Internationell jämförelse: Finland skiljer sig till sin fördel med låga inkomstskillnader bland pensionärer 

OECD berömmer Finland för de låga inkomstskillnaderna bland pensionärer i en färsk översikt. OECD uttrycker också oro för hur finländska företagares pensioner ska räcka till och föreslår åtgärder beträffande företagarnas pensionsskydd. Pensionernas nivå kommer att vara lägre i förhållande till arbetsinkomsterna i framtiden i de flesta OECD-länder, också i Finland.

Idag har finländare som fyllt 65 år i genomsnitt 17 procent lägre inkomster än hela befolkningen, enligt OECD:s översikt. Den genomsnittliga skillnaden i OECD-länderna är 13 procent. 

Finland lyckas dock bättre än genomsnittet motarbeta inkomstskillnader mellan pensionärerna. OECD mäter inkomstskillnaderna bland pensionärer med ginikoefficienter, den vanligaste måttenheten för inkomstskillnader. Ginikoefficienten för befolkningen i pensionsåldern i Finland är 0,23. Den genomsnittliga ginikoefficienten för pensionärer i OECD-länderna är 0,30, en tredjedel högre än i Finland. Större inkomstskillnader än i Finland hör till vardagen i t.ex. Frankrike och Sverige.

Ginikoefficienten för pensionärer har ökat något under de senaste årtiondena i Finland. Skillnaden beror på ökade inkomstskillnader på arbetsmarknaden.  

 Pensionsinkomsterna grundar sig på den inkomst man förtjänat i arbetslivet. Trots det är inkomstskillnaderna bland pensionärerna jämförelsevis små i Finland. Pensionssystemet i Finland lyckats rätt bra med att kombinera intjäningsprincipen och inkomstfördelningsmålen, kommenterar Jaakko Kiander, direktör med ansvar för forskning och statistik på Pensionsskyddscentralen. 

Pensionens ersättningsgrad bland den bästa tredjedelen inom OECD

I de flesta OECD-länder håller pensionens ersättningsgrad på att minska till följd av pensionsreformer. Ersättningsgraden beskriver förhållandet mellan pensionen och den föregående löneinkomsten. 

OECD uppskattar som ett exempel att en finländare som idag är 22 år gammal efter sitt arbetsliv får 64 procent av lönen i nettopension, om hen började arbeta år 2018 och arbetar för en medellön inom den privata sektorn till 68 års pensionsålder. Den genomsnittliga ersättningsgraden inom OECD-länderna kommer att vara svagare, 59 procent av lönen. 

OECD uppskattar att Finland i fråga om pensionens ersättningsgrad i fortsättningen kommer att befinna sig bland den bästa tredjedelen av länderna. I Finland kommer ersättningsgraden att minska med 4 procent från dagens nivå. Genomsnittet för OECD-länderna kommer att minska med 6 procent.  

 I många länder har man förberett sig på livslängdsökningen med mekanismer i stil med livslängdskoefficienten. I ljuset av OECD-uppgifterna verkar livslängdskoefficientens minskande inverkan på framtida pensioner i Finland bli mindre än i industriländerna i snitt, säger Jaakko Kiander. 

OECD rekommenderar att företagarpensionerna reformeras

I sin översikt uttrycker OECD också oro över hur finländska företagares pensioner ska räcka till. OECD förhåller sig kritiskt till företagarnas möjlighet att bestämma sin arbetsinkomst som utgör grunden för pensionsförsäkringen och bestämmer pensionsavgifterna.  

Om en finländsk företagare förtjänar lika mycket som en medellön, men företagaren låter fastställa sin arbetsinkomst på miniminivån, blir företagarens pension bara 27 procent av genomsnittslöntagarens pension. I OECD-länderna är företagares pensioner i genomsnitt 79 procent av löntagarnas pensioner.  

OECD uppmanar Finland att följa hur företagarnas arbetsinkomster utvecklas och överväga att reformera grunden för företagarnas pensionsavgift. I stället för den fastställda arbetsinkomsten skulle företagarnas pensionsavgifter i fortsättningen kunna grunda sig på den skattedeklarerade inkomsten. 

Nu är den nedre gränsen för företagares arbetsinkomst 7 958,99 euro om året i Finland. Utifrån arbetsinkomsten bestäms både företagarens pension och pensionsavgift, men också sjukförsäkringsdagpenningar och ersättningar enligt den frivilliga försäkringen mot arbetsolycksfall och mot yrkessjukdomar. Dessutom påverkar arbetsinkomsten företagarens arbetslöshetsförmåner och inkomster under föräldraledigheter. 

Mer om temat på PSC:s forskningsseminarium 4.2

OECD:s direktör för pensionsfrågor Hervé Boulhol och pensionsekonom Maciej Lis presenterar den nya internationella rapporten Pensions at a Glance på Pensionsskyddsccentralens forskningsseminarium 4.2. Samtidigt publiceras översikten How does Finland compare, som sammanfattar smärtpunkterna och resurserna hos pensionsskyddet i Finland och som säkert kommer att sätta fart på diskussionen. Hur ser Finlands situation ut nu och hur blir det i framtiden? 

Bland talarna finns också professor Karl Hinrichs från Bremens universitet och professor Bernhard Ebbinghaus från Oxfords universitet. De behandlar riktningarna för och följderna av pensionsreformer i Europa utgående från ny forskning. 

I diskussionen deltar också Suvi-Anne Siimes (Tela), Teemu Muhonen (Helsingin Sanomat), Ilkka Kaukoranta (FFC), Hannu Ijäs (SHM), Minna Helle (Teknologiindustrin) och Elisa Gebhard (Allianssi). 

 

Närmare: