Pensionärernas ekonomi

Pensionärernas ekonomi har förbättrats under årtionden, och för närvarande har största delen av pensionärerna inga betydande ekonomiska svårigheter. Trots den positiva utvecklingen har ändå en del pensionärer fortfarande rentav stora svårigheter att klara sig ekonomiskt.

Pensionsskyddets uppgift är att trygga en skälig utkomst när människor går i pension och förebygga fattigdom. Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är den lagstadgade pensionen.

Inkomsterna är den viktigaste mätaren som beskriver personernas ekonomi. Pensionärernas inkomster består huvudsakligen av pensioner, men en del har också arbetsinkomster, kapitalinkomster och inkomstöverföringar, t.ex. bostadsbidrag för pensionstagare.

I slutet av år 2024 var den genomsnittliga sammanlagda pensionen till personer som är bosatta i Finland 2 100 euro i månaden. Den genomsnittliga totalpensionen har ökat med mer än en tredjedel på 2000-talet.

Största delen av den genomsnittliga totalpensionens ökning beror på att gruppen pensionstagare har förändrats. Största delen av dem som gått i pension på 2000-talet har haft möjlighet att tjäna in pension under hela sitt yrkesliv. Deras yrkesbanor har också varit längre och deras förvärvsinkomster större än äldre pensionstagares.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:

Kvinnors månatliga pension är en femtedel mindre än mäns

I slutet av år 2024 var männens genomsnittliga totalpension var 2 349 euro i månaden och kvinnornas 1 893 euro i månaden. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner har minskat under de senaste årtiondena, men utvecklingen har varit långsam och kvinnornas genomsnittliga pension är fortfarande ca en femtedel mindre än männens.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkar i hög grad också skillnaderna mellan pensionerna. I fråga om genomsnittlig sysselsättningsgrad, arbetslivslängd eller pensionsövergång finns det nuförtiden ingen större skillnad mellan män och kvinnor, medan löneskillnaden är betydlig också internationellt sett. Skillnaderna mellan könen i fråga om löner och pensioner ökar till följd av att familjeledigheter, i synnerhet långa perioder med hemvårdsstöd, och närståendevård fördelas ojämnt.

Publikationer:

Sjukpensionärernas genomsnittliga totalpension är ungefär en tredjedel mindre än ålderspensionärernas

Arbetspensionen bestäms utgående från de inkomster man haft under tiden i arbetslivet. Sjukpensionärers arbetslivslängd är mindre än andras. I synnerhet de som blivit arbetsoförmögna som unga får ofta en arbetspension som är mindre än genomsnittet, eftersom de inte har hunnit tjäna in mycket pension och den inkomstnivå enligt vilken pensionen för återstående tid bestäms typiskt är låg.

Den genomsnittliga sjukpensionen har minskat på 2000-talet för att sjukpensionärerna är yngre än förr och tiden med pension är längre. Därför har folkpensionens betydelse som inkomstkälla för sjukpensionstagare ökat.

De sjukpensionstagare vars ekonomiska ställning är bäst är de som får partiell sjukpension, eftersom största delen av dem också har arbetsinkomster. De som endast får folkpension är i en svagare ställning.

Inkomstnivån under tiden som pensionär bottnar i tiden före pensionen

Med nettoinkomster avses de inkomster som återstår när skatter och obligatoriska avgifter har dragits av från bruttoinkomsten. I inkomsterna medräknas alla inkomster, såsom löneinkomster, kapitalinkomster, pensioner och olika slag av bidrag, t.ex. bostadsbidrag, arbetslöshetsförmåner och utkomststöd.

Nettoinkomsterna minskar i genomsnitt med en femtedel när man går i pension från arbete. Låginkomsttagare, såsom arbetslösa, får ungefär samma eller lite högre nettoinkomst. Spridningen mellan individer är emellertid avsevärd.

Bilden “Nya pensionstagares nettoinkomstkvot (median) efter föregående ställning på arbetsmarknaden” som en tillgänglig Excel-fil.

Läs mer på Etk.fi:

Rantala: Miksi työkyvyttömyyseläkkeet ovat pienentyneet (blogginlägg, 8.4.2022)

Publikationer:

Hushållets inkomster beaktas vid uppskattningen av ekonomisk ställning

När man forskar i hur hushållen klarar sig ekonomiskt avses med inkomst i allmänhet hushållets medlemmars sammanlagda inkomster, som divideras med antalet konsumtionsenheter. Så kan man jämföra olika stora hushålls inkomster sinsemellan, t.ex. en persons eller flera personers hushåll. I fråga om pensionärer medräknas alltså både pensionärens egna och de personers inkomster som bor med pensionären.

