i regel hela det försäkringsmatematiska kapitalvärdet beräknat utifrån pensionens begynnelsebelopp utan indexhöjningar fram till pensionsåldern. Invalidpensionsdelen fastställs till en sådan nivå att den ArPL-avgift som samlas genom den i genomsnitt räcker till för att täcka hälften av de invalidpensioner som börjar inom de två år som följer på det år då avgiften samlats in.

Invalidpensionsdelen uppskattas utgående den nyaste statistiken, utredningarna och prognoserna om pensioner som börjat. Fastställandet av invalidpensionsdelen påverkas av t.ex. ändringar av den i lagen definierade fonderingsgraden av pensionen.

ArPL-avgiftens invalidpensionsdel är beroende av bl.a.

  • de försäkrade arbetstagarnas ålder
  • de löner som arbetsgivaren betalat till sina anställda och
  • de invalidpensioner som beviljats arbetsgivarens anställda jämfört med genomsnittet, dvs. invalidpensionsrisken.

Läs mer:

Utjämningsdel

Med ArPL-avgiftens utjämningsdel insamlas pengarna för att bekosta de delar av pensioner som ska bekostas gemensamt, dvs. de delar som utjämnas, och betalas till pensionstagarna under det år då avgiften tas ut. Pensioner som bekostas gemensamt är t.ex.

  • indexhöjningarna av pensioner
  • de delar av ålders- och invalidpensionerna som överstiger de fonderade delarna
  • familjepensioner
  • deltidspensioner
  • partiella förtida ålderspensioner och
  • arbetslivspensioner.

Största delen, dvs. ca 80 procent, av de löpande ArPL-pensionerna är sådana som bekostas gemensamt.

Buffertfonden för ArPL-avgiftens utjämningsdel, dvs. utjämningsavsättningen, ska alltid täcka minst en femtedel av den pensionsutgift som ska bekostas gemensamt följande år. I bufferten för utjämningsdelen har det också samlats pengar för att jämna ut höjningen av ArPL-avgiften på 2010- och 2020-talet.

ArPL-avgiftens utjämningsdel är bunden till arbetstagarens ålder och kön. Den fastställs så att ArPL-avgiftens hela belopp blir oberoende av kön och ålder. Skillnaderna i utjämningsdelen kompenserar alltså de skillnader i ålderspensionsdelen som beror på att den genomsnittliga livslängden för män och kvinnor är olika.

Beräkningarna och prognoserna för bestämningen av utjämningsdelen görs på Pensionsskyddscentralen. I prognoserna om utjämningspensionsutgiften beaktas lagändringar och antaganden om samhällsekonomins utveckling, t.ex. höjningen av inkomstnivån, inflationen, lönesummans ökning, arbetslösheten.

Läs mer

Avgiftens övriga delar

Avgiftens övriga delar består av

  • omkostnadsdelen
  • lagstadgade avgifter och
  • premieförlustdelen.

Omkostnads- och premieförlustdelen kan vara olika för olika arbetsgivare, bl.a. beroende på arbetsgivarens lönesumma som betalats till de anställda.

I de lagstadgade avgifterna ingår

  • Pensionsskyddscentralens kostnadsandel
  • justitieförvaltningsavgiften (för Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens kostnader) och
  • finanstillsynsavgiften.

Kundåterbäring

Kundåterbäringen innebär en sänkning av arbetsgivarens avgift och den är beroende av både hur god avkastning arbetspensionsanstaltens placeringar ger och hur effektivt arbetspensionsanstalten sköter försäkringarna och pensionerna. Kundåterbäringar betalas till avtalsarbetsgivare. Om arbetsgivaren byter arbetspensionsförsäkringsbolag, betalas kundåterbäringar i tre års tid från det tidigare bolaget. I början av år 2018 trädde pensionsbolagsspecifika beräkningsgrunder för kundåterbäringarna i kraft.

Beräkningsgrunderna för ArPL-avgiften som arbetspensionsförsäkringsbolagen tar ut av arbetsgivarna bereds i arbetsgrupper som Arbetspensionsförsäkrarna TELA tillsatt, dvs. beräkningsgrundsutskottet och delegationen för beräkningsgrundsärenden. Dessa består av arbetspensionsanstalternas ansvariga försäkringsmatematiker, dvs. aktuarier, som medlemmar och av representanter för Pensionsskyddscentralen och social- och hälsovårdsministeriet som ständiga sakkunniga. Ordförandeskapet i arbetsgrupperna ambulerar mellan arbetspensionsförsäkrarna.

