Statistik över pensionstagarna i Finland

Finlands officiella statistik, logo.

Statistiken över pensionstagarna i Finland innehåller uppgifter om lagstadgade pensioner som betalas i Finland. Uppgifter om pensionstagare bosatta i Finland och pensionstagare bosatta utomlands framställs separat. Statistiken produceras i samarbete med FPA.

Statistik över pensionstagarna i Finland 2025

  • Pensionstagarnas genomsnittliga totalpension var 2 138 euro i månaden år 2025. Medianpensionen var 1 886 euro i månaden.
  • Kvinnornas medelpension var 1 930 euro och männens 2 388 euro.
  • De största pensionerna betalades i Nyland. På kommunnivå fanns de största pensionerna i Grankulla.
  • De i genomsnitt minsta pensionerna fanns i Södra Österbotten.
  • Antalet personer som får sjukpension minskar årligen.

På den här sidan

Pensionstagare

1,65 miljoner pensionstagare

I slutet av år 2025 betalades i Finland pension till 1 650 000 personer. Till de lagstadgade pensionerna hör arbetspension, folkpension, garantipension och pensioner enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

Av pensionstagarna var 1 643 000 arbets- och folkpensionstagare, 116 000 var garantipensionstagare och 24 000 var pensionstagare med pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

Tabell: Pensionstagare med lagstadgad pension efter kön (PxWeb)

Arbets- och folkpensionstagare

I slutet av 2025 betalades pensioner inom arbets- och folkpensionssystemet till sammanlagt 1 643 000 personer. Av dem bodde 98 procent i Finland. Av Finlands befolkning fick 28 procent någon pension. Av pensionstagarna var 37 000 bosatta utomlands.

Av de personer som fick arbets- och folkpension var 68 procent sådana som fick enbart arbetspension. Av samtliga pensionstagare fick 27 procent folkpension vid sidan av arbetspensionen. Av pensionstagarna fick 5 procent endast folkpension.

Tabell: Pensionstagare efter pensionssystem och kön (Excel)

De unga pensionstagarna får som pension oftast endast folkpension. Hos den äldre befolkningen i förvärvsaktiv ålder är arbetspensionens andel däremot större.

Vid utgången av år 2025 fick nära 90 procent av pensionstagarna i åldern 20–29 år endast folkpension och av 30–39-åringarna över 60 procent. I 40–49-åringarnas åldersgrupp var andelen som fick endast folkpension 43 procent. I den här åldersgruppen fick 29 procent både arbets- och folkpension och 28 procent endast arbetspension.

Hos dem som fyllt 50 år minskar andelen som får endast folkpension kraftigt för att vara endast ca 2 procent bland dem över 60 år. Andelen som får endast arbetspension ökar däremot. Hos 50–59-åriga pensionstagare fick ca hälften endast arbetspension, hos 60–69-åringarna 74 procent och hos 70–79-åringarna 71 procent. Även i åldersgruppen för dem äldre än 80 år var andelen som får endast arbetspension tydligt störst (68 %) vid utgången av år 2025.

Tabell: Pensionstagare efter pensionssystem och ålder (Excel)

Egenpensionstagare

De med egen pension är alla som får ålderspension, sjukpension, och specialpension för lantbruksföretagare.

Av de pensionstagare som bor i Finland fick 1 578 000 personer egen pension år 2025. Av dem som fick egen pension var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Granskat efter pensionsslag var kvinnornas andel större i alla andra pensionsslag förutom i sjukpensionerna. Av ålderspensionstagarna var 55 procent kvinnor och av dem som fick specialpension för lantbruksföretagare var 80 procent kvinnor. Av sjukpensionstagarna var något fler män (51 %) än kvinnor.

Tabell: Egenpensionstagare efter pensionsslag och kön (Excel)

I de äldre åldersgrupperna var kvinnornas andel större

Av samtliga egenpensionstagare hade 84 procent (1 328 000) fyllt 65 år. Antalsmässigt fanns flest pensionstagare i åldersgrupperna 65–69- och 70–74-åringar, i båda nära 330 000.

Männens andel av egenpensionstagarna var större i nästan alla åldersgrupper som bestod av dem yngre än 65 år. Skillnaderna mellan män och kvinnor var ändå små.

I åldersgrupperna för pensionstagare över 65 år var kvinnornas andel större än männens. Kvinnornas andel ökade närmare de äldre åldersgrupperna. Av 65–69-åringarna var kvinnornas andel 52 procent, av 80–84-åringarna utgjorde de 58 procent och av dem som fyllt 90 år utgjorde de 71 procent.

