Tillbaka till Aktuellt
5.5.2021

Pensionssparande är vanligare bland företagare, män och 55–64-åringar. Kvinnor och arbetslösa upplever oftare att ekonomiska orsaker hindrar dem att spara. Uppgifterna framgår av en ny undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort.

I Finland har det blivit allmännare att spara med tanke på pensionärsåren jämfört med första hälften av 2010-talet. Nästan varannan finländare sparar nu eller har sparat för pensionstiden.

–Spararnas andel har ökat med sju procentenheter jämfört med tidigare undersökningar. Samtidigt har deras andel som inte sparar minskat med fem procentenheter, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på PSC.

I synnerhet företagare träder fram som aktiva pensionssparare. Också män, 55–64-åringar och högutbildade förbereder sig oftare än andra på pensionärsåren genom att spara.

Bland män har sparandet blivit betydligt vanligare. Nu sparar 52 procent av männen till pensionen. Bland kvinnorna sparar ca 40 procent.

Sparande med tanke på pensionärstiden åren 2011, 2014 och 2019. År 2019 hade 47% sparat och 53% inte sparat. Av dem som svarade åren 2011 och 2014 hade ca 40 % sparat och 58 % inte sparata med tanke på pensionärstiden.

Finländare uppskattar att de kommer att använda besparingarna huvudsakligen till vanlig konsumtion under pensionstiden. Mer än hälften uppger dagliga levnadskostnader som det primära användningsändamålet för pensionsbesparingarna. Nästa lika många nämner täckande av oförutsedda utgifter som användningsändamål.

Ca en tredjedel betonar hälso- och omsorgstjänster, hobbyer eller semesterresor som användningsändamål för besparingarna. Hobbyernas och semesterresornas andel av användningsändamålen har ökat, båda med ca 10 procentenheter.

Ekonomiska begränsningar allmännaste orsaken till att inte spara

Tre av fem som i PSC:s undersökning svarade att de inte hade sparat uppger som orsak att det inte är ekonomiskt möjligt för dem att pensionsspara. Kvinnor, arbetslösa och de som är i en svag ekonomisk ställning upplever ekonomiska begränsningar för pensionssparande oftare än andra.

Orsaker till att inte har sparat för pensionärstiden åren 2011, 2014 och 2019. Vanligaste orsaken: inte ekonomiskt möjligt att spara, 60 %. Nästvanligast: vill använda pengarna till konsumtion nu, tänker börja spara senare eller har inte kommit att tänka på att spara, 17-23 %. Andra orsaker: tror att hen klarar sig utan att spara, har redan förmögenhet, tror sig få ärva 6-11 %. Andra sparmål 11 %.

Konsumtionsvalen reflekteras också i pensionssparandet. Nästan en fjärdedel av dem som inte sparade ville hellre lägga ner pengarna på nuvarande konsumtion än till att spara. Många hade inte heller kommit att tänka på att pensionsspara. Var femte av dem om inte sparat tror ändå att de börjar pensionsspara senare.

Besparingarnas och förmögenhetens betydelse för ekonomin under pensionärsåren är större än förr

Finländarnas uppskattningar av hur de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer är positivare nu än i en enkät som gjordes under första hälften av 2010-talet. Nästan 70 procent av dem som deltog i PSC:s undersökning uppskattade att de skulle klara sig ekonomiskt bra, ganska bra eller måttligt som pensionärer. En fjärdedel av svararna uppskattar att de kommer att klara sig dåligt eller ganska dåligt som pensionärer. Pensionsspararna bedömer nu i högre grad att besparingar och förmögenhet har betydelse för ekonomin under pensionsåren. Bland dem uppskattade 68 procent att deras besparingar och förmögenhet spelar enbetydande eller måttlig roll för hur de kommer att klara sig. Motsvarande siffra under första hälften av förra decenniet var 54 procent.

Tilltron till pensionssystemet kan återspeglas i sparandet

Nationalekonom Sanna Tenhunen ser flera orsaker i bakgrunden till frivilligt pensionssparande, bl.a. det allmänna ekonomiska läget och sysselsättningsläget. Tilltron till pensionssystemet kan också ha betydelse.

– Sambandet mellan tilltron och sparandet är dock inte entydigt. Å ena sidan sparar de oftare som upplever pensionssystemet som otillförlitligt. Å andra sidan var sparandet vanligare också bland dem, som upplever att pensionerna tryggar en skälig utkomst och som tänker t.ex. att pensionsfonderna förvaltas på ett pålitligt sätt, säger Tenhunen.

Materialet till PSC:s undersökning samlades in genom en blankettenkät i september-december 2019. Enkäten besvarades av 1757 finländare i åldern 25–67 år.

Publikation

Taloudellinen varautuminen eläkeaikaan. Kyselytutkimus eläketurvaan liittyvistä näkemyksistä. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 03/2021.

Foto: Gettyimages