Pressmeddelande

Ungefär 55 procent av finländarna anser att förslaget till pensionsreform, som det avtalades om i januari, är åtminstone ganska bra. Enligt pensionsbarometern litar ungefär hälften av finländarna på pensionssystemet – förtroendet har minskat jämfört med tidigare enkäter. Svaren i barometern återspeglar en allmän ökad osäkerhet.

Placeringsreformen ökar riskerna och aktievikten. I intervjun i Arbetspension säger Risto Murto att det är vettigt att göra reformen steg för steg och sprida ut den över tid.

Privat sparande för pensionstiden har blivit klart vanligare under de senaste tio åren. Över hälften av 25–67-åringarna sparade eller hade sparat för pensionärstiden år 2024, framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande enkätundersökning.

År 2024 var överraskande bra för pensionsfondernas placeringar på olika håll i världen. I en internationell avkastningsjämförelse gjord av Pensionsskyddscentralen (PSC) översteg den genomsnittliga realavkastningen långtidssiffrorna. De finländska pensionsfonderna placerade sig bland de bästa i sin serie.

Partiell förtida ålderspension har ökat avsevärt i popularitet de senaste åren. Cirka 20 procent av dem som är födda 1956 och med rätt till partiell ålderspension tog ut den före pensionsåldern, medan motsvarande andel av dem som är födda 1959 redan var 40 procent, visar Pensionsskyddscentralens nya undersökning.

Finländarnas genomsnittliga månadspension fortsatte att öka i fjol. År 2024 betalades sammanlagt 39,1 miljarder euro i arbetspensioner och FPA-pensioner.

Finländarna förlänger tiden i arbetslivet snabbare än beräknat. I fjol inleddes arbetspensionen i genomsnitt vid 63,1 års ålder. Målet för 2025 har redan uppnåtts och passerats med mer än ett halvår.

Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar stärker den nya föreslagna pensionsreformen finansieringen av pensionerna. Beträffande avgiftsnivån uppskattas reformhelheten ha en effekt som sänker ArPL-avgiften med ca 1,5 procentenheter i genomsnitt. Aktievikten ökar, vilket enligt utgångsantagandet ökar arbetspensionstillgångarna. Åldersgränserna och sättet att bestämma pensionerna ändras inte och pensionsavgiften stannar på nuvarande nivå till år 2030.

Arbetslivspension som infördes i pensionsreformen år 2017 verkar fungera som planerat: som specialpension för personer som arbetat länge i tunga arbeten. Pensionsskyddscentralens (PSC) forskning visar att de som får arbetslivspension i genomsnitt har arbetat 44 år vid 63 års ålder och utsatts för fysisk ansträngning under arbetslivet.

Den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt. En majoritet av finländarna arbetar längre än förr, men en del rentav mindre än tidigare, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.