Tabell: Egenpensionstagare efter ålder och kön (Excel)

Befolkningsandelen som får egen pension

Egenpensionstagarnas andel av befolkningen över 16 års ålder var 33 procent år 2025. Andelen har under de senaste åren hållits på en jämn nivå kring 33 procent.

Tabell: Egenpensionstagarnas andel av befolkningen över 16 års ålder efter landskap 31.12.2025 (Excel)

Stora skillnader i befolkningsandelarna som får pension mellan landskapen

Granskat landskapsvis var andelen med egen pension bland befolkningen över 16 års ålder minst i Nyland med 26 procent år 2025. Näst minst var den i Birkaland (31 %) och på Åland (32 %). Störst var befolkningsandelen pensionstagare i Södra Savolax, 46 procent. Den översteg 40 procent också i Kajanaland (44 %) och i Kymmenedalen (42 %).

Pensionens storlek

Den genomsnittliga totalpensionen 2 138 euro i månaden

För dem som fick egen pension var den genomsnittliga totalpensionen 2 138 euro i månaden år 2025. Männens genomsnittliga pension var 2 388 euro och kvinnornas 1 930 euro. De som får partiell ålderspension ingår inte i siffrorna.

För dem som fick egen pension var medianpensionen 1 886 euro i månaden år 2025. Männens medianpension var 2 102 euro och kvinnornas 1 742 euro. Att kvinnornas pensioner är lägre beror till stor del på en lönenivå som i genomsnitt är lägre än männens och på en kortare tid i arbetslivet.

Av de i Finland bosatta egenpensionstagarna hade 55 procent en totalpension som var under 2 000 euro i månaden. Av kvinnorna fick 62 procent en pension på under 2 000 euro i månaden och av männen 46 procent. En månadspension på över 4 000 euro betalades till 6 procent av pensionstagarna. Av männen fick 10 procent och av kvinnorna 3 procent en månadspension på över 4 000 euro.

Mer än 6 000 euro i månadspension fick en dryg procent av pensionstagarna i Finland. Av dem var majoriteten (81 %) män.

Medelpensioner efter region

Tabell: Genomsnittlig totalpension efter kommun år 2025 (Excel)

År 2025 betalades de största pensionerna i Finland i Nyland, där månadspensionen i genomsnitt var 2 513 euro. De näst största pensionerna fanns på Åland, 2 268 euro, och i Egentliga Finland, 2 123 euro.

På kommunnivå fanns de största pensionerna i Grankulla, där månadspension var i genomsnitt 3 850 euro. Näst störst var medelpensionen i Esbo, 2 846 euro i månaden.

De i genomsnitt minsta pensionerna betalades i Södra Österbotten, 1 872 euro. De därefter näst lägsta pensionerna betalades i Norra Karelen (1 882 €) och Mellersta Österbotten (1 893 €).

Ålderspensionstagarna

I Finland fanns 1 408 000 ålderspensionstagare vid utgången av år 2025. Av dem var 55 % kvinnor och 45 % män. Av samtliga ålderspensionstagare fick 67 000 personer partiell förtida ålderspension.

Av ålderspensionstagarna fick 72 procent (1 011 000) endast arbetspension. Av männen fick 79 procent och av kvinnorna 66 procent endast arbetspension. Av alla ålderspensionstagare fick 27 procent folkpension vid sidan av arbetspension och 2 procent endast folkpension.

Av ålderspensionstagarna är nästan hälften över 75 år

Antalet ålderspensionstagare under 65 år (exkl. partiell ålderspension) har minskat kraftigt under de senaste åren. Till exempel år 2017 fick ca 108 000 personer under 65 år ålderspension och år 2020 ca 76 000 personer. Av ålderspensionstagarna år 2025 var 20 000 yngre än 65 år. Deras andel var 2 procent av alla som fick ålderspension. Antalet ålderspensionstagare i åldern 65–74 år var cirka 650 000, dvs. 48 procent av alla. Andelen personer som fyllt 75 år var exakt hälften av alla och andelen personer som fyllt 85 år var 13 procent av pensionstagarna.

Kvinnornas andel av ålderspensionstagarna ökade närmare de äldre åldersgrupperna. Av under 65-åringarna var klart under hälften (42 %) kvinnor. Av 65–74-åringarna var andelen kvinnor 52 procent. För dem över 75 år var andelen redan en klar majoritet (58 %).

