Pensionsskyddscentralen (PSC) firade sin 60-årsdag 5.10.2021.

Pensionsskyddscentralen rötter finns i pensionskommitténs betänkande från år 1960. I kommittébetänkandet föreslogs en pensionsskyddscentral – fortfarande med liten begynnelsebokstav – som centralorgan för arbetspensionsskyddet. Den skulle bland annat registrera anställningarna, övervaka och ge vägledning.

Man har kunnat tala om Pensionsskyddscentralen med stor begynnelsebokstav ända sedan det första styrelsemötet 5.10.1961.

Trots att omvärlden, lagstiftningen och sätten att arbeta har förändrats på 60 år, har PSC:s grundläggande uppgifter stått emot tidens tand. Pensionsskyddcentralen bidrar på många olika sätt till ett välfungerande arbetspensionsskydd nu och i framtiden.

PSC:s historia är på många sätt sammanknuten med arbetspensionsskyddet. I jubileumsvideon här intill berättar vd Mikko Kautto mer om det.

Lyckönskningar till 60-åringen!

Pensionsskyddscentralens historia

Det börjar finnas allt fler äldre människor, också i städerna. Därför tilltar kraven på en allmän arbetspension i styrka när man går mot 1960-talet.

Den viktigaste manifestationen är pensionskommitténs betänkande, som blir färdigt år 1960. Pensionskommittén har suttit sedan år 1956. I betänkandet dras de stora linjerna för ett arbetspensionsskydd upp. Där nämns veterligen också pensionsskyddscentralen för första gången, än så länge med liten begynnelsebokstav.

Enligt 14 § i lagen om pension för arbetstagare (APL), som antagits sommaren 1961, ankommer det på pensionsskyddscentralen bland annat att utreda kostnaderna för pensionerna mellan pensionsanstalterna, att bevilja kreditförsäkring samt att ”fullgöra övriga sådana uppgifter, som förutsätta samverkan mellan pensionsanstalterna, ävensom att omhänderhava med tillsynen över pensionsanstalterna sammanhängande verkställighetsuppgifter för denna lags vidkommande på sätt socialministeriet föreskriver”. Den vaga definitionen av uppgifterna är avsiktlig, eftersom man har valt att skapa ett decentraliserat system.

Pensionsskyddscentralen blir verklighet 5.10.1961. Redan tidigare har det bildats ett representantskap och en styrelse. Arbetsmarknadsorganisationerna medverkar i Pensionsskyddscentralens förvaltning från början, medan det kommer att dröja 15 år tills de stiger in i pensionsbolagen.

Den första som styrelsen rekryterar är verkställande direktören, matematikern Tauno Jylhä, som kallas till uppgiften från Folkpensionsanstalten. Han har redan en del erfarenhet av den tidens datateknik. Dessutom har han skrivit och talat om behovet av ett mer funktionellt pensionsskydd redan under sin tid på Folkpensionsanstalten. Pensionsskyddscentralens internationella kontakter etableras också genom hans nätverk och erfarenhet.

 

Verkställande direktör Tauno Jylhä får kreditförsäkringshandlingar att underteckna på Kalevagatan 6. Kreditförsäkringarna utgjorde säkerheter för arbetsgivarnas, pensionskassornas och pensionsstiftelsernas investeringar och återlån.

Pensionsskyddet och pensionsförmånerna byggs ut i snabb takt: lagarna om pension för företagare och lantbruksföretagare träder i kraft och arbetslöshetspension införs. Familjepension finns sedan 1967. Arbetspensionerna blir redan större än folkpensionen och får extra vind i seglen av pensionsstrider, dvs. konkurrens mellan systemen.

Personalantalet är drygt 200. År 1971 grundas en egen personalförening. Representantskapet beslutar att låta bygga ett kontorshus med lokaliteter också för arbetspensionssystemets adb-servicebolag Tietokonepalvelu Oy TKP.

Pensionsskyddscentralens kontorshus blev färdigt mer eller mindre planenligt år 1976, i och med att PSC inte påfördes en extra byggskatt. Tomten mitt emot på andra sidan Bangårdsgatan förblev en halvfärdig grop i 20 år.

Informationschefen Yrjö Larmola beskriver Pensionsskyddscentralen som fullvuxen, men fortfarande rätt okänd bland allmänheten. Största delen av pensionsansökningarna kommer till Pensionsskyddscentralen genom ett omfattande samarbete med bankerna. Med en miljon pensionärer är Finland fortfarande ett land med personlig service.

Folkets krav på yrkesbaserade pensionsåldrar dämpas och blir i praktiken individuella förmåner, dvs. förtidspensioner. Åldersgränsen för arbetslöshetspension sänks till 55 år.

