Tillbaka till Aktuellt
9.7.2020

Finländarnas förtroende för pensionsskyddet har förstärkts från fjolåret. Om pensionssystemets ekonomiska hållbarhet behövde stärkas, vore det mest accepterade alternativet fortfarande att höja pensionsavgifterna. Endast var tredje skulle godkänna en höjning av pensionsåldern. Coronakrisen har inte nämnvärt påverkat åsikterna.

Tre av fyra (74 %) finländare litar på pensionssystemet, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) pensionsbarometer. Förtroendet ökade med dryga sex procentenheter från år 2019. På samma gång har misstron minskat med sju procentenheter. Enkätundersökningen görs årligen för att mäta finländarnas uppfattningar om pensionsskyddet och pensionerna. 

–  Den största förändringen har skett bland 35–49-åringarnas åsikter. Deras förtroende för pensionsskyddet har ökat med rentav 12 procentenheter, berättar nationalekonom Sanna Tenhunen

Enligt Tenhunen förhåller sig också kvinnorna, arbetstagarna, företagarna, de med utbildning på högre nivå samt höginkomsttagare positivare till pensionsskyddet än tidigare.  

Mest förtroende för pensionssystemet har de som är i pensionsåldern (90 %) och 50–64-åringarna, som närmar sig pensionsåldern (77 %). En knapp sjättedel av finländarna har litet förtroende eller inget alls. Oron över att de yngre generationerna måste betala för mycket för de äldres pensioner tynger speciellt 25–34-åringarna. 

– De goda resultaten kan delvis förklaras av att i likadana krissituationer som coronaepidemin förstärks ofta förtroendet för de gemensamma institutionerna, bedömer Jaakko Kiander.

Corona minskade inte förtroendet eller utkomsten

En majoritet (69 %) av finländarna upplever att de problem som orsakats av coronaviruset inte har haft just någon inverkan på deras förtroende för pensionsskyddet.  

Relativt få finländare upplever oro över att de på grund av coronaviruset skulle bli tvungna att lida av en märkbart sämre utkomst. Tre procent är mycket oroliga och 11 procent är ganska oroliga. Fem procent uppgav att de hade upplevt en märkbar försämring av sin utkomst. 

–  Förtroende för pensionsskyddet har minskat mest bland dem som oroar sig för sin utkomst och dem vars utkomst har försvårats under krisen. Iakttagelsen motsvarar resultat från tidigare undersökningar, i vilka det observerats att arbetslöshet inverkar på förtroendet, kommenterar forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen.   

Kuivalainen tror att en förlängd coronakris skulle öka utkomstsvårigheterna. Det här skulle också förr eller senare inverka på förtroendet för pensionsskyddet.

Var tredje skulle godkänna en höjning av pensionsåldern

Om pensionssystemets ekonomiska hållbarhet behövde stärkas, vore det mest accepterade alternativet liksom föregående år att höja pensionsavgifterna (42 %). En höjning av pensionsåldern är en annan metod som får åtminstone ett visst understöd. Var tredje skulle godkänna det, men utan förbehåll endast var tionde. 

Finländarna vill inte skära ner framtida eller löpande pensioner. 62 procent motsätter sig helt och hållet att förmånerna för dem som redan pensionerats minskas. Nästan varannan förhåller sig lika snävt till nedskärningar som gäller pengarna som ska betalas till framtida pensionärer.

PSC:s pensionsbarometer genomfördes av Kantar TNS Oy. Enkäten gjordes genom telefonintervjuer i maj 2020 och i den deltog 1 005 finländare i åldern 18–79 år. Felmarginalen är ca 3 procentenheter.

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.