Ålderspensionstagarnas månadspension i genomsnitt 2 233 euro

År 2025 var den genomsnittliga totalpensionen för ålderspensionstagarna 2 233 euro i månaden. I siffran ingår inte de som får partiell ålderspension. Ålderspensionstagarnas genomsnittliga månadspension var 2 521 euro för män och 2 001 euro för kvinnor.

Medianen för totalpensionen för dem som fick ålderspension var 1 978 euro i månaden år 2025. Medianen för månadspensionen var för män 2 224 euro och för kvinnor 1 816 euro.

Tabell: Ålderspensionstagarnas totalpension: medelpension (Excel)

Tabell: Ålderspensionstagarnas totalpension: medianpension (Excel)

Majoriteten av dem som tar ut partiell ålderspension tar ut 50 procent av pensionen

Vid utgången av år 2025 fick 36 100 män och 30 500 kvinnor partiell ålderspension, alltså totalt 67 000 personer. Antalet med pensionen minskade med cirka 4 000 personer från året innan.

Pensionen är enligt personens eget val 25 eller 50 procent av den arbetspension som personen tjänat in till och med det. Av männen hade 86 procent och av kvinnorna 76 procent valt att ta ut 50 procent av pensionen.

År 2025 var den genomsnittliga totalpensionen för dem med partiell förtida ålderspension 807 euro i månaden. Männens månadspension var i genomsnitt 907 euro och kvinnornas 690 euro. Tabell: Totalpensionen för dem med partiell förtida ålderspension efter kön (Excel)

Sjukpensionstagarna

Sjukpensionstagarnas antal har sjunkit över 20 procent på tio år

År 2025 fanns det 173 000 sjukpensionstagare bosatta i Finland. Det är ca 45 000 färre än för tio år sedan år 2015, då sjukpensionstagarnas antal var 218 000 personer.

Sjukpensionstagarnas antal har minskat hos både män och kvinnor. Vid utgången av år 2015 fick 112 000 män och 106 000 kvinnor sjukpension, jämfört med utgången av år 2025 då lite under 90 000 av både männen och kvinnorna fick sjukpension.

Av sjukpensionstagarna har en tredjedel fyllt 60 år

År 2025 var en tredjedel av dem med sjukpension över 60 år. Andelen för 50–59-åringarna var 18 procent och 45–54-åringarnas andel var 19 procent. Andelen sjukpensionstagare yngre än 35 år var 15 procent.

Sjukpensionstagarna fördelade sig jämnt mellan män och kvinnor. Det fanns lite fler män i de yngre åldersklasserna, men i de äldre åldersklasserna ökade kvinnornas andel. Kvinnor över 60 år (51 %) var bara något fler än män.

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar orsak till pension för över hälften av sjukpensionstagarna

År 2025 var 55 procent av samtliga sjukpensionstagare (97 000 personer) sjukpensionerade på grund av psykisk ohälsa. Andelen för psykisk ohälsa var lika stor hos både män och kvinnor.

Sjukdomar i rörelseorganen var den näst allmännaste orsaken till arbetsoförmåga. Det var orsak till att 16 procent, dvs. 29 000 personer, fick pension. Hos kvinnor var andelen för sjukdomar i rörelseorganen 18 procent och hos män 15 procent. Alla andra sjukdomshuvudgruppers andelar var under 10 procent.

Tabell: Sjukpensionstagarna efter sjukdomshuvudgrupp och kön (Excel)

Depression vanligaste orsaken till pensionering bland personer med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa var orsak till att 98 000 personer fick sjukpension. Hos 28 procent var orsaken till arbetsoförmåga depression. Bland kvinnorna var andelen för depression 36 procent och bland männen 20 procent. Depression var en ju allmännare orsak ju äldre pensionstagare det var fråga om.

Andelen personer av befolkningen som får sjukpension har minskat under de senaste årtiondena

År 2025 fick 5,0 procent av befolkningen i åldern 16–64 år i Finland sjukpension. Andelen personer som får sjukpension har minskat klart på lång sikt, eftersom ännu för ett par årtionden sedan var de arbetsoförmögnas andel av den aktiva befolkningen 7,4 procent.

Minst sjukpensionstagare i förhållande till befolkningen fanns det i Nyland, där 3,3 procent av befolkningen i åldern 16–64 år var arbetsoförmögna. De näst lägsta andelarna fanns på Åland (3,5 %) och i Österbotten (4,1 %). Flest arbetsoförmögna fanns det i Kajanaland (8,0 %) och i Södra Savolax (7,6 %).

