Aktuellt

Pensionsskyddscentralen (PSC) har publicerat en rapport som granskar effekterna av den arbetspensionsreform som man enades om i början av 2025. I pensionsreformen ändras särskilt ArPL-systemets placerings- och finansieringsregler. I rapporten bedöms reformens effekter med flera olika beräkningsmodeller. PSC publicerar nu för första gången beräkningar som baserar sig på en stokastisk befolkningsprognos och pensionsanstaltsspecifika beräkningar.

Redan trettioåringar vill veta hur stor pension de kommer att få och vilken deras pensionsålder blir. Nyaste Arbetspension tar upp frågor som intresserar unga vuxna.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i december 2024 filosofie doktor Jukka Rantala som utredare för att kartlägga utvecklingsbehoven i företagarnas pensionssystem. Utredarens rapport är nu publicerad. Rantala föreslår att företagarens arbetsinkomst fastställs på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten av företagsverksamheten.

År 2026 för med sig en ändring i arbetspensionsavgifterna: i framtiden är avgiften lika stor för alla arbetstagare oberoende av ålder.

Löntagarnas medianinkomst var i fjol 3 208 euro i månaden, en ökning med 3,3 procent från året innan. Den goda inkomstutvecklingen överskuggas dock av att det blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Antalet nya arbetspensionsförsäkrade har sjunkit med tio procent per år, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) lönestatistik.

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för år 2026 med en förordning. Koefficienten minskar begynnande pensioner med nästan 5,4 procent, vilket är mera än året innan. När pensionen ska börja omräknas dess belopp med livslängdskoefficienten.

Hur ser pensionsskyddet ut år 2050? Hur fungerar pensionsreformen? Dessa och många andra aktuella frågor diskuterades på Arbetspensionsdagen år 2025.

Arbetspensionsindex höjer arbetspensionerna med ca 0,9 procent vid årsskiftet. Lönekoefficienten höjs med 2,3 procent.

I Finland är ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i genomsnitt på en god nivå, men ensamboende och de som lider av hälsoproblem är i en sårbarare ställning. I nationalekonom Kati Ahonens doktorsavhandling studeras ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i termer av inkomster, konsumtion, förmögenhet, subjektiva erfarenheter och hushållsstruktur.

Finlands pensionssystem rankades som åttonde i den internationella jämförelsen Mercer CFA Institute Global Pension Index.  Finlands placering sjönk ett steg från året innan. I fråga om tillförlitligheten hos pensionssystemets förvaltning bedöms Finland fortfarande som världens bästa.