Tillbaka till Aktuellt
19.3.2020

Regeringen har godkänt arbetsmarknadens centralorganisationers förslag om åtgärder för att bl.a. sänka sysselsättningskostnaderna. En del av förslagen gäller pensionsavgifterna.

Enligt förslaget ska arbetspensionsavgiften för arbetsgivare inom den privata sektorn tillfälligt sänkas med 2,6 procentenheter. Det innebär en tillfällig avvikelse från regeln att avgiftsändringarna ska fördelas 50/50. Den tillfälliga sänkningen görs så snabbt som möjligt, dock senast 1.6, och ska vara i kraft till årets slut.

Förslaget innebär en avgiftslättnad på 910 miljoner euro för arbetsgivarna inom den privata sektorn. För sänkningen av avgiften används arbetspensionssystemets EMU-buffert, som för tillfället uppgår till ca 7 miljarder euro. Bufferten återuppbyggs genom en tillfällig höjning av arbetsgivaravgifterna åren 2022–2025 så att den tillfälliga sänkningens inverkan kompenseras helt.

Möjlighet att skjuta upp ArPL-avgifterna med 3 månader

I förslaget uppmuntras privata arbetsgivare och arbetspensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser och -kassor att avtala om att skjuta upp betalningstidpunkterna för pensionsavgiften med tre månader.  Företagare och arbetsgivare som behöver ett uppskov ska ändå avtala om betalningsarrangemangen separat med sin egen pensionsanstalt.

Företagens möjligheter att betala sina arbetspensionsförsäkringsavgifter med återlåning förbättras så att Finnvera beviljar företagen säkerheter som återlåningen förutsätter.

Arbetsmarknadsorganisationerna anser att pensionsbolagen har skäl att avhålla sig från att betala kundåterbäringar under den tid då det görs lättnader i solvensbestämmelserna för arbetspensionsbolagen och arbetsgivarnas pensionsavgifter sänks.


Vad är EMU-bufferten?

EMU-bufferten är en benämning på två fonder som har byggts upp inom arbetspensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringssystemet. Arbetsmarknadsorganisationerna avtalade om att grunda buffertfonderna år 1997.

Med de tillgångar som finns i buffertarna bereder man sig på ekonomiska störningar och konjunktursvängningar. Med hjälp av dem kan det undvikas att t.ex. arbetspensionsavgiften varierar kraftigt med konjunkturerna.

Buffertarna har byggts upp genom att under ekonomiskt goda tider ta ut lite mer socialförsäkringsavgifter av arbetsgivare och arbetstagare än vad som då har behövts. Pengarna har samlats in som en del av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna av arbetsgivarna och arbetstagarna.

Buffertmedlen har funnits på två ställen, i arbetspensionssystemet för den privata sektorn och i Sysselsättningsfonden. Inom arbetspensionssystemet har pengarna lagrats i en penningbuffert i arbetspensionsförsäkrarnas, dvs. arbetspensionsbolagens, -kassornas och stiftelsernas, balansräkningar. Bufferten kallas utjämningsavsättning. Inom den offentliga sektorn har det inte samlats motsvarande buffertar i arbetspensionsfonderna.

Nyheten har uppdaterats 20.3. kl. 15.05 efter regeringens presskonferens. Rubriken har formulerats om och en uppgift om att regeringen godkände arbetsmarknadsorganisationernas förslag har lagts till.

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.