Tillbaka till Aktuellt
14.5.2020

Fjolåret var exceptionellt bra för pensionsplacerare på olika håll i världen. Den största avkastningen, nästan 20 procent, gav Norges internationella pensionsfond och svenska AP4. Trots att placeringsåret var utmärkt minskade avkastningen på en tioårsperiod för de flesta aktörer som är med i jämförelsen.

Pensionsskyddscentralens (PSC) jämförelse av placeringsavkastning omfattar 23 pensionsplacerare. Jämförelsen omfattar de största finländska arbetspensionsanstalterna och dessutom stora aktörer i Nordeuropa och Nordamerika samt Asien.

År 2019 inleddes i en osäker stämning bland placerarna. Det sista kvartalet under föregående år var svagt och handelskriget mellan USA och Kina och brexit samlade mörka moln över placeringsmarknaden.

Mot förväntningarna blev året exceptionellt lukrativt för pensionsfonder på olika håll i världen. Alla förmögenhetskategorier gav en utmärkt avkastning. Särskilt stora vinster gjordes på listade aktier, vilkas värde vände uppåt genast i början av året.

– Förväntningarna på höjda räntor dämpades år 2019 och det stödde aktiekursernas utveckling. I mars i år medförde däremot coronakrisen en brant sänkning i aktiekurserna, men de har återhämtat sig något tack vare centralbankernas kraftiga stödåtgärder. Det här året kommer ändå att bli svårt för pensionsplacerarna såväl hos oss som annanstans, bedömer direktör Jaakko Kiander på Pensionsskyddscentralen.

I jämförelsen har arbetspensionsplacerarna indelats i två grupper på basis av sina möjligheter att ta risker: de som är fria från solvensreglering och de som omfattas av sådan. Realavkastningen jämförs i perioder på ett, fem och tio år under åren 2010–2019.

Arbetspensionsplacerarnas realavkastning åren 2010–2019. År 2019 var exceptionellt bra för pensions-placerare överallt i världen. Trots det minskade avkastningen under en tioårsperiod för de flesta aktörer i jämförelsen.

Norge fick den högsta avkastningen under sin placeringshistoria 

Den största avkastningen, reellt nästan 20 procent fick den svenska buffertfonden AP4 (19,6 %) och norska Statens Pensjonsfond Utland (SPU) (19,4 %).

Den norska fondens placeringstillgångar ökade med 170 miljarder euro under året och uppgick vid årets slut till drygt tusen miljarder euro.  Resultatet var det bästa under SPU:s hela placeringshistoria.

Den norska fondens höga avkastning förklaras av placeringsstrategin och den största aktievikten i jämförelsen (70 %).  Fonden balanserar sin portfölj alltid när marknaden förändras. Vid kurssvackan under det sista kvartalet år 2018 köpte norrmännen mycket aktier och drog en större nytta av kurshöjningen i början av året än de övriga.

–I och med coronakrisen smalt mer än 100 miljarder av fondens värde bort. Aktievikten minskade, men enligt sin placeringsstrategi eftersträvar fonden att återställa den till 70 procent.  Staten har också tagit ut mer pengar fonden än tänkt för att bekämpa pandemin, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.

Den norska pensionsfonden följer index som fastställs i dess strategi. Den har inga pensionsansvar som den ska täcka och ingen solvensreglering som begränsar dess möjligheter att ta risker.

Exceptionellt stor avkastning nåddes också av en del av de aktörer som omfattas av solvensreglering. Till exempel fick den holländska arbetspensionsfonden för hälsovårdssektorn (PFZW) nästan 16 procent i avkastning i synnerhet genom goda aktieköp.

Av de finländska pensionsplacerarna nåddes den högsta avkastningen av Kyrkans pensionsfond (13,4 %) och Statens Pensionsfond (12,6 %), som inte omfattas av solvensreglering.  De arbetspensionsbolag som klarade sig bäst var Elo (11,8 %), Varma (10,9 %) och Ilmarinen (10,7 %).

Avkastningen minskade under tioårsperioden 

Trots det utmärkta placeringsåret minskade de flesta aktörers avkastning betraktad under en tioårsperiod (2010–2019). Det beror på att toppåret 2009, efter finanskrisen, föll bort från den period som granskades.

Den största avkastningen fick norska Statens Pensjonsfond Utland (SPU), den svenska buffertfonden AP4, den kanadensiska arbetspensionsfonden CPPIB och den största danska arbetspensionsfonden ATP, som alla fick en realavkastning på 8,7 procent.  SPU:s avkastning räknas i norska kronor. Till det goda resultatet bidrog också att valutakursen försvagades.

De finländska pensionsplacerarnas årsavkastning under tioårsperioden var 5,0 procent i genomsnitt. De finländska buffertfonderna (Keva, SPF, KPF) fick i genomsnitt litet högre avkastning än de aktörer som omfattas av solvensreglering (arbetspensionsbolagen och -kassorna).

– Bland de europeiska aktörerna fick endast Norge och Danmark höjd avkastning på lång sikt.  Pensionsplacerare i Asien och Nordamerika fick också ökad avkastning, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.

Arbetspensionsplacerarna verkar i olika omvärldar

Utgående från den här jämförelsen kan man inte dra direkta slutsatser om hur framgångsrik placeringsverksamheten har varit. Det slutliga resultatet påverkas av bland annat aktörernas valutaområde och valutakurs samt den reglering som styr placeringsverksamheten. Läs mer om dessa på webbsidan om avkastningsjämförelsen (sidan finns på finska).


Ramvillkor för avkastningsjämförelsen

  • Jämförelseperiodens utgångsår och längd påverkar resultatet
    • Den årliga variationen i avkastning är stor.
    • Också medelavkastningen på längre sikt beror på den tidpunkt som väljs
  • Valutaområde och svängningar i valutakursen medför skillnader i resultaten
    • Avkastningen uppges i den nationella valutan, dvs. den valuta som pensionerna utbetalas i
    • Realavkastningen ger en mer jämförbar bild i och med att inflationen räknas bort
  • Solvensreglering och annan reglering som begränsar riskerna ger ramvillkoren för placeringsverksamheten

Webbsida om jämförelsen på finska: Kansainvälinen sijoitustuottovertailu (Etk.fi): reaalituotot, allokaatiot, sijoitusvarallisuus, toimijat ym. Mukana myös sovellus, jolla voi tutkia tuottojen kehitystä

Placeringsverksamheten inom arbetspensionssystemet (Etk.fi)

Närmare:
Direktör Jaakko Kiander, tfn 029 411 2414, jaakko.kiander(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, mika.vidlund(at)etk.fi
Specialsakkunnig Antti Mielonen, tfn 029 411 2472, antti.mielonen(at)etk.fi


Siffrorna i nyheten har uppdaterats 14.5.2020 kl. 10.03: I den ursprungliga nyheten angavs att den holländska arbetspensionsfonden för hälsovårdssektorn (PFZW) nästan 19 procent i avkastning, men siffran har korrigerats till 16 procent.