Tabell: Sjukpensionstagarnas andel av befolkningen i åldern 16–64 år efter landskap 31.12.2025 (Excel)

Antalet sjukpensionstagare bosatta i Finland och genomsnittlig totalpension

Familjepensionstagarna

Familjepension betalades till 205 000 efterlevande makar och till 16 000 barn i Finland år 2025. Av efterlevandepensionstagarna var 179 000 kvinnor och 26 000 män.

En stor del av efterlevandepensionstagarna är ålderstigna. Tre fjärdedelar av dem hade fyllt 75 år. Andelen av efterlevande makar i åldern 75–84 år var 40 procent och andelen äldre än det var 35 procent. Av efterlevandepensionstagarna var 8 procent yngre än 65 år.

Tabell: Efterlevandepensionstagare efter ålder och kön (Excel)

Beloppet på familjepensionstagarnas pension

År 2025 var samtliga i Finland bosatta efterlevandepensionstagares genomsnittliga familjepension 786 euro i månaden. Kvinnornas efterlevandepension var i genomsnitt 836 euro och männens 441 euro i månaden. Den genomsnittliga familjepensionen för barn som fick familjepension var 798 euro i månaden år 2025.

Pensionstagare bosatta utomlands

Utomlands fick 36 600 personer pension från Finland vid utgången av år 2025. Det här är 2 procent av alla pensionstagare som får pension från Finland. Av de utomlands bosatta pensionstagarna var drygt hälften (53 %) finländska medborgare.

År 2025 fick 88 procent av de utomlands bosatta pensionstagarna ålderspension. Sjukpension betalades till 3 procent och familjepension till 12 procent.

Tabell: Antalet arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands och genomsnittlig totalpension efter bosättningsland

Över hälften av pensionerna betalades till Sverige

Från Finland betalades pension till över 100 länder år 2025. Av pensionerna betalades 39 procent (14 100) till Sverige. Näst mest pensioner betalades till Estland (5 400), Tyskland (2 000) och Spanien (1 900).

Den genomsnittliga totalpensionen som betalades från Finland till utlandet var 668 euro i månaden år 2025. Storleken på medelpensionen varierade ändå stort länderna emellan.

Om man granskar de tio länder som hade de högsta antalen pensionstagare, hade pensionstagarna bosatta i Spanien den största genomsnittliga totalpensionen, 1 724 euro i månaden. Näst störst medelpension hade pensionstagarna bosatta i Frankrike, 1 668 euro i månaden.

Medelpensionen hos pensionstagarna bosatta i Polen var däremot den lägsta, 310 euro i månaden. De därefter följande minsta medelpensionerna fanns hos pensionstagarna bosatta i Australien (395 €) och i Sverige (405 €).

(Uppdaterad 31.3.2026)

Läs mer på Etk.fi:

Regional data i PSC:s statistikdatabas:

Tabeller i PSC:s statistikdatabas:

Tabeller och diagram i delen Nyckeltal:

Sakkunnig på området:

Fråga statistiktjänsten:

Statistikens tabeller i statistikdatabasen:

Nyheter och pressmeddelanden:

Offentliggöranden av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Publikationer av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Statistik över pensionstagarna i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten
Statistikens webbsida: Statistik över pensionstagarna i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av Finlands arbets- och folkpensionstagare.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om arbetspensions- och folkpensionstagare samt nypensionerade.

Uppgifter om pensionstagare bosatta i Finland och pensionstagare bosatta utomlands framställs separat.

Klassificeringar

Pensionssystem, pensionsslag, storleken på pensionen, pensionstagarens kön, ålder och nationalitet, bosättningsland; sjukdomsklassificeringen ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s register.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna för statistiken utkommer på våren följande år och för de nypensionerades del senare. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Uppgifterna i statistiken finns att få från och med år 1981. Statistiken har kompletterats med uppgifter om nypensionerade från och med år 2001.

Tidsserierna i statistiken är i huvuddrag jämförbara. Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, folkpension, ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, familjepension, nypensionerad

 

Pensionstagare

Person som får egen pension eller familjepension på statistikårets sista dag. Pension kan samtidigt betalas enligt flera olika lagar och pensionsslag. En person kan få pension enligt arbets- och folkpensionslagarna, garantipension eller pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

Egenpensionstagare

Den som får ålderspension, partiell förtida ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, deltidspension, specialpension för lantbruksföretagare, garantipension eller sjukpension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

Familjepensionstagare

Person som får efterlevandepension eller barnpension.