Beredningen av beräkningarna för ArPL-avgiften grundar sig huvudsakligen på statistik, uppskattningar och kalkyler som gjorts på pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen. Det viktigaste förhandlingsorganet vid beredningen av beräkningsgrunderna för avgiften är arbetsmarknadens centralorganisationers pensionsförhandlingsgruppen, vars ordförande är Jukka Rantala.

Med fullmakt av arbetspensionsförsäkringsbolagen ansöker Arbetspensionsförsäkrarna TELA om att social- och hälsovårdsministeriets fastställer grunderna för ArPL-avgiften.

Läs mer

Arbetsgivarens ArPL-avgift till pensionsstiftelse eller -kassa

I pensionsstiftelser och -kassor är försäkringsavgiften en understödsavgift. Den bestäms ändå enligt samma grundprincip som i arbetspensionsbolag: försäkringsavgiften ska tillsammans med placeringsavkastningen täcka de pensioner som bekostas gemensamt och som betalas till pensionstagarna, det pensionsansvar som fonderas, omkostnaderna för skötseln av pensioner och försäkringar samt förluster som uppstår av försäkringsavgifter som inte fås av arbetsgivarna. Beräkningsgrunderna för pensionsstiftelser och -kassor görs upp i överensstämmelse med grunderna för arbetspensionsförsäkringsbolagen av en kassa- och stiftelsegrupp som leds av social- och hälsovårdsministeriet.

Hur SjPL-avgiften bestäms

Nivån på SjPL-avgiften, som följer lagen om sjömanspensioner, bestäms enligt Sjömanspensionskassans försäkringstekniska undersökningar så att avgiften tillsammans med den andel som staten betalar (31 procent av SjPL-pensionsutgiften) och avkastningen på pensionsfonderna räcker till för att täcka utgifterna för pensioner enligt lagen om sjömanspensioner, kostnaderna för utjämningspensioner, förändringen av pensionsansvaren och omkostnaderna. Sjömanspensionskassan ansöker om social- och hälsovårdsministeriets fastställande av avgiftens nivå.  Arbetstagarens andel av avgiften motsvarar arbetstagaravgiften enligt ArPL.

Läs mer

Hur FöPL-avgiften bestäms

Grundprocenten för företagarnas FöPL-avgift bestäms utifrån den genomsnittliga ArPL-avgiften. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer procentsatsen för FöPL-avgiften årligen.

I lagen bestäms också om sänkningen av avgiften för nya företagare: nya företagare som inleder en ny period med företagarverksamhet får 22 procents rabatt på försäkringsavgiften i fyra års tid. Avgiftsrabattens storlek har varierat mellan lagen har varit i kraft. Före år 1992 fanns det en avgiftsrabatt för småföretagare i stället för rabatten för nya företagare.

FöPL-avgiftens storlek har varit knuten till ArPL-avgiftens storlek ända sedan FöPL-trädde i kraft år 1970. Närmare information om FöPL-avgiften och finansieringen av pensionerna enligt FöPL finns på finska i Pensionsskyddscentralens publikation Yrittäjien lakisääteinen eläketurva: työurat, työtulot ja rahoitus.

Läs mer

Hur LFöPL-avgiften bestäms

Grundprocentsatserna för försäkringsavgiften är desamma för LFöPL-försäkrade företagare som för FöPL-företagare. Avgiften för LFöPL-försäkrade är emellertid också beroende av den försäkrade arbetsinkomstens storlek utöver den försäkrades ålder.

Den sänkta LFöPL-avgiften är 54 procent av grundprocenten och den tillämpas på LFöPL-arbetsinkomster som är lägre än 26 783,03 euro. En avgift enligt grundprocenten ska betalas för arbetsinkomst som överstiger 42 087,69 euro. För arbetsinkomst mellan dessa belopp stiger försäkringsavgiftsprocenten enligt en glidande skala. Det innebär att alla LFöPL-försäkrades verkliga försäkringsavgiftsprocent ligger mellan den sänkta LFöPL-avgiftsprocenten och grundprocenten. De sänkta avgiftsprocenterna har varit i kraft ända sedan LFöPL trädde i kraft. När lagen trädde i kraft motiverades sänkningen av avgiften med småbrukens svårigheter, en problematisk åldersstruktur bland lantbrukarna och lantbrukspolitiska skäl. Sänkningen har minskats från den ursprungliga under årens lopp.