Oftast studeras den disponibla penninginkomsten, dvs. hushållets alla medlemmars nettoinkomster (alltså inkomst efter skatt och avgifter). Med bruttoinkomster avses motsvarande inkomster innan skatt och avgifter dragits av.

Pensionens andel av pensionärshushållens inkomster är stor

Den viktigaste inkomstkällan för dem som bor i pensionärshushåll är pensionen, i synnerhet arbetspensionen. Till exempel år 2020 utgjorde arbetspensionen tre fjärdedelar av bruttoinkomsten för pensionärer med medelstor inkomst. Allt som allt utgjorde lagstadgade pensioner (arbetspension, folkpension, garantipension, familjepension) ca 80 procent av bruttoinkomsten för personer som bor i pensionärshushåll.

Utöver pensionen har pensionärer också arbetsinkomster, förmögenhetsinkomst och olika bidrag, såsom bostadsbidrag för pensionstagare. I den lägsta inkomstdecilen accentueras inkomster som hör till minimitryggheten, bland medelinkomsttagarna arbetspensionen och i den högsta inkomstdecilen förmögenhetsinkomster och arbetsinkomster.

År 2020 hade medelinkomsttagarna bland pensionärerna bruttoinkomster som var drygt dubbelt så stora som bruttoinkomsterna i den lägsta decilen och mer än tre gånger mindre än bruttoinkomsterna i den högsta inkomstdecilen. Beskattningen jämnar ut inkomstskillnaderna, som inte är så stora när man mäter med den disponibla penninginkomsten.

Bilden “Inkomstslagets andel av pensionärernas bruttoinkomst beräknad enligt konsumtionsenhet år 2020” som en tillgänglig Excel-fil.

Pensionärernas disponibla penninginkomst är två tredjedelar av löntagarnas inkomster

Pensionärernas disponibla penninginkomst är lägre än löntagarnas och företagarnas, men högre än de arbetslösas. På 2000-talet har pensionärernas penninginkomster varit ca två tredjedelar av löntagarnas inkomster. Denna inkomst har hållits ganska oförändrad de senaste årtiondena. Jämfört med arbetslösa har pensionärernas inkomster varit drygt en tredjedel högre på 2000-talet.

Bilden “Disponibel penninginkomst per konsumtionsenhet” som en tillgänglig Excel-fil.

Nyttan av offentliga tjänster jämnar ut inkomstskillnaderna mellan pensionärer

Offentliga tjänster stöder människornas välfärd och kan anses vara en del av systemet för omfördelning av inkomster. Pensionärer med låga inkomster använder sig mer av offentliga social- och hälsovårdstjänster än pensionärer med höga inkomster. I förhållande till den disponibla inkomsten är tjänsternas penningmässiga värde också särskilt betydande i den lägsta inkomstkvintilen.

Bilden “Fördelning av inkomst, servicens värde i pengar, FPA-ersättning och klientavgifter enligt inkomstklasser (euro om året)” som en tillgänglig Excel-fil.

Läs mer på Etk.fi:

Publikationer:

Pensionärernas ekonomi kan också studeras ur konsumtionens, förmögenhetens och den upplevda ekonomiska situationens synvinklar. Så får vi en mångsidigare bild av pensionärernas ekonomiska situation.

Förmögenhet kan komplettera inkomsterna

Besparingar och förmögenhet kan komplettera inkomsterna och utgöra en buffert för överraskande utgifter. Förmögenheten ökar i allmänhet med stigande ålder genom betalning av skulder och genom annat sparande. Värdet av existerande förmögenhet ökar också med tiden. Dessutom kan förmögenhet fås genom arv. Förmögenheten bland personer i pensionsåldern har ökat i synnerhet när de stora efterkrigsårskullarna nått pensionsåldern. I dagens läge är det hushållen i åldern 54+ som har den största nettoförmögenheten bland finländska hushåll.

Bilden “Hushållens nettoförmögenhet efter ålder, 2023 års priser” som en tillgänglig Excel-fil.

På 2000-talet har konsumtionen bland personer i pensionsåldern närmat sig konsumtionen bland personer i förvärvsaktiv ålder. De totala konsumtionsutgifterna bland dem som fyllt 75 har ökat relativt sett mest under det senaste årtiondet. Exempelvis år 2012 utgjorde de genomsnittliga konsumtionsutgifterna av hushåll i åldersgruppen 75–84 år ca 60 procent av konsumtionsutgifterna i åldersgruppen 45–54 år, medan andelen år 2022 redan var 85 procent.

