Pensionsbarometern: Två tredjedelar av finländarna litar på pensionssystemet
Finländarnas förtroende för pensionssystemet har hållits på en hög nivå, framgår det ur Pensionsskyddscentralens färska Pensionsbarometer-undersökning. Förtroendet har dock sjunkit något jämfört med tidigare år. Två tredjedelar av de svarande har förtroende för pensionssystemet och nästan lika många anser att pensionstillgångarna hanteras på ett pålitligt sätt.
66 procent av finländarna litar på pensionssystemet, vilket är 6 procentenheter mindre än i fjol. Nästan 50 procent av de svarande tror att utlovade pensioner kommer att betalas också i framtiden. I den föregående gallupen trodde en något större andel, 55 procent, att utlovade pensioner kommer att betalas. Därutöver så anser ca häften av de tillfrågade att de yngre generationerna tvingas betala för mycket för pensioner.
– De allmänt osäkra framtidsutsikterna och osäkerheten över den ekonomiska utvecklingen, stigande priser och räntor samt placeringsmarknadernas svängningar påverkar antagligen upplevelsen av hur pålitligt pensionssystemet är, säger nationalekonom Sanna Tenhunen från PSC.
Det sjunkande förtroendet verkar däremot inte speglas i de tillfrågades uppskattning av sin egen försörjning under pensionstiden. Nästan 60 procent av finländarna uppskattar att de kommer att kunna klara sig skäligt ekonomiskt under sin pensionstid, vilket är en lika stor andel som för ett år sedan.
Ungefär hälften av finländarna upplever sig känna pensionsskyddet
45 procent av de tillfrågade uppgav sig ha god eller relativt god kunskap om pensionsskyddet. Nästan 30 procent av de tillfrågade upplever sig däremot ha dålig eller relativt dålig kunskap. Andelarna skiljer sig inte från förra årets undersökning.
Då baskännedom om pensionsskyddet utreddes med hjälp av påståenden, var den vanligaste kunskapen bland de svarande att arbetspensionen kompletteras med folk- eller garantipension om den annars blir för låg. Ungefär två tredjedelar av svararna visste att åldersgränsen för ålderspension inte är lika för alla. Däremot tror nästan en tredjedel att åldersgränsen är densamma för alla, vilket inte stämmer.
60 procent vet att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera de nuvarande pensionärernas pensioner. Nästan var tredje tror att detta inte stämmer.
Rätt dålig kunskap om uppskovsförhöjningen
Den största kunskapsbristen gällde hur uppskjuten pensionering påverkar pensionen. Ca hälften av de svarande visste att pensionen höjs permanent med en uppskovsförhöjning om man tar ut ålderspension först efter sin lägsta pensionsålder. Lite fler än var tredje trodde att detta inte stämmer.
– Även om majoriteten av de svarande känner till pensionssystemets grundprinciper är det många som också har missförstånd eller bristande kunskap. Det skulle vara önskvärt att så många som möjligt kände till att senare pensionering förbättrar arbetspensionen. Då skulle var och en kunna fatta beslut om tidpunkten för sin pensionering utgående från korrekt information, konstaterar Tenhunen.
Finländarna förhåller sig positivt till principerna för pensionsskyddet
I Pensionsbarometern undersöktes också finländarnas inställning till pensionsskyddets centrala principer. Majoriteten av deltagarna i undersökningen – 80 procent – förhåller sig positivt till att de som har högre inkomster betalar en större summa i eurobelopp i pensionsavgift.
En nästan lika stor andel anser att det är en bra sak att de som betalat en högre pensionsavgift får en högre pension och att alla automatiskt hör till samma system.
Enkäten gjordes i maj 2022 och besvarades av drygt ett tusen finländare i åldern 18–79 år.
Forskningspublikation: Eläkebarometri 2023
