En avgiftsklassmodell för invalidpensioner är i bruk för arbetsgivare inom den privata sektor. Arbetsgivarens avgiftsklass bestäms genom att jämföra pensionsutgiften för arbetsgivarens egna invalidpensioner med den genomsnittliga nivån.

Invalidpensionsavgiftens andel av försäkringsavgiften är i genomsnitt 0,8 % i ArPL-avgiften 2024.

ArPL-avtalsarbetsgivares avgift enligt avgiftsklass

Hur stor invalidpensionsdelen i företagets ArPL-avgift är påverkas bl.a. av företagets storlek, som definieras utgående från företagets försäkrade lönesumma från två år tillbaka. Om lönesumman överstiger en gräns på drygt två miljoner euro påverkas invalidpensionsdelen i avgiften också av antalet invalidpensionsfall i företaget ett par år tillbaka i tiden.

Stora företag indelas i avgiftsklasser för bestämning av invalidpensionsavgiften utgående från företagens egna invalidpensionsfall ett par år tidigare. Det finns 11 avgiftsklasser för olika stora invalidpensionsrisker med olika stora invalidpensionsavgifter.

Avgiftsklassen bestäms enligt ett riskförhållande som beräknas för försäkringstagaren. Med riskförhållande avses förhållandet mellan den fonderade pensionsutgiften för beviljade nya invalidpensioner och en teoretisk invalidpensionsutgift enligt den genomsnittliga risken i ArPL-försäkringar.

Riskförhållandet och den teoretiska pensionsutgiften beräknas separat för varje åldersklass, dvs. invalidpensionsfrekvensen för en viss åldersgrupp i företaget jämförs med den genomsnittliga invalidpensionsfrekvensen för personer i samma ålder. Vid beräkningen beaktas också delinvalidpensioner. Från och med år 2024 kan rehabiliteringsstöd påverka beräkningen av riskförhållandet. Om rehabiliteringsstödet efter år 2024 har fortgått i två år och ingen aktiv arbetspensionsrehabilitering är i kraft vid tidpunkten för beräkningen av riskförhållandet, räknas rehabiliteringsstödsutgiften med. Efter år 2026 beaktas vid beräkningen av riskförhållandet dock inte längre de förmåner, från vilkas pensionsfall det har gått mer än fem år.

Avgiftsklassmodellen för avtalsarbetsgivare

Avgiftsklass	Medeltalet av riskförhållandena	Avgiftsklasskoefficient
11	Minst 5	5,5
10	4,00-4,99	4,5
9	3,00-3,99	3,5
8	2,50-2,99	2,75
7	2,00-2,49	2,25
6	1,50-1,99	1,75
5	1,20-1,49	1,35
4	0,80-1,19	1
3	0,50-0,79	0,65
2	0,20-0,49	0,35
1	Mindre än 0,2	0,1

Företagets avgiftsklass bestäms enligt medeltalet av riskförhållandena under de två senaste åren. Social- och hälsovårdsministeriet bekräftar årligen medeltalen av riskkvoterna och avgiftsklasskoefficienterna enligt tabellen.

Ju mindre pensionsutgiften för företagets egna invalidpensionsfall är, desto lägre är företagets avgiftsklass och desto mindre är invalidpensionsavgiften. Åldersfördelningen bland företagets arbetstagare inverkar ändå inte på fastställandet av avgiftsklass, eftersom pensionsutgiften granskas skilt i varje åldersklass.

Avgiftsklassen bestäms endast för stora arbetsgivare och riskförhållandena beräknas inte för sådan tid då arbetsgivaren varit mindre. Arbetsgivarens ArPL-försäkringsavgift är en fast procentsats av de försäkrades löner, om arbetsgivarens lönesumma understiger gränsen på drygt två miljoner euro eller om arbetsgivarens riskförhållande avviker mindre än 20 procent från den genomsnittliga invalidpensionsrisken i ArPL-försäkringar (dvs. arbetsgivaren hör till avgiftsklass 4).