Pensionstagare med lagstadgad pension

Person som får arbets- eller folkpension, garantipension eller pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

De som får lagstadgad pension indelas i följande grupper:

  • Samtliga pensionstagare
  • Arbets- eller folkpensionstagare
  • Arbetspensionstagare
  • Folkpensionstagare
  • Pensionstagare med pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker: alla, de som enbart får den här pensionen, övriga
  • Garantipensionstagare: alla, de som enbart får garantipension, övriga

Arbets- och folkpensionstagare

En person som får egen pension eller familjepension från arbets- eller folkpensionssystemet. Den som enbart får garantipension eller pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker hör inte till gruppen.

Pensionstagare med pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker

En person som får en förmån som betalas som pension med stöd av trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, militärskadelagen eller lagarna om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. Pensionen kan vara egenpension eller familjepension.

Garantipensionstagare

Person som får garantipension från FPA. Grunderna för betalning av garantipension fastställs i lagen om garantipension. För verkställigheten av garantipensionen svarar FPA. Garantipensionen är inte en del av folkpensionssystemet.

Nypensionerade

Som nypensionerade betraktas personer som under statistikåret har börjat få egenpension (annan än deltidspension eller partiell ålderspension). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått egenpension (gäller inte deltidspension och partiell ålderspension) på åtminstone två år.

En person anses ha gått i pension enligt arbets- eller folkpensionssystemet det år då han eller hon går i pension enligt respektive system. Av alla nypensionerade förutsätts att de inte har fått pension enligt någotdera systemet på två år.

De som har gått i deltidspension och partiell ålderspension betraktas inte som nypensionerade, dvs. de är inte med i siffrorna om samtliga nypensionerade. Dessa personer tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan egenpension.

Ålder

Pensionstagarens ålder är ålder i slutet av statistikåret. En nypensionerad persons ålder är i regel personens ålder när pensionen börjar. Vid beräkningen av andelen som gått i pension per åldersgrupp används personens ålder vid utgången av statistikåret.

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av personernas ålder.

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften är yngre och hälften äldre än detta.

Pensionens storlek

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp. Eurobeloppen anges på nivån för varje statistikår. Pensionen kan bestå av arbetspension, folkpension, pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker eller garantipension. Den genomsnittliga pensionen är det aritmetiska medeltalet av bruttopensionerna.

Pensionens storlek: Alla som får lagstadgad pension

Uppgifterna grundar sig på lagstadgade pensioner, och storleken på totalpensionen baserar sig således på det sammanlagda beloppet av alla pensioner. Den omfattar alla förmåner som betalats i form av pensioner samt barnförhöjning och fronttillägg med undantag av deltidspension och partiell förtida ålderspension. Egenpensionen innehåller däremot inte beloppet av en eventuell familjepension.

Pensionens storlek: Arbets- och folkpensionstagare

Storleken på arbets- och folkpensionstagarnas totalpensioner grundar sig på det sammanlagda beloppet av alla pensioner. Den omfattar alla förmåner som betalats i form av pensioner samt barnförhöjning och fronttillägg med undantag av deltidspension och partiell förtida ålderspension. Egenpensionen innehåller däremot inte beloppet av en eventuell familjepension.

Egenpension för nypensionerade innehåller de egenpensioner som började samtidigt vid tidpunkten för pensioneringen. Den beskriver personens pensionsnivå vid pensioneringen.

Familjepensionstagares familjepension innehåller endast familjepensionens belopp och totalpensionen alla förmåner som betalas som pensioner till familjepensionstagaren.

Sjukdom

Sjukpensionstagare och nypensionerade med sjukpension statistikförs efter sjukdom utgående från den huvudsakliga sjukdom som utgör grund för pensionen. Uppgifterna om sjukdom bygger i första hand på diagnosen inom arbetspensionssystemet.

Om sjukdomarna anges huvudgrupperna och några centrala undergrupper.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen.

Region

Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Personens bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningskommun fås från FPA:s befolkningsuppgifter.

I statistiken klassificeras bosättningsländerna enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningsland fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Medborgarskap

En persons medborgarskap definieras enligt det medborgarskap som gäller vid utgången av statistikåret. Uppgifterna om medborgarskap fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Befolkningsandel

Pensionstagares befolkningsandel beräknas som i Finland bosatta pensionstagares procentuella andel av dem som är socialförsäkrade av FPA. Praktiskt taget omfattas hela den befolkning som bor i landet, men även finska medborgare som är tillfälligt bosatta utomlands.

