Nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen forskar i frågor som gäller pensionärernas ekonomi. Han har gjort omfattande studier av pensionernas utveckling och förändringarna i pensionärernas ekonomi och även gjort flera utredningar som underlag för pensionspolitiska beslut. I sitt senaste arbete studerar Rantala hur totalpensionen, som består av arbets- och folkpension, utvecklats i Finland åren 1995–2025. Vi ställde Juha sex frågor om hur pensionerna har förändrats.

I offentligheten talas det ofta om pensionärer som en enhetlig befolkningsgrupp. Vilken bild ger din studie av pensionärerna?

Förenklat kan vi tala om tre olika samhällsskikt. I Finland har vi en stor grupp pensionärer som i allmänhet har ett långt arbetsliv bakom sig. Denna grupp har ökat kraftigt. Deras pension består enbart av inkomstrelaterad arbetspension. Sedan har vi en mindre grupp pensionärer vilkas inkomster består av både arbetspension och FPA-pension. De har ofta haft en splittrad arbetslivsbana och låg lön. En tredje grupp är pensionärer som inte alls har varit i arbetslivet. De får endast folkpension eller garantipension.

Jag tycker det är viktigt att studera arbetsfördelningen mellan arbets- och folkpensionen också genom denna gruppering, eftersom grupperna skiljer sig från varandra i såväl storlek, struktur som pensionens nivå. Dessutom har det skett betydliga förändringar i grupperna under den tid som studien omfattar.

Antalet pensionärer har ökat kraftigt i Finland under de senaste årtiondena. Hur har de här tre olika pensionärsgrupperna utvecklats?

Den grupp som endast får arbetspension har vuxit med nästan en miljon personer på trettio år. Antalet personer som får både arbetspension och FPA-pension har minskat med nästan en halv miljon och antalet personer som endast får FPA-pension har minskat med ungefär 70 000 personer. De här förändringarna syns också i hur stora andelar grupperna utgör av alla pensionstagare, som idag är ungefär 1,6 miljoner. Andelen personer som endast får arbetspension har ökat från 5 procent till 66 procent, medan andelen personer som får både arbets- och FPA-pension har minskat från 82 procent till 28 procent. Andelen personer som endast får FPA-pension har minskat från 13 procent till 5 procent.

Samtidigt har strukturen av gruppen pensionstagare förändrats betydligt. Pensionstagarna är äldre än förr. I synnerhet utgör de som fyllt 75 år och de som fyllt 85 år nu mycket större andelar än tidigare. Dessutom har antalet sjukpensionstagare minskat betydligt, i synnerhet bland åldersgrupper över 50 år. Bland sjukpensionstagarna har FPA-pensionens betydelse ökat i och med detta.

Hur stora summor talar vi om – hur mycket har pensionerna stigit?

Den genomsnittliga totalpensionen har stigit reellt med ca 50 procent på trettio år. I fjol var den genomsnittliga totalpensionen nästan 2 140 euro i månaden, medan den 30 år tidigare var 1 460 euro i månaden. Men i den största gruppen, de som endast får arbetspension, var den genomsnittliga totalpensionen större, nästan 2 600 euro i fjol. Totalpensionens reella ökning förklaras därför till en stor del av att pensionerna i denna grupp har stigit. I den grupp som endast får arbetspension har pensionsnivån dock ökat klart långsammare sedan 2010-talet. 

Hur har pensionen utvecklats i de mindre pensionärsgrupperna?

I den grupp som får både arbetspension och FPA-pension var totalpensionen 1 300 euro i månaden i genomsnitt, dvs. ungefär hälften av motsvarande nivå i den grupp som får endast arbetspension. I utvecklingen av totalpensionen i den här gruppen syns närmast hur folkpensionens basdel steg för steg togs bort. Det minskade den genomsnittliga totalpensionen ända till år 2001. Bland dem som endast får FPA-pension har den genomsnittliga totalpensionen hållits mer eller mindre oförändrad. I fjol var den 960 euro i månaden. Den viktigaste förändringen var införandet av garantipensionen år 2011, som höjde pensionens nivå. 

Du har också studerat utvecklingen av nya pensionärers pensioner. Hur skiljer den sig från de övriga?

Nypensionerade, alltså nya pensionärer, är en viktig grupp när man vill förstå hur pensionerna utvecklas. Pensionens nivå bestäms ju vid den tidpunkt då en person går i pension. De nypensionerades pensionsnivå berättar också om pensionernas framtida nivå.

Den genomsnittliga totalpensionen bland dem som gick i pension år 2025 var ungefär 2 000 euro i månaden, dvs. något mindre än medelpensionen bland alla pensionstagare. Ännu år 2017 var nypensionerades totalpension större. Efter det har det vänt, och de nypensionerades genomsnittliga totalpension har varit lägre än medelpensionen. Utvecklingen kan tyda på att yngre generationers totalpensioner inte längre ökar generation för generation så som under tidigare årtionden.

Du har länge forskat i nästan 1,6 miljoner finländares inkomster. Vad funderar du mest på när det gäller den här befolkningsgruppen?

Pensionernas nivå studeras ofta genom medelpensionen. Eftersom arbetspensionerna har en klart högre nivå än FPA-pensionerna, utgör arbetspensionerna nästan 90 procent av den genomsnittliga totalpensionen. Arbetspensionen är utan tvekan pensionsskyddets viktigaste del.

Men ungefär var tredje pensionär får FPA-pension utöver arbetspensionen. Om studierna för mycket fokuserar på den genomsnittliga pensionens utveckling, kan det hända att man förbiser FPA-pensionernas betydelse för att trygga de pensionärers utkomst som har låga inkomster. Pensionssystemet har ju som mål att inte bara trygga en skälig utkomst i förhållande till tiden före pensionen utan också förebygga fattigdom.

---

Juha Rantalas artiklar om utvecklingen av pensionsskyddets struktur och totalpensionen kan läsas i en ny rapport som PSC publicerat.  Rapporten är den andra delen i trilogin Eläketurvan rakenne muutoksessa (Pensionsskyddets struktur i förändring). Trilogins första del, rapporten Eläketurvan rakenteelliset uudistukset kansainvälisessä vertailussa (Strukturella pensionsreformer i internationell jämförelse), utkom i fjol. Trilogins tredje del utkommer i slutet av år 2026. Den handlar om pensionsskyddets strukturer i exempelländer.

Läs mer

Suomen eläketurvan kokonaisuus eilen, tänään, huomenna. ETK:n raportteja 9/2026  (Julkari.fi)
Eläketurvan rakenteelliset uudistukset kansainvälisessä vertailussa. ETK:n raportteja 9/2025 (Julkari.fi)
Tutkimustietoa eläketurvan riittävyydestä (Etk.fi)