Nyhet

Löntagare planerar att gå i pension allt senare. Enligt en ny studie från Pensionsskyddscentralen har den planerade pensionsåldern under åren 2018–2023 stigit snabbare än den lägsta pensionsåldern. Enligt nationalekonom Satu Nivalainen är detta en positiv nyhet, eftersom den planerade pensionsåldern förutsäger den faktiska pensionsåldern ganska väl.

Antalet ansökningar om sjukpension har varit stabilt under de senaste åren. Samtidigt har dock antalet och andelen ansökningar från dem i sextioårsåldern ökat klart på lång sikt.

Grundläggande information om arbetspensionerna ges nu på flera språk än tidigare. Utöver material på finska, svenska, engelska, estniska och ryska ges pensionsinformation nu också på nordsamiska.

Under 2027 börjar arbetspensionsbranschen ta emot elektroniska BC-utlåtanden. Detta minskar kundernas behov av att lämna in utlåtanden själva och påskyndar behandlingen av till exempel ansökningar om sjukpension.

Pensionsskyddscentralen (PSC) har publicerat en rapport som granskar effekterna av den arbetspensionsreform som man enades om i början av 2025. I pensionsreformen ändras särskilt ArPL-systemets placerings- och finansieringsregler. I rapporten bedöms reformens effekter med flera olika beräkningsmodeller. PSC publicerar nu för första gången beräkningar som baserar sig på en stokastisk befolkningsprognos och pensionsanstaltsspecifika beräkningar.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i december 2024 filosofie doktor Jukka Rantala som utredare för att kartlägga utvecklingsbehoven i företagarnas pensionssystem. Utredarens rapport är nu publicerad. Rantala föreslår att företagarens arbetsinkomst fastställs på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten av företagsverksamheten.

År 2026 för med sig en ändring i arbetspensionsavgifterna: i framtiden är avgiften lika stor för alla arbetstagare oberoende av ålder.

Hur ser pensionsskyddet ut år 2050? Hur fungerar pensionsreformen? Dessa och många andra aktuella frågor diskuterades på Arbetspensionsdagen år 2025.

Arbetspensionsindex höjer arbetspensionerna med ca 0,9 procent vid årsskiftet. Lönekoefficienten höjs med 2,3 procent.

I Finland är ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i genomsnitt på en god nivå, men ensamboende och de som lider av hälsoproblem är i en sårbarare ställning. I nationalekonom Kati Ahonens doktorsavhandling studeras ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i termer av inkomster, konsumtion, förmögenhet, subjektiva erfarenheter och hushållsstruktur.