Läs mer

På andra webbplatser

Hur pensionsavgiften för Kevas medlemssamfund och deras anställda bestäms

Pensionsavgifterna för Kevas medlemssamfund bestäms enligt lönerna som betalats till anställda inom kommunsektorn och dessutom enligt utbetalda pensioner. Både arbetsgivare och arbetstagare betalar den lönebaserade pensionsavgiften enligt KomPL, som betalas utifrån de anställdas löner. Arbetsgivarens lönebaserade avgift är densamma för alla arbetsgivare. Arbetsgivarens lönebaserade avgift hänförs inte till olika pensionsslag och är inte beroende av de anställdas ålder. Arbetstagaravgifternas procentsatser är desamma som för andra löntagare.

En del av arbetsgivarna betalar dessutom en avgift som är baserad på pensionsutgiften och förtidspensionsutgiften. Dessa avgifter anges i eurobelopp. Pensionsutgiftsbaserad avgift betalas av de arbetsgivare som före år 2005 har haft anställda som under granskningsåret fick pension som tillvuxit av anställningar inom kommunsektorn.

En avgiftsdel som grundar sig på förtidspensionsutgiften betalar kommunala arbetsgivare på basis av invalidpensioner och rehabiliteringsstöd som börjat för första gången. Kevas delegation beslutar om den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiftens storlek separat för varje år. Avgiften fördelas mellan Kevas medlemssamfund utgående från de utgifter som dessa pensioner medför och lönesummorna. Den förtidspensionsutgiftsbaserade pensionsavgiften motsvarar invalidpensionsavgiften enligt ArPL till sin nivå.

För pensioner som tillväxer inom kommunsektorn har man sedan år 1988 samlat in en buffertfond som jämnar ut höjningen av avgiften. Från och med år 2017 räcker de inflytande avgifterna inte längre till utbetalningen av pensionerna, utan en del av pensionerna finansieras med hjälp av avkastningen av buffertfonden. Kevas buffertfond hänförs inte till individuella personer såsom ArPL-fonderingen. Kevas mål är en stabil och hållbar avgiftsnivå.

Läs mer

Hur pensionsavgiften för statliga arbetsgivare och statens anställda bestäms

Statliga arbetsgivare har indelas i tre olika tariffklasser på basis av pensionsskyddets innehåll: den allmänna tariffklassen, tariffklassen för lägre pensionsåldrar och militärtariffklassen. Pensionsavgiften bestäms som ett medeltal som vägts med lönesumman av personer som hör till olika tariffklasser. Pensionsavgiften är högre i tariffklassen för lägre pensionsåldrar och militärtariffklassen, eftersom pensionerna tillväxer på en kortare tid än i den allmänna tariffklassen.

Finansministeriet beslutar om storleken av pensionsavgiften för statliga arbetsgivare på framställning av Keva. Arbetsgivarens pensionsavgift bestäms så att den tillsammans med arbetstagarens avgift följer principen om full fondering. Av pension som tillväxer i statens tjänst fonderas årligen ett belopp som motsvarar hela den nya pensionsrätt som tillväxer under året i fråga. Tariffavgiftskoefficienterna bestäms så att man med den avgift som tas ut kan täcka det pensionsansvar som uppstår av den nya pensionsrätten som tillväxer. Inom staten fonderas alltså förutom ålders- och invalidpensioner också familjepensioner och indexhöjningar. Arbetstagaravgifternas procentsatser är desamma som för andra löntagare.

Statens pensionsavgift indelas i

  • en ålderspensionsdel
  • en invalidpensionsdel
  • en familjepensionsdel och
  • en omkostnadsdel, med vilken man täcker de Kevas kostnader för verkställigheten av statens pensionsskydd.

Avgiftens invalidpensiondel bestäms på samma sätt som i avgiftsklassmodellen enligt ArPL.

Läs mer

Hur pensionsavgiften för arbetsgivare och arbetstagare inom evangelisk-lutherska kyrkan bestäms

Arbetsgivarna inom evangelisk-lutherska kyrkan betalar en lönebaserad pensionsavgift och dessutom en på kyrkoskatten baserad pensionsfondsavgift, med vilken man tills vidare ökar Kyrkans pensionsfond. Med Kyrkans pensionsfond vill man trygga utbetalningen av pensioner till kyrkans anställda och balansera utvecklingen av församlingarnas pensionsavgifter i framtiden. Kyrkans pensionsfond fungerar enligt en buffertprincip och den hänförs inte till individuella pensionsansvar som enligt ArPL. Arbetstagaravgifternas procentsatser är desamma som för andra löntagare.

Läs mer:

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: MEERI KESÄLÄ, EEVA POUTIAINEN