År 2024 steg medianen för företagarnas FöPL-arbetsinkomster med 10,3 procent och medelvärdet med 5,3 procent. Att arbetsinkomsterna steg berodde på lönekoefficienten samt på justeringsprocessen som arbetspensionsanstalterna utför, där nästan 34 000 företagares arbetsinkomst uppskattades på nytt.
Under det här årtiondet har löpande pensioner höjts med tre procent per år i genomsnitt. I och med att inflationen igen är låg blir indexutvecklingen lugnare.
Avslagen på ansökningar om sjukpension inom arbetspensionssystemet har blivit klart vanligare under de senaste tjugo åren. När 20 procent av dem som sökte sjukpension år 2007 fick ett negativt beslut, avslogs 40 procent av ansökningarna år 2024.
Ungefär 55 procent av finländarna anser att förslaget till pensionsreform, som det avtalades om i januari, är åtminstone ganska bra. Enligt pensionsbarometern litar ungefär hälften av finländarna på pensionssystemet – förtroendet har minskat jämfört med tidigare enkäter. Svaren i barometern återspeglar en allmän ökad osäkerhet.
Enligt högsta förvaltningsdomstolens prejudikat arbetade matbuden i anställningsförhållande och inte som självständiga företagare. Avgörandet är i linje med beslut som fattats av Pensionsskyddscentralen (PSC) och besvärsinstanserna för arbetspensionsärenden.
Placeringsreformen ökar riskerna och aktievikten. I intervjun i Arbetspension säger Risto Murto att det är vettigt att göra reformen steg för steg och sprida ut den över tid.
Arbetspensionssektorns gemensamma innovationsgrupp uppmuntrar till att avstå från det gamla och onödiga. Det här bör man tänka på i utvecklingsarbetet innan man börjar jobba med programvaran eller ingriper i den tekniska grunden.
Pensionsskyddscentralens pro gradu-pris har tilldelats politices magister Noora Lähteenmäki. Hennes avhandling behandlar arbetspensionsrehabiliteringsprocessen och olika aktörers roll i processen. Pensionsskyddscentralen belönar årligen en förtjänstfull pro gradu-avhandling som handlar om pensionsskyddet.
I fjol började 31 000 partiella ålderspensioner. Människor tar ut partiell ålderspension både för att underlätta sin ekonomiska situation och för att kunna arbeta mindre.
De europeiska ländernas samarbete i pensionsfrågor har traditionellt varit småskaligt och försiktigt. Så är det inte längre. De senaste årtiondena har medfört ny kraft i EU:s pensionspolitik i och med att kommissionens makt i pensionsfrågor har ökat. Det nyaste tecknet på kommissionens makt är strategin för att öka tilläggspensionsskyddet i hela Europa.
Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.