Tillbaka till Aktuellt
13.7.2021

Varannan finländare understöder en ökning av arbetsrelaterad invandring, om pensionssystemet i Finland borde ändras för finansieringens skull. Nedskärning av pensionerna är däremot något som finländarna skarpt motsätter sig, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer.

Finländarna utdömer nedskärningslistor på pensionerna. Nästan alla befolkningsgrupper förhåller sig negativt till nedskärning av nuvarande eller framtida pensioner, om finansieringen av pensionssystemet behöver stärkas.

Den populäraste lösningen för att stärka finansieringen är ökad arbetsrelaterad invandring. Den metoden understöds helt eller i viss mån av 52 procent av dem som svarat på pensionsbarometern. Tanken på ökad arbetsrelaterad invandring delar dock kraftigt åsikterna. Trettio procent motsätter sig det.

En positiv inställning till arbetsrelaterad invandling är vanligast bland högutbildade, högre tjänstemän, studerande, personer som bor i huvudstadsregionen och de som understöder Gröna. En negativ inställning till arbetsrelaterad invandring är vanligast bland lågutbildade och personer som understöder Sannfinländarna.

Hur mycket stöd får vissa åtgärder i en situation där pensionssystemet behöver ändras för finansiering-ens skull:  Öka arbetsrelaterad invandring för att öka sysselsättningen, 52 % helt eller delvis av samma åsikt, 30 % delvis eller helt av annan åsikt.  Höja pensionsavgifterna för förvärvsaktiva och arbetsgivare, 39 % helt eller delvis av samma åsikt, 38 % delvis eller helt av annan åsikt.  Höja pensionsåldern, 29 % helt eller delvis av samma åsikt, 57 % delvis eller helt av annan åsikt.  Minska framtida pensionärers pensioner, 8 % helt eller delvis av samma åsikt, 79 % delvis eller helt av annan åsikt.  Minska nuvarande pensionärers pensioner, 7 % helt eller delvis av samma åsikt, 88 % delvis eller helt av annan åsikt.

Arbetsrelaterad invandring vinner godkännande bland finländarna också när man söker det bästa alternativet för att stärka finansieringen av pensionerna. Invandring ses som den bästa lösningen av 37 procent.

Höjning av pensionsavgifterna delar också åsikterna

Minskad nativitet och en åldrande befolkning kommer att medföra ett tryck att ändra på finansieringen av pensionerna.

– Men om mängden arbetande befolkning ökar t.ex. genom invandring, kommer det fler som bidrar till att betala pensionerna i samhället och trycket på finansieringen lättar. Andra sätt att stabilisera finansieringen kunde vara att höja pensionsavgifterna eller pensionsåldern, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på PSC.

Höjning av pensionsavgifterna, som betalas av förvärvsaktiva och arbetsgivare är den näst populäraste lösningen för att stärkta pensionsfinanser. Höjda pensionsavgifter understöds helt eller i viss mån av 39 procent av dem som svarat på pensionsbarometern. En lika stor del av svararna motsätter sig avgiftshöjningar. Trettio procent anser att en höjning av pensionsavgifterna är den bästa metoden.

Företagare förhåller sig mer kritiskt än andra till avgiftshöjningar. Nästan varannan företagare motsätter sig den metoden. De som understöder Vänsterförbundet eller SDP stöder det här alternativet oftare än övriga. Sannfinländare och vänsterförbundare anser att höjda pensionsavgifter är det bästa alternativet.

Höjd pensionsålder skulle accepteras av 29 procent av finländarna. Endast 13 procent anser att en höjd åldersgräns är den bästa lösningen.

Inga enkla lösningar finns, men förtroendet för pensionssystemet är starkt

Direktör Jaakko Kiander på PSC förutspår en svår debatt om finansieringen av pensionerna i Finland.

– Vi har inga enkla lösningar. Man vill inte skära i förmånerna, och avgiftshöjningar är inte heller populära. En knapp majoritet understöder ökad invandring, men det möter också betydligt motstånd. Dessutom måste man beakta att det råder en konkurrens om kompetenta personer mellan länderna, många andra västliga länder vill också ha mera arbetskraft.

Utgångspunkterna för att stärka finansieringen är ändå goda. Finländarnas tillit till pensionssystemet har hållits stark. Nästan tre av fyra litar fortfarande på pensionssystemet antingen fullt eller i viss mån.

– En bidragande orsak kan vara att vårt system klarade bra av coronakrisen, bedömer Kiander.

Enligt pensionsbarometern har pandemin inte påverkat majoritetens uppfattningar om pensionssystemet. Fyra av fem bedömer att de utmaningar som pandemin medfört i det ekonomiska läget inte har påverkat deras förtroende för pensionssystemet. Mera ekonomiska bekymmer än genomsnittet har upplevts av företagare, låginkomsttagare och studerande.

PSC:s pensionsbarometer genomfördes av Kantar TNS Oy. Enkäten gjordes genom telefonintervjuer i maj 2021 och i den deltog 1 003 finländare i åldern 18–79 år. Felmarginalen är ca 3 procentenheter.

Pensionsbarometern mäter årligen finländarnas uppfattningar om pensionsskyddet och pensionerna.

Publikation: Eläkebarometri 2021 (Julkari, på finska)