Bilden “Hushållens totala konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet efter ålder enligt prisnivån år 2022” som en tillgänglig Excel-fil.

Boendeutgifter är den största enskilda konsumtionsutgiften i alla åldersgrupper. Boendets andel av utgifterna är särskilt stor bland äldre personer: år 2022 utgjorde boendeuppgifterna mer än 40 procent av de totala utgifterna för åldersgruppen 75–84 år och hälften av de totala utgifterna för dem som fyllt 85. Även hälsovårdsutgifterna accentueras i äldre åldersgruppers konsumtion. Däremot utgör utgifterna för fritid, restaurang- och inkvarteringstjänster samt transport och datakommunikation en betydligt mindre andel av utgifterna än i yngre åldersgrupper.

Bilden “Hushållens konsumtionsstruktur efter ålder, år 2022” som en tillgänglig Excel-fil.

Publikationer:

Ahonen 2022. Vanhuuseläkeläiskotitalouksien varallisuus ja velat vuonna 2020 (Julkari)

De flesta upplever att de klarar sig bra och få prutar ofta på konsumtionen

År 2023 upplevde största delen av pensionärerna att det var åtminstone ganska lätt att täcka utgifterna, men ca var fjärde hade svårigheter av någon grad. Oftast var svårigheterna små. Svårare ekonomiska problem upplevdes av mindre än tio procent av pensionärerna. Det var lika vanligt att uppleva svårigheter år 2023 som år 2020, men mer sällsynt än år 2017.

Svårigheter att täcka utgifter upplevdes oftare än genomsnittet av dem som upplevde sin hälsa som svag, dem som ingick i tredjedelen med de lägsta inkomsterna, dem som bodde på hyra, ensamboende och dem som var yngre än 65 år, som i stor utsträckning är sjukpensionärer.

Bilden “Täckande av vanliga utgifter åren 2017, 2020 och 2023, %” som en tillgänglig Excel-fil.

Största delen av pensionärerna behöver inte avstå från konsumtion av ekonomiska skäl. Om det sker, avstår de i första hand från fritidskonsumtion och köp av nya kläder. En del prutar också på nödvändighetsartiklar, såsom mat eller mediciner.

Bilden “Avstående från konsumtion av ekonomiska skäl under de 12 senaste månaderna, %” som en tillgänglig Excel-fil.

Det är typiskt att människors upplevelser av hur de klarar sig ekonomiskt är varaktiga. Drygt hälften av ålderspensionärerna upplevde inga svårigheter att täcka vanliga utgifter under uppföljningsåren (2017, 2020 och 2023). Det var allmännast bland dem som hade en bättre ekonomisk ställning. Lite fler än var fjärde upplevde svårigheter under ett eller två år och en knapp femtedel upplevde svårigheter under alla tre åren. I den senare gruppen accentuerades de som var i en sämre ekonomisk ställning än genomsnittet, ensamboende och kvinnor.

Bilden “Ålderspensionärers svårigheter att täcka vanliga utgifter” som en tillgänglig Excel-fil.

Publikationer:

Det finns ingen uteslutande definition av eller sätt att mäta fattigdom, och Finland har ingen officiell fattigdomsgräns. Fattigdom studeras ofta utgående från inkomsterna. Alternativa sätt är t.ex. allvarlig materiell brist eller behov av utkomststöd. Olika sätt ger lite olika bild av hur allmänt det är med fattigdom bland pensionärerna.

Pensionärer är låginkomsttagare lika ofta som finländarna i snitt

År 2024 var 11,6 procent av pensionärerna låginkomsttagare, när frågan studeras på det sätt som oftast används. En person anses ha låga inkomster, när hushållets disponibla penninginkomst är mindre än 60 procent av befolkningens medianinkomst.

Bland pensionärer varierar andelen låginkomsttagare mer över tid än bland hela befolkningen. Pensionärer har oftare än den övriga befolkningen inkomster som ligger nära 60-procentsgränsen. Förändringarna i gränsen för låga inkomster påverkar därför antalet låginkomsttagare bland pensionärerna mer än genomsnittet.

Bilden “Andelen låginkomsttagare bland pensionärerna och hela befolkningen, fattigdomsgräns 50 och 60 procent av befolkningens medianinkomst” som en tillgänglig Excel-fil.