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen (PSC) och FPA

1.2 Organisationsenhet

PSC: planeringsavdelning, FPA: Informationstjänster

1.3 Kontaktpersonens namn

Joonas Hautamäki (PSC)
Jari Kannisto (PSC)
Reeta Pösö (FPA)

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
fornamn.efternamn@fpa.fi

Kontaktformulär (PSC)

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20 (PSC)

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172 (PSC)

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

31.3.2026

2.2 Senaste sändning av metadata

31.3.2026

2.3 Senaste uppdatering av metadata

31.3.2026

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Statistiken beskriver antal och medelpensioner av dem som får pension från Finlands arbets- och folkpensionssystem och dem som pensionerats.

3.2 Klassificeringar

Pensionssystem, pensionsslag, storlek på pensionen, pensionstagarens kön och ålder, sjukdomsklassificeringen ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.3 Sektorstäckning

Statistiken omfattar alla lagstadgade pensioner som betalas från Finlands arbets- och folkpensionssystem. Statistiken samlar de pensioner som en person får från olika håll till en helhet.

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person/pensionstagare

3.6 Statistisk population

Personer som får pension från Finlands arbets- och folkpensionssystem.

3.7 Referensområde

Kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.8 Tidstäckning

Statistikens grunduppgifter finns att få från och med år 1981. Uppgifterna om nypensionerade finns att få från och med år 2001.

4. Måttenhet

Personernas antal.
Pensionens storlek: €/mån (bruttobelopp)
Befolkningsandel: %-andel av FPA:s socialförsäkrade befolkning

5. Referensperiod

För pensionstagare statistikårets sista dag. För de pensionerade kalenderår.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

Såväl Pensionsskyddscentralen som FPA är enligt lag skyldiga att föra statistik. I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. I lagen om Folkpensionsanstalten konstateras likaså att det hör till FPA:s uppgifter att bl.a. uppgöra statistik, beräkningar och prognoser.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)
Lag om Folkpensionsanstalten (Finlex)

6.2 Datautbyte

Samma datamaterial delas mellan PSC och FPA. En del av datamaterialet levereras även till Statistikcentralen, bl.a. för sysselsättningsstatistiken.

Uppgifter från statistiken sänds varje år till den nordiska socialstatistiska kommittén NOSOSKO samt till THL för statistik till EU:s system för statistik över socialt skydd (ESSPROS).

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Statistiken över pensionstagare i Finland är en gemensam statistik som producerats av Pensionsskyddscentralen och FPA, och som publiceras på PSC:s webbplats.

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Uppgifterna om pensionstagare publiceras årligen i mars. Uppgifterna om nypensionerade publiceras i juni.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Statistik över pensionstagarna i Finland (Julkari)

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Statistik över pensionstagarna i Finland (Julkari)
Statistik över pensionstagarna i Finland, 1991–2017 (Julkari)

10.3 Webbdatabas

Antalet pensionstagare (PxWeb)
Antalet nypensionerade (PxWeb)
Storleken av pensionstagares pension (PxWeb)
Storleken av nypensionerades pension (PxWeb)
Pensionstagarnas befolkningsandel (PxWeb)
Pensionstagare bosatta utomlands (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralens registeruppgifter kan sökas för vetenskaplig forskning.

Pensionsregistrets pensionsuppgifter och registeruppgifter om arbetspensionsförsäkrat arbete i intjäningsregistret kan användas för forskningsändamål i enlighet med offentlighetslagen, dataskyddslagen och lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, även om uppgifterna på individnivå är sekretessbelagda. Det ska vara fråga om vetenskaplig forskning i form av en specificerad undersökning som bygger på en forskningsplan. Registermaterial utlämnas inte för kommersiella ändamål.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är på individnivå, och på basis av dem betalas pensioner.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna plockas ur registren i början av året, och en del av de retroaktiva pensionsbesluten kan saknas från statistikmaterialet.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Datamaterialet blir klart i flera delar och publiceras efter kvalitetskontroller i tre olika publiceringar.

Den första delen publiceras i mars efter statistikåret och den sista i juni.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

I statistiken används den regionklassificering som är gällande under statistikåret (kommuner, landskap, välfärdsområden).

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan 1981. Den har från första början beskrivit antalet personer som får pension från arbets- och/eller folkpensionssystemet och medelpensioner. Flera lagändringar har under denna tid gjorts i båda pensionssystemen och statistikens omfattning har varierat under årens lopp. Statistiken i tidsserierna är i huvuddrag jämförbara.

Bland annat följande ändringar inverkar på jämförbarheten av tidsserierna:

År 1991 kompletterades statistiken genom att inkludera SOLITA-pensionernas belopp i pensionerna för de personer som får arbets- och/eller folkpension. SOLITA-pensionerna är med i medelpensionerna och i pensionernas fördelningar efter storlek. De är primära sett till arbets- och folkpensionen, så tillskottet kompletterar dessa personers pensionsskydd avsevärt.

