Ökad invandring skulle stärka finansieringen av pensionsskyddet

Nedgången i nativiteten medför ett kraftigt tryck att höja pensionsavgifterna på lång sikt. Ökad invandring skulle göra höjningstrycket lättare. Hur stor effekten blir beror på hur olika invandrargrupper placerar sig på arbetsmarknaden.Minskad invandring skulle försvaga finansieringen av pensionsskyddet, framgår det av kalkyler som åskådliggör migrationen. 

Pensionsskyddscentralen (PSC) har gjort scenariokalkyler för att uppskatta nettoinvandringens inverkan på arbetspensionssystemets hållbarhet. Utgångspunkten för kalkylerna är basalternativet i PSC:s långsiktiga kalkyler för åren 2019–2085. Det varieras genom att öka och minska invandringen med 10 000 personer per år i olika scenarier. Ett scenario är också att invandringen minskar.  

Den totala effekten på den offentliga ekonomins hållbarhet har utelämnats från kalkylerna.  

PSC:s baskalkyl utgår från Statistikcentralens befolkningsprognos (2018). Om befolkningen utvecklas enligt den, behöver arbetspensionsavgifterna (ArPL) höjas från dagens 24–25 procent till mer än 30 procent under seklets senare hälft.  

I befolkningsprognosen antas nettoinvandringen vara 15 000 personer om året. Om nettoinvandringen i stället var 25 000 personer om året, skulle trycket att höja arbetspensionsavgiften vara ca två procentenheter lättare i slutet av kalkylperioden. Lägst skulle pensionsavgiften under de närmaste årtiondena bli i ett scenario där utvandringen minskar betydligt.  

 En högre nettoinvandring än idag kan kompensera det tryck att höja arbetspensionsavgiften som den minskade nativiteten medför. Effektens storlek beror på hur väl invandrarna placerar sig på arbetsmarknaden, säger direktör Jaakko Kiander på Pensionsskyddscentralen.  

Minskad invandring skulle försvaga finansieringen av pensionsskyddet. Om nettoinvandringen minskade till 5 000 personer om året, skulle antalet pensionstagare öka i förhållande till de sysselsatta och man skulle bli tvungen att höja arbetspensionsavgiften redan på 2030-talet.  

I slutet av kalkylperioden skulle arbetspensionsavgiften vara mer än två procentenheter högre än i baskalkylen.

Skillnader i hur invandrare placerar sig på arbetsmarknaden

För att skapa åskådliga scenarier indelades invandrare efter födelseland i tre grupper utifrån verkliga sysselsättningsgrader. Vid indelningen användes utgångsländernas index för mänsklig utveckling (HDI), som har ett samband med sysselsättningsgraden bland invandrare. I tre olika scenarier kommer den ökade invandringen från endast en grupp länder.  

Ökad invandring i de grupper som placerar sig lätt eller medelmåttigt på arbetsmarknaden skulle medföra att arbetspensionsavgiften vid mitten av 2040-talet blev ca en procentenhet lägre än i baskalkylen.  

Invandring i den grupp som har svårare att placera sig på arbetsmarknaden skulle ge en högre arbetspensionsavgift än i de övriga scenarierna med hög invandring ända till slutet av 2060-talet. 

I ett långt tidsperspektiv kommer de olika scenarierna närmare varandra och skillnaderna i sysselsättning mellan utgångsländerna försvinner. Därför är arbetspensionsavgiften i slutet av kalkylperioden ca två procentenheter lägre än i baskalkylen i alla tre invandringsscenarier.  

Invandrare i gruppen med en låg sysselsättningsgrad får fler barn än de övriga. Barnen antas ha lättare att placera sig på arbetsmarknaden än föräldrarna, vilket ökar antalet sysselsatta och jämnar ut skillnaderna mellan scenarierna på lång sikt, säger matematiker Tuija Nopola på Pensionsskyddscentralen. 

 


Scenarier om migrationens inverkan på pensionssystemets hållbarhet 

  • Scenariokalkylerna åskådliggör in- och utvandringens inverkan på pensionssystemets hållbarhet. 
  • Scenarierna är varken prognoser eller rekommendationer. 
  • Skillnaderna mellan invandrargrupperna och den infödda befolkningen i scenarierna grundar sig på uppgifter om utfall som erhållits ur administrativa register. 

De sex scenarierna

  • BaskalkylNettoinvandring 15 000 personer/år
  • 1.1: Nettoinvandring 25 000 personer/år, i alla grupper
  • 1.2: Nettoinvandring 5 000 personer/år
  • 2.1: Nettoinvandring 25  000 personer/årökad invandring i den grupp som har lätt att placera sig  arbetsmarknaden
  • 2.2: Nettoinvandring 25 000 personer/årökad invandring i den grupp som placerar sig medelmåttigt  arbetsmarknaden
  • 2.3: Nettoinvandring 25 000 personer/årökad invandring i den grupp som har svårt att placera sig  arbetsmarknaden
  • 3:     Nettoinvandring 25 000 personer/årutvandringen minskar med 10 000 personer/år 

Publikationen Skenaariolaskelmia muuttoliikkeen vaikutuksista eläkejärjestelmän kestävyyteen. Eläketurvakeskuksen raportteja 9/2019

Blogginlägg: Kuinka eläkelaskelmat maahanmuuttoskenaarioista tehtiin? (Tuija Nopola)

Närmare:
Direktör Jaakko Kiander, tfn 029 411 2414, fornamn.efternamn(at)etk.fi

Matematiker Tuija Nopola, tfn 029 411 2217, fornamn.efternamn(at)etk.fi