Om 50-procentsgränsen för låga inkomster tillämpas är pensionärerna klart mera sällan låginkomsttagare och variationen av låginkomsttagarstatusen klart mindre över tid än om man utgår från den övre gränsen. Andelen låginkomsttagare bland pensionärer är då också närmare motsvarande andel i hela befolkningen.

Publikationer:

De yngsta och de äldsta pensionärerna och de ensamboende har oftare låga inkomster än de övriga

Pensionärerna är ingen enhetlig grupp när det gäller ekonomin. Låga inkomster är allmännare bland de allra yngsta och äldsta pensionärerna och pensionärer som bor ensamma.

Andelen låginkomsttagare bland yngre pensionärer, som i praktiken är sjukpensionärer, har tredubblats på 20 år. Däremot har andelen låginkomsttagare bland de äldsta pensionärerna minskat under de tio senaste åren.

Familjens storlek har också en anknytning till låginkomsttagarstatus. Ensamboende pensionstagare är betydligt oftare låginkomsttagare än de som har familj. Risken för låga inkomster är högst för de yngsta och de äldsta ensamboende pensionärerna.

Det är allmännare att kvinnor som fyllt 75 har låga inkomster än män i samma ålder, vilket delvis beror på att det bland dem som fyllt 75 finns många ensamboende kvinnor. Skillnaden mellan könen har dock minskat under 20 år, eftersom andelen låginkomsttagare bland ensamboende män har ökat.

Pensionärers låginkomsttagarstatus härstammar ofta från tiden före pensionen

Bland nypensionerade blir låginkomsttagarstatus något vanligare under de tio åren som följer på pensioneringen, men inte betydligt. Inkomsterna förändras rätt lite under tiden som pensionär. Många pensionärer med låga inkomster lever på knappa inkomster redan innan de går i pension.

En långvarig låginkomsttagarstatus (låga inkomster under två av tre år) är vanligare bland dem som fyllt 75 än bland övriga. I synnerhet är de äldsta kvinnorna länge låginkomsttagare.

Publikationer:

Allvarliga ekonomiska problem ganska sällsynta bland pensionärer

Mottagande av utkomststöd, materiell brist och behov av mathjälp är uttryck för allvarliga ekonomiska problem och betraktas som en form av fattigdom.

Bland dem som är i åldern för ålderspension är andelen personer som får utkomststöd betydligt lägre än bland den övriga befolkningen. År 2024 hade 1,3 procent av befolkningen över 65 år fått utkomststöd under året, medan andelen bland 25–64-åringar var 7,4 procent. De som är i pensionsåldern får typiskt utkomststöd för hälsovårds- och läkemedelsutgifter.

Av dem som får mathjälp är ca en tredjedel pensionstagare. Pensionärer som sökt mathjälp hade gjort det under en längre tid än andra som sökt mathjälp, men upplevde mera sällan problem med att klara sig ekonomiskt. De pensionärer som sökt mathjälp var ensamma och hade oftare svag hälsa än de övriga. I befolkningsenkäter har ett par procent av pensionärerna uppgett att de varit tvungna att ty sig till mathjälp.

Materiell brist, som Europeiska unionen studerar, är på samma nivå bland personer i pensionsåldern än bland personer i förvärvsaktiv ålder. År 2024 upplevde färre än en av tjugo personer i förvärvsaktiv ålder eller pensionsåldern att de mot sin vilja saknade nyttigheter som betraktas som nödvändiga.

Läs mer på Etk.fi:

Publikationer:

I internationella utvärderingar har pensionssystemet i Finland ansetts motarbeta fattigdom effektivt och förse pensionärer med en skälig utkomst.

På det stora hela klarar sig finländare i pensionsåldern (65+) ekonomiskt lite bättre än genomsnittet i jämförelse med andra EU-länder. Pensionernas köpkraft är lite högre än EU-genomsnittet och fattigdomsrisken mindre än EU-genomsnittet, men å andra sidan är pensionärernas inkomster i förhållande till förvärvsaktivas lägre i Finland än i EU-länderna i snitt.

Läs mer på Etk.fi:

Jämförelseuppgifter om pensionstagarnas inkomster internationellt

Publikationer:

I Finland upplever pensionärerna ekonomiska svårigheter mera sällan än i andra europeiska länder

Jämfört med andra europeiska länder upplever finländare i pensionsåldern klart mindre ekonomiska svårigheter än genomsnittet. År 2024 upplevde 16 procent av personerna i pensionsåldern i Finland åtminstone små ekonomiska svårigheter, medan EU-genomsnittet var 43 procent. Motsvarande skillnader mellan länderna konstateras också om vi studerar hur ofta personerna har varit tvungna att på grund av penningbrist avstå från att göra sådant de velat göra.