En ny arbetsgivare vars försäkrade arbetstagares arbetsinkomster tillsammans överstiger gränsen på drygt två miljoner euro betalar under de första åren avgifter enligt grundklassen, dvs. avgiftsklass 4. Företagets avgiftsklass justeras årligen.

Under vissa förutsättningar är det också möjligt att ordna en ArPL-försäkring genom en arbetspensionsstiftelse eller arbetspensionskassa. Då ansvarar en arbetsgivare ensam för hela kostnaden för invalidpensioner, eller kostnaderna fördelas solidariskt mellan de arbetsgivare som hör till stiftelsen eller kassan.

På andra webbplatser:

• STM.fi: Möjligheterna att sysselsätta äldre och personer i yrkesinriktad rehabilitering förbättras (5.12.2023)
• Elo
• Ilmarinen
• Varma
• Veritas

SjPL-arbetsgivares invalidpensionsavgift

Stora SjPL-försäkrade arbetsgivares arbetspensionsavgifter påverkas av invalidpensioner som beviljats arbetsgivarens egna anställda genom en självriskavgift, i likhet med ArPL-avgiften.

För arbetsgivaren beräknas en självriskgrad och ett riskförhållande på samma sätt som i fråga om ArPL-avgifter. Till SjPL-pensionsförsäkringsavgiften kommer en gottgörelse eller en tilläggsavgift beroende på riskförhållandet och självriskgraden. Ändringen trädde i kraft år 2016 när lagen om sjömanspensioner reformerades. För första gången påverkar detta avgiften år 2017. Självriskavgiften påverkar rederiarbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift med full effekt, om arbetsgivarens lönesumma är mer än 22 miljoner euro, och delvis, om lönesumman är mer än 2,3 miljoner. Självrisken år 2017 påverkas av invalidpensioner som beviljats år 2015. Självriskavgiften var helt i bruk för första gången år 2018, då invalidpensioner som beviljats åren 2015 och 2016 påverkade den.

Invalidpensionsavgiften for Kevas medlemssamfund och arbetsgivarna inom statens pensionssytem

Både Kevas medlemssamfund och arbetsgivarna inom statens pensionssystem betalar en invalidpensionsavgift som en del av den lönebaserade pensionsavgiften.

Invalidpensionsavgiften bestäms utgående från arbetsgivarens invalidpensionsrisk och har i genomsnitt samma nivå som den genomsnittliga invalidpensionsdelen i ArPL-avgiften. Stora arbetsgivares invalidpensionsavgift bestäms helt enligt arbetsgivarens invalidpensionsrisk, medelstora arbetsgivares delvis. Små arbetsgivares invalidpensionsavgift är lika stor som den genomsnittliga invalidpensionsavgiften inom systemet.

Arbetsgivarens riskkoefficient för invalidpension fastställs utifrån arbetsgivarens invalidpensioner och rehabiliteringsstöd genom att jämföra relationstalet mellan fördelningsgrunden beräknad enligt pensionsutgifterna för pensionsfallen och arbetsgivarens lönesumma med självrisk med relationstalet för hela systemets fördelningsgrunder och lönesumma med självrisk. Vid beräkningen av invalidpensionsriskkoefficienten beaktas de invalidpensioner och rehabiliteringsstöd som börjat under två kalenderår och pensionsutgiften för dem under 24 månader. Delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd som föregår full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd beaktas såsom en faktor som minskar pensionsutgiften under de 24 sista månaderna omedelbart innan full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd börjar.

Invalidpensionernas och rehabiliteringsstödens effekt på avgifterna hänförs i proportion till arbetsinkomsterna till de arbetsgivare hos vilka personen har varit anställd under de två sista åren närmast före det år som föregår det då pensionen börjar. Arbetstagarens ålder påverkar inte invalidpensionsavgiftens storlek.

På andra webbplatser:

• Keva