Informationen inom den offentliga förvaltningen utgör ett nationellt kunskapskapital. Under nästa regeringsperiod bör grunden läggas för en enhetlig och informationssäker datainfrastruktur som gör det möjligt att utveckla smidigare och mer proaktiva tjänster.

I dagsläget är informationen inom den offentliga förvaltningen en underutnyttjad resurs. Splittrade dataresurser och höga användningskostnader bromsar utvecklingen. Det här är ohållbart i ett läge där de offentliga finanserna är under hårt tryck, samtidigt som man förväntar sig ett produktivitetssprång genom artificiell intelligens.

De medverkande organisationerna föreslår fyra huvudlinjer som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet under de kommande åren:

1. Regleringen bör ses över: det behövs ändringar i lagstiftningen så att information kan användas och kombineras på ett smidigare och mer flexibelt sätt.
2. Gemensamma lösningar: nationella dataplattformar och gränssnitt utvecklas så att information kan delas och förmedlas smidigt och säkert.
3. Reform av finansieringen: finansieringsmodellerna bör riktas så att de uppmuntrar till användning och underhåll av information.
4. Gemensamma spelregler: det införs nationellt enhetliga informationsstrukturer och standarder som beaktar interoperabilitet på EU-nivå.

Bakgrundsinformation

Organisationerna bakom ställningstagandet ger gärna mer information.

Riktlinjerna för informationspolitiken behandlas också på Kommunmarknaden i paneldiskussionen ”Tuottavuusloikka tiedon avulla – mitä seuraavalla hallituskaudella tarvitaan?”. Seminariet hålls torsdagen den 17 september kl. 11 i Kommunernas hus i Helsingfors.

Läs mer:

Gemensamt ställningstagande om informationspolitiken