Pressmeddelande

Arbetslivspension som infördes i pensionsreformen år 2017 verkar fungera som planerat: som specialpension för personer som arbetat länge i tunga arbeten. Pensionsskyddscentralens (PSC) forskning visar att de som får arbetslivspension i genomsnitt har arbetat 44 år vid 63 års ålder och utsatts för fysisk ansträngning under arbetslivet.

Den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt. En majoritet av finländarna arbetar längre än förr, men en del rentav mindre än tidigare, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

I decembernumret av tidskriften Arbetspension diskuteras relationen mellan staten och arbetspensionssystemet. Tre ekonomivetare talar om arbetspensionsfondernas roll som balanserare av de offentliga finanserna.

Löntagarnas medianinkomst var i fjol 3 105 euro i månaden, en ökning med 4,1 procent från året innan. Medianinkomsten för män var över 3 400 euro och för kvinnor över 2 800 euro, framgår det av Pensionsskyddscentralens (PSC) färska lönestatistik över arbetspensionsförsäkrade.

Antalet närståendevårdare i arbetsför ålder har ökat med cirka 60 procent åren 2005–2023. Närståendevårdarnas yrkesbanor och inkomster har för första gången undersökts i större omfattning. Enligt Pensionsskyddscentralens undersökning befinner de sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen redan innan närståendevården officiellt börjar.

Största delen av ålderspensionärerna ansåg att det var lätt att klara sig ekonomiskt, framgår det av Pensionsskyddscentralens enkätundersökning, som har följt samma svarare åren 2017, 2020 och 2023. Ändå upplevde ungefär var tionde ekonomiska svårigheter under alla år då enkäten gjorts, vilket tyder på att svårigheterna är långvariga.

Finlands pensionssystem rankades som sjunde i den internationella jämförelsen Mercer CFA Institute Global Pension Index. Finlands placering sjönk ett steg från året innan. I fråga om tillförlitligheten hos pensionssystemets förvaltning anses Finland ändå fortfarande vara bäst i jämförelsen.

Nästan hälften av pensionärsparen har meningsskiljaktigheter om penningärenden. Motstridigheter finns oftare hos dem som nyligen pensionerats än hos äldre pensionärer. De finns oftare hos de par som upplever ekonomisk knapphet. Finländska pensionärspars meningsskiljaktigheter om penningärenden har studerats för första gången i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.

Bland sjukpensionstagarna finns allt flera som blivit pensionerade som unga och är beroende av folkpension eller annan social trygghet. Samtidigt har partiell sjukpension blivit tydligt allmännare. För dem som får partiell pension är lönearbete en viktig inkomstkälla utöver pensionen. Det finns ca 180 000 sjukpensionärer

Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Det näst populäraste alternativet enligt den nya Pensionsbarometern är att höja pensionsavgifterna. Nedskärning av nuvarande och framtida pensioner är något som största delen av svararna motsätter sig.