Personalantalet på Pensionsskyddscentralen är nästan 400 och ökar, men antalet dataterminaler är fortfarande under 50. En automatiseringsarbetsgrupp bereder de ändringar som datoriseringen kommer att medföra i arbetet på PSC.

När arbetspensionsskyddet stärktes och pensionsförmånerna blev fler, var det trevligt för Pensionsskyddscentralen att tala om det på olika tillställningar runt omkring i landet. Bild från en mässa i Villmanstrand år 1982.

Pensionsskyddscentralens kreditförsäkringsverksamhet läggs ner och överförs till en annan aktör.

Arbetslöshetspensionen blir en viktig pensionsförmån efter att tidigare ha haft en marginell betydelse. Det ökar pensionskostnaderna kraftigt. Åldersgränsen för förmånen höjs tillbaka till 60 år.

När finska marken minskar i värde sker det en intern devalvering också i arbetspensionerna, när en del av pensionsavgiften påförs arbetstagarna i början av år 1993. Pensionsutgifterna minskas också genom att ändra indexeringen och slopa folkpensionens basdel.

Webbplatsen Etk.fi öppnas och erbjuder småningom allt mer sakkunniginformation om arbetspensionerna. Personalantalet är något under 400. År 1990 införs regelbundna arbetsklimatundersökningar för att kartlägga personalens välbefinnande.

Arbetsgivaren har också bidragit mycket till personalens aktivitet och trivsel på fritiden. En långvarig favorit är familjedagen – en årlig lekfull aktivitetsdag för personalens barn och barnbarn.

Eftersom arbetspensionssystemet har mognat, vilket innebär att alla som uppnår pensionsåldern har haft möjlighet att tjäna in pension i 40 år, stängs pensionsordningarna med registrerat tilläggskydd i början av år 2001 också på PSC.

Man lyckas bygga om datasystemen inför millennieskiftet, men it-utvecklingen tar inte slut på PSC. Euron tas i bruk i Finland och Arek Oy grundas för arbetspensionssystemets gemensamma it-behov.

Arbetsmarknadsorganisationerna slöt ett principiellt fördrag om utvecklingen av arbetspensionerna i november 2001. En unik retroaktiv kompensation för slopandet av folkpensionens basdel träder i kraft år 2003.

Webbplatsen Arbetspension.fi blir hela arbetspensionssystemets synligaste ansikte gentemot allmänheten. För sakkunniga öppnas webbplatsen Arbetspensionslagstiftningen. Båda upprätthålls av PSC.

Matti Uimonen avgår från vd-posten efter 27 år. Jukka Rantala blir ny vd.

Beredningen av 2005 års arbetspensionsreform inleds på PSC. Personalantalet är ca 350 och ökar p.g.a. utlandstjänsterna. Personalen medverkar i att göra upp en ny strategi.

Dataterminaler gjorde entré på varje anställds skrivbord senast på 1990-talet. I och med det försvann skriv- och räknemaskinerna och slutligen också trådtelefonerna.

En separat lag om Pensionsskyddscentralen träder i kraft 2007. Då blir Pensionsskyddscentralen en mittpunkt för hela arbetspensionssystemet gemensamma angelägenheter, den offentliga sektorn medräknad. Från och med år 2004 är det möjligt att ansöka om all arbetspension, också av offentliga anställningar, med en och samma ansökan.

Arbetspensionsutdrag skickas fortfarande årligen ut på papper, men it-tjänsterna utvecklas snabbt. Arbetspensionsanstalterna sköter redan postningen av utdragen till största delen.

Forskning och statistik betjänar uppföljningen av pensionsskyddet allt bättre med nya innovationer, såsom nyckeltalet för den förväntade pensioneringsåldern.

Behovet av direkt kundtjänst i Finland minskar, men utlandstjänsterna får en allt viktigare roll i en allt internationellare miljö. Konsekventare övervakning av försäkringarna ökar också i betydelse.

Personalanstalet är fortfarande ca 350. Många långvarigt anställda börjar gå i pension.

PSC flyttar in i ett nytt aktivitetsbaserat kontor i Fiskehamnen och inför en hybridmodell som kombinerar distansarbete och arbete på plats. En ny strategi blir färdig under ledning av vd Mikko Kautto.

Vardagen på PSC innebär att ständigt lära sig nytt vare sig det gäller arbetet i förändring, integrationen av myndigheternas administrativa verktyg eller kontakter med utländska aktörer. På skrivbordet finns t.ex. inkomstregistret och EU:s system för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsinformation, EESSI. Det produceras mycket information om arbetspensionsskyddet, också i internationellt samarbete.

Pensionsskyddscentralen fyller 60 år 5.10.2021.