År 1996 infördes ett nytt begrepp, ’egenpensionstagare’, som motsvarade det tidigare begreppet ’egen- och/eller specialpensionstagare’.

Från och med början av år 2001 betalade man inte längre folkpensionens basdel.  Förändringen ändrade inte på det totala antalet pensionstagare, men den flyttade en del av dem som får både arbets- och folkpension till gruppen med endast arbetspension. Slopandet av basdelen berodde på att folkpensionen ändrades till att bli arbetspensionsavhängig i början av år 1996, då folkpensionen inte längre beviljades utan tilläggsdel. Före 1.1.1996 minskades löpande folkpensioner utan tilläggsdel gradvis i 5 års tid. I och med att basdelen slopats, har folkpension som betalats endast som bostads- eller vårdbidrag, barntillägg eller fronttillägg till en pensionstagare sedan år 1996 inte heller räknats som folkpension.

Sedan år 2008 har begreppet folkpension ändrats så att bostads- eller vårdbidrag för pensionstagare inte längre räknas som pension. Sålunda ingår de inte i siffrorna om pensioner i denna statistik och inte heller i annan statistik om pensioner från FPA. Ändringen minskade lite på pensionernas medelbelopp.

Från och med år 2011 efter att lagen om garantipension trätt i kraft lades garantipensionens belopp till totalpensionen för de personer som får arbets- och/eller folkpension (inte till egen- eller familjepensionen).  Ändringen höjde på totalpensionernas medelbelopp.

Från och med statistikåret 2020 ingår familjepensioner (efterlevandepension och barnpension) med beloppet noll euro inte längre i statistikens siffror. Ändringen inverkar på siffrorna över antalet familjepensionstagare och på den genomsnittliga pensionens nivå. På beloppet på den familjepension som ska betalas inverkar den efterlevande makens egen arbetspension (eller en kalkylerad intjänad arbetspension) samt förmåner enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen. När dessa beaktas kan det leda till att familjepensionen blir noll euro.

Från och med statistikåret 2025 introducerades det nya begreppet ”lagstadgade pensioner” i statistiken, vilket inkluderar personer som tidigare fattats i statistiken, nämligen de som fått enbart garantipension eller enbart pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker. Statistiken omfattar alla lagstadgade pensioner. Uppgifterna har producerats retroaktivt från och med statistikåret 2011.

Före år 2025 innehöll statistiken endast arbets- och folkpensionstagare, och de var 1,6 miljoner. Till följd av ändringen började något under 10 000 nya pensionstagare att omfattas av statistiken. Största delen av statistiken behandlar fortfarande arbets- och folkpensionstagare. Efter utvidgningen inkluderar statistiken som ny uppgift också totalpensionen för garantipensionstagare och för pensionstagare med pension enligt tryggheten med tanke på särskilda risker.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp försvårar jämförelse med andra statistiker som gäller samma statistikområde.

Den här statistiken omfattar endast lagstadgade pensioner, i vilka inte ingår t.ex. frivilliga tilläggspensionsförsäkringar.

15.4 Samanvändbarhet – intern

Uppgifterna om arbetspensioner i statistiken överensstämmer med uppgifterna i statistiken Arbetspensionstagare i Finland som framställts av PSC.

Däremot skiljer sig uppgifterna om folkpensioner från FPA:s pensionsstatistik i fråga om begreppet ’nypensionerad’. I FPA:s statistik används begreppet ’inledd pension’.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens och FPA:s medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Pensionsuppgifter på individnivå som plockats från PSC:s och FPA:s register sammanslås. I den fortsatta behandlingen bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Ändringar av folkpensions- och arbetspensionslagstiftningen sedan år 1980

1980
Åldersgränsen för arbetslöshetspension sänktes till 55 år.

Folkpensionsreformens första etapp, dvs. I A: ändringar i pensionernas struktur och i fastställandet av pensionerna.

Nya ålderdomsstöd beviljades inte längre.

1981
Folkpensionsreformens etapp I B: ändringar i fastställandet av pensionen.

1982
Dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen blev primär i förhållande till arbetspensions-systemets sjukpension.

Den 1 juli trädde lagen om förtidspension för frontveteraner i kraft inom arbetspensions-systemet. På basis av den nya lagen kan i Finland bosatta män som har frontmannatecken beviljas förtidspension för frontveteraner.

