Tillbaka till Aktuellt
27.11.2020

Den finländska pensionspolitikens mål uppfylls rätt bra. Jämfört med tiden före pensionen hålls inkomsterna på en rimlig nivå efter pensioneringen. Låginkomsttagares ekonomi förbättras en aning. Bland en del pensionärer är fattigdomen dock långvarig, framgår det av Juha Rantalas doktorsavhandling, som bygger på en undersökning av registeruppgifter under en lång tidsperiod. Doktorsavhandlingen läggs fram vid Åbo universitet.

I Finland har det satts två centrala sociala mål för pensionspolitiken. För det första ska ekonomin hållas på en rimlig nivå vid pensionsövergången. För det andra ska pensionärsfattigdom motarbetas.

Ekonomie licentiat Juha Rantala visar i sin färska doktorsavhandling att det första målet för pensionspolitiken uppfylls rätt bra. Pensionärernas ekonomi hålls på en rimlig nivå jämfört med tiden före pensioneringen. I genomsnitt minskar inkomsterna med en tredjedel efter pensioneringen.

– Under pensionärsåren hålls de också i genomsnitt ganska stabila, säger Rantala.

I artiklarna i doktorsavhandlingen studerade Rantala pensionärernas ekonomi i ett brett perspektiv, vilket innebär att också andra inkomster än pensionsinkomster beaktades.

– Pensionen är den viktigaste inkomstkällan för pensionärer. Ekonomin är emellertid en helhet där förvärvs- och kapitalinkomster och i synnerhet familjesituationen har en stor betydelse.

Fattigdom följer med till pensionärsåren

Juha Rantala, som arbetar som nationalekonom på Pensionsskyddscentralen, konstaterade i sin doktorsavhandling att man också har lyckats rimligt med att motverka fattigdom.  Bland pensionärer med låga inkomster finns det emellertid också grupper, vilkas problem är långvarig fattigdom.

– Allt som allt har pensionärsårens ekonomi och fattigdom ofta ett samband med tiden före pensioneringen. Ekonomiska problem under den aktiva tiden som uppstår av långvarig arbetslöshet, atypiska anställningar och ensamboende fortgår också efter pensioneringen.

Låga inkomster är vanligast bland ålderstigna ensamstående pensionerade kvinnor. Låga inkomster har också blivit vanligare bland ensamboende pensionärsmän. Andelen pensionerade ensamboende män i åldern 74–84 år som har låga inkomster har efter millennieskiftet ökat snabbare än bland ensamboende kvinnor i samma ålder.

Sättet att mäta inkomsterna har en stor betydelse för resultaten

Traditionellt har pensionärernas inkomster mätts utifrån årsvis bildade tvärsnittsmaterial. Utifrån dem kan man inte bedöma hur en enskild pensionärs eller pensionärsgruppers ekonomi utvecklas. I Rantalas doktorsavhandling har förändringarna i ekonomin under flera års tid för första gången följts systematiskt.

– Pensionstiden är en tidsperiod som räcker flera år eller årtionden i en människas liv. Därför lämpar sig longitudinella studier bättre till att beskriva förändringarna i ekonomin än enskilda årsvisa studier.

Rantalas doktorsavhandling innehåller fyra kollegialt utvärderade artiklar, vilkas panelmaterial grundar sig på Statistikcentralens registeruppgifter om befolkningen i Finland åren 1995–2014.

Rantala mäter pensionärernas inkomster med den disponibla penninginkomsten och låginkomsttagarstatusen med hjälp av fattigdomsgraden. EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av hela befolkningens ekvivalenta medianinkomst, men också 50 procents gräns är allmänt använd.

Avhandlingen läggs fram vid Åbo universitet 4.12

Juha Rantala lägger fram sin avhandling Tutkimuksia eläkeläisten pienituloisuuden ja toimeentulon dynamiikasta Suomessa vuosina 1995–2014 vid Åbo universitet fredagen 4.12.2020 kl. 12(Publicum, sal Pub3, Åbo).

Opponent är professor emeritus Hannu Uusitalo och kustos professor Veli-Matti Ritakallio (Åbo universitet). Disputationen sker på finska. Vetenskapsgrenen är socialpolitik.

Avhandlingen: Tutkimuksia eläkeläisten pienituloisuuden ja toimeentulon dynamiikasta Suomessa vuosina 1995–2014 (Julkari)