Aktuellt

Förlängningen av den förväntade arbetslivslängden har i Finland stannat av vid 2008 års finanskris. Sysselsättningen har under de senaste årtiondena ökat hos dem äldre än 50 år, men hos de yngre åldersklasserna har utvecklingen varit svagare. Längden på den förväntade arbetslivslängden varierar dessutom enligt den socioekonomiska ställningen, framgår det i en underökning från Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet.

Finlands pensionssystem rankades som sjunde i den internationella jämförelsen Mercer CFA Institute Global Pension Index. Finlands placering sjönk ett steg från året innan. I fråga om tillförlitligheten hos pensionssystemets förvaltning anses Finland ändå fortfarande vara bäst i jämförelsen.

Höjningen av pensionsåldern enligt det som överenskoms vid pensionsreformen år 2017 har ökat sysselsättningen klart mer bland arbetstagare och företagare än bland högre tjänstemän. Nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen har studerat vilka effekter höjningen av pensionsåldern har haft bland dem som är födda åren 1954–1957.

Arbetsmarknadens centralorganisationer har behandlat ett förslag till arbetspensionsförsäkringsavgiften inom den privata sektorn för år 2025. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer grunderna för arbetspensionsförsäkringsavgiften på ansökan av arbetspensionsförsäkringsbolagen.

Hur syns socioekonomisk ställning i antalet arbetsår och år som pensionär? Hur har höjningen av pensionsåldern påverkat sysselsättningen? På Pensionsskyddscentralens forskningswebbinarium måndagen 11.11.2024 diskuteras nya forskningsrön om arbetslivslängden och sysselsättningen.

År 2023 inledde nästan 25 000 FöPL-försäkrade företagare sin verksamhet. Nya företagares arbetsinkomst var 18 800 euro om året i genomsnitt. Största delen av arbetsinkomsterna har fastställts till ett belopp som ligger inom marginalen för den rekommendation till arbetsinkomst som beräkningstjänsten ger.

Redan över en miljon finländare hade tjänat in pensionsförmån som är jämförbar med arbetspension vid utgången av år 2021. På lång sikt innebär det här betydande kostnader för skattebetalarna, konstateras det i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.

Nästan hälften av pensionärsparen har meningsskiljaktigheter om penningärenden. Motstridigheter finns oftare hos dem som nyligen pensionerats än hos äldre pensionärer. De finns oftare hos de par som upplever ekonomisk knapphet. Finländska pensionärspars meningsskiljaktigheter om penningärenden har studerats för första gången i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.

Mellan de europeiska länderna finns det stora skillnader i hur allmänt det är att personer i pensionsåldern upplever försörjningssvårigheter. Finland hör till de länder där det finns relativt lite försörjningssvårigheter och svårigheterna hos dem äldre än 64 år är sällsyntare än hos andra åldersgrupper, framgår det i en färsk forskningsartikel.

Pensionsskyddscentralen (PSC) har skickat en enkät till 5 000 personer för att kartlägga finländarnas åsikter och uppfattningar om pensionsskyddet.