Finland hör till de europeiska länder där personer i pensionsåldern (65+) har än lägre risk än yngre personer att uppleva ekonomiska svårigheter. Det gäller också om man beaktar skillnaderna i inkomstnivå mellan olika åldersgrupper.

Jämfört med många andra länder har finländare i pensionsåldern oftare än yngre personer t.ex. en skuldfri ägarbostad och besparingar för att upprätthålla sin levnadsstandard.

Med hjälp av måttet materiell brist kan vi studera brister i tillfredsställelsen av grundläggande behov på grund av ekonomiska skäl. I Finland upplever pensionärer materiell brist mer sällan än i Europa i genomsnitt. Till exempel år 2024 upplevde färre än en av tjugo finländare i pensionsåldern materiell brist, medan nästan tre av tjugo personer i pensionsåldern i EU-länderna upplevde materiell brist.

Bilden “Andelen personer i pensionsåldern (65+) som upplever materiell brist och svårigheter att klara sig ekonomiskt i olika europeiska länder” som en tillgänglig Excel-fil.

Läs mer på Etk.fi:

Publikationer:

Pensionsskyddscentralen gör med ca fem års mellanrum en undersökning av pensionärernas ekonomi och dess utveckling. Den nyaste undersökningen har publicerats år 2022.

Publikationer:

Vanliga frågor

Målet med garantipensionen, som trädde i kraft år 2011, är att trygga pensionstagarna en minimiinkomst. Garantipension betalas till sådana pensionstagare vilkas folkpension och arbetspension understiger en gräns som bestäms i lagen. År 2024 fick 116 500 personer garantipension. Garantipension kan betalas till dem vilkas alla pensioner före skatt sammanlagt är under 978,34 euro i månaden (år 2025).

Medianpensionen år 2024 var 1 848 euro i månaden.

Bilden “Fördelningen av totalpensionen för egenpensionstagare bosatta i Finland 31.12.2024” som en tillgänglig Excel-fil.

På andra webbplatser:

Det finns ingen allmänt godtagen definition av stor pension. Här närmar vi oss frågan genom inkomstforskningens metoder och studerar gränsen för den högsta pensionsdecilen och andelen pensionärer vilkas månadspension är minst två eller tre gånger större än den genomsnittliga månadspensionen.

År 2024 var gränsen till den högsta pensionsdecilen bland i Finland bosatta pensionstagare 3 388 euro. Det betyder att 10 procent av pensionärerna, ca 150 000 personer fick åtminstone så mycket i bruttopension per månad. För 0,5 procent av pensionärerna var månadspensionen mer än 7 500 euro i månaden.

År 2024 fick ca nio procent av pensionstagarna en månadspension som var minst dubbelt så stor som medianpensionen, dvs. över 3 400 euro. På motsvarande sätt hade knappa två procent av pensionstagarna en pension som var minst tre gånger så stor som medianpensionen (över 5 500 euro). Andelarna har inte förändrats avsevärt sedan mitten av 1990-talet.

På andra webbplatser:

Storleken av pensionstagarnas pensioner (Pensionsskyddscentralens statistikdatabas)

Publikationer:

Kuivalainen m.fl. 2018. Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo 1995–2015 (Julkari)

År 2024 var 11,6 procent av pensionärerna, sammanlagt 167 000 personer, låginkomsttagare (med en disponibel penninginkomst som var mindre än 60 % av hela befolkningens medianinkomst).

I Finland har vi ingen officiell definition av fattigdom. Fattigdom eller risk för fattigdom studeras ofta utgående från inkomsterna. Enligt den vanligaste definitionen anses en person vara utsatt för risk för fattigdom om hens disponibla penninginkomst är mindre än 60 procent av befolkningens medianinkomst. Statistikcentralen kallar personer som är utsatta för fattigdomsrisk för låginkomsttagare. Statistikcentralen publicerar årligen statistik över låginkomsttagare utgående från statistiken över inkomstfördelning och levnadsförhållanden.

Som fattigdomsgräns kan också användas t.ex. 50 procent av befolkningens medianinkomst. Antalet pensionärer med låga inkomster varierar beroende på fattigdomsgräns och inkomstbegrepp.