Pressmeddelande

Finländarnas förtroende för pensionsskyddet har förstärkts från fjolåret. Om pensionssystemets ekonomiska hållbarhet behövde stärkas, vore det mest accepterade alternativet fortfarande att höja pensionsavgifterna. Endast var tredje skulle godkänna en höjning av pensionsåldern. Coronakrisen har inte nämnvärt påverkat åsikterna.

Årets första nummer av tidskriften Arbetspension handlar bl.a. om pensionsanstalternas fjolårsbokslut och coronakrisens inverkan på ekonomin.

Bland företagarna upplever 57 procent att de betalar in till ett tillräckligt pensionsskydd, medan 43 procent upplever att de betalar in för lite. En majoritet av företagarna betalar ändå in för lite i förhållande till sina inkomster, visar Pensionsskyddscentralens färska undersökning.

Psykisk ohälsa gick för första gången förbi sjukdomar i rörelseorganen som allmännaste orsak till sjukpensionering. Antalet pensioner som beviljades till följd av psykisk ohälsa vände och började öka tydligt år 2016. Speciellt unga kvinnor och kvinnor nära pensionsåldern har under de senaste åren allt oftare pensionerats på grund av depression.

Vid utgången av år 2019 fick 25 000 personer partiell ålderspension, 6 000 mer än år 2018. Nästan alla väljer att ta den partiella ålderspensionen till 50 procent. Den genomsnittliga partiella ålderspensionen var 800 euro och medianen 720 euro i månaden, framgår det från Pensionsskyddscentralens statistik.

Finländarnas genomsnittliga månadspension steg för första gången över 1 700 euro. Den har reellt stigit nära 200 euro på ett årtionde. Nästan 40 procent fick mindre än 1 250 euro i månaden i pension. Pensionstagarnas andel växte i alla andra landskap förutom i Nyland. Där betalades också landets största pensioner, de minsta betalades i Södra Österbotten.

Enligt statistik från Pensionsskyddscentralen gick finländare i arbetspension i fjol i genomsnitt vid 61,5 års ålder, drygt två månader senare än år 2018. Antalet nya ålderspensionstagare var 44 500 personer, nära 10 procent färre än år 2018.

OECD berömmer Finland för de låga inkomstskillnaderna bland pensionärer i en färsk översikt. OECD uttrycker också oro för hur finländska företagares pensioner ska räcka till och föreslår åtgärder beträffande företagarnas pensionsskydd. Pensionernas nivå kommer att vara lägre i förhållande till arbetsinkomsterna i framtiden i de flesta OECD-länder, också i Finland.

De låga födelsetalen i Finland kan delvis förklaras av att människorna skaffar barn senare, visar ett samarbetsprojekt mellan Pensionsskyddscentralen, Helsingfors universitet och Max Planck-sällskapet. Om demografernas fruktsamhetsscenario förverkligades, skulle trycket att höja pensionsavgifterna på lång sikt halveras.    

Aktiveringsmodellen som i början av år 2018 infördes inom utkomstskyddet för arbetslösa ledde till en tydlig ökning av sjukpensionsansökningar och antalet nya sjukpensionerade. Ansökningarna om sjukpension ökade mest bland arbetslösa som var nära pensionsåldern, visar Pensionsskyddscentralens undersökning.