Enligt den nya undersökningen verkar det ha lyckats att höja pensioneringsåldern, vilket eftersträvades med pensionsreformen.

I undersökningen studerades personer födda åren 1954–1957, som har gått i ålderspension från arbete.Den lägsta åldern för ålderspension för personer födda år 1954 var 63 år och för dem som är födda år 1957 var den 63 år och nio månader.

Medan hälften av dem som är födda 1954 gick i pension före 63 års och 9 månaders ålder, gick praktiskt taget alla som är födda år 1957 i pension först efter den åldern.

– Inom den privata sektorn har förändringen var klart större än inom den offentliga sektorn, eftersom nästan 70 procent av dem som är födda år 1954 och arbetade inom den privata sektorn gick i pension före 63 års och 9 månader ålder, säger nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.

Ca 40-50 procent av dem som arbetade inom den offentliga sektorn har haft en personlig pensionsålder som varit högre än den lägsta åldern för ålderspension, vilket verkar styra tidpunkten för pensioneringen betydligt. Inom den offentliga sektorn går man också annars i pension senare än inom den privata sektorn.

Arbetslivet har förlängts i slutändan

Arbetslivslängden verkar också ha ökat i slutändan i och med höjningen av pensionsåldern, även om det har skett långsammare än pensionsåldern höjts.

– Det är av betydelse i synnerhet inom den privata sektorn, eftersom åldern för övergången i ålderspension inte steg efter 2005 års pensionsreform och arbetslivslängden inte alls ökade i åldern 63–68 år inom den privata sektorn. I det här avseendet verkar höjningen av den lägsta pensionsåldern som det avtalades om vid pensionsreformen år 2017 ha lyckats, bedömer Nivalainen.

Större andel har gått i pension vid 65 års ålder eller senare

När pensionsåldern har höjts i tre månaders etapper per årskull, har en allt större del av en årskull gått i pension senare än den föregående årskullen. Förändringen syns inte bara vid den lägsta pensionsåldern, utan fler går i pension i en högre ålder: t.ex. andelen personer som gått i pension vid 65 års åldern eller senare har ökat.

– Coronapandemin kan emellertid ha påverkat besluten om tidpunkten för pensioneringen, vilket innebär en utmaning vid bedömningen av vilken inverkan 2017 års pensionsreform har haft, påpekar specialforskare Ilari Ilmakunnas på Pensionsskyddscentralen.

Antalet personer som gått i delinvalidpension har ökat

Genom 2017 års reform blev det också möjligt att gå i invalidpension efter 63 års ålder. Eftersom den övre åldersgränsen för invalidpensionering är knuten till den stigande lägsta åldersgränsen för ålderspension, ökar antalet personer som går i invalidpension efter 63 års ålder småningom.

Efter pensionsreformen har antalet personer som gått i delinvalidpension ökat också i åldersgruppen 60–62 år, men antalet personer som börjat få full invalidpension har hållits ganska oförändrad.

 –Antalet personer som börjat få delinvalidpension efter 60 års ålder har emellertid redan ökat under en längre tid. Delvis återspeglar den förändring som skett efter pensionsreformen den här utvecklingen, konstaterar specialforskare Mikko Laaksonen på Pensionsskyddscentralen. 

Forskningsrapporten: Tutkimuksia vanhuus- ja työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymisen muutoksista vuoden 2017 eläkeuudistuksen jälkeen