Den 1 september fick även kvinnor rätt till frontmannapension inom folkpensionssystemet. Frontmannapension utbetalas till kvinnor på samma grunder som till män.

1983
Folkpensionsreformens etapp II A: förvärvsinkomsterna inverkar inte längre på folk-pensionens tilläggsdel. Folkpensionens bas- och tilläggsdel blev skattepliktiga.

Inom arbetspensionssystemet fick den 1 juli också kvinnor rätt till förtidspension för frontveteraner.

1984
Folkpensionsreformens etapp II B: ändringar i fastställandet av pensionen.

1985
Folkpensionsreformens etapp III: endast pensionstagarens egna arbetspensioner och med dem jämförbara ersättningar inverkar på folkpensionens tilläggsdel.

1986
Förtida ålderspension och individuell förtidspension fogades till förmånerna inom folkpensionssystemet och arbetspensionssystemet inom den privata sektorn.

Lagen om pension för vissa redaktörer och konstnärer i arbetsförhållande (KoPL) trädde i kraft inom den privata sektorns arbetspensionssystem.

Åldersgränsen för arbetslöshetspension återställdes till 60 år på så sätt att nya åldersgrupper inte mer omfattas av rätten till arbetslöshetspension.

Från den 1 november började extra fronttillägg utbetalas.

1987
Deltidspension infördes inom den privata sektorns arbetspensionssystem.

1989
Vårdbidraget för barn blev en handikappförmån och räknades inte längre som pension.

Den 1 juli infördes förtida ålderspension, individuell förtidspension och deltidspension också inom den privata sektorns arbetspensionssystem.

1990
Den 1 juli trädde en ny lag om familjepension i kraft. Familjepension beviljas enligt de nya reglerna när förmånslåtaren avlidit 1.7.1990 eller därefter. Även änklingar och inom arbetspensionssystemet under vissa förutsättningar även tidigare make fick rätt till efterlevandepension. Inom arbetspensionssystemet särskildes efter-levandepension och barnpension. Efterlevandepensionen ställs nu i proportion till den ekonomiska förlust som förmånslåtarens död medfört, genom att den efter-
levande makens inkomst beaktas när pensionsbeloppet fastställs vid en s.k. pensionsjämkning. Inom folkpensionssystemet utvidgades pensionsrätten för efterlevande make som har vårdnad om barn, medan villkoren för pension till barnlös efterlevande make blev snävare. Åldersgränsen för barnpension höjdes till 18 år. Efterlevandepension och barnpension blev skattepliktig inkomst.

1991
Pensioner som beviljas av Sjömanspensionskassan (SjPL-pensioner) anslöts till arbetspensionssystemets gemensamma ansvarsfördelningssystem.

1993
Inom arbetspensionssystemet trädde lagen om arbetstagares pensionsavgift i kraft.

Inom den privata sektorn trädde lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (AvEL) i kraft.

Inom den offentliga sektorn ändrades den allmänna pensionsåldern för nya anställningar till 65 år.

1994
Åldersgränsen för individuell förtidspension höjdes från 55 år till 58 år för personer födda efter år 1939.

Den som får individuell förtidspension kan återgå till förvärvsarbete utan att förlora sin rätt till pension. Beroende på inkomsternas storlek kan pensionen betalas ut till halva beloppet eller avbrytas och lämnas vilande.

Åldersgränsen för deltidspension sänktes inom den privata sektorn från 60 år till 58 år, som är den åldersgräns som tillämpas inom den offentliga sektorn.

Villkoren för arbetslöshetspension blev strängare och folkpensionssystemets regler för arbetslöshetspension ändrades så att de överensstämmer med arbetspensionssystemets regler.

Inom arbetspensionssystemet höjdes den årliga intjäningsprocenten för 60–64-åringar till 2,5 procent.

Inom folkpensionssystemet började man kräva en viss bosättningstid i Finland för beviljande av pension. Folkpensionen och familjepension som Folkpensionsanstalten utbetalar ställs i relation till bosättningstiden i Finland.

EES-lagstiftningen trädde i kraft i Finland.

1995
Inom den privata sektorn trädde lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (AvSL) i kraft.

1996
Folkpensionen ändrades så att den blev arbetspensionsavhängig. De pensioner som börjat utbetalas före 1.1.1996 och som inte innehöll någon tilläggsdel, upphörde gradvis inom loppet av fem år.

Tidsbunden sjukpension ändrades till rehabiliteringsstöd.

Inom arbetspensionssystemet tog man i bruk två olika APL-index, index för personer i förvärvsaktiv ålder och index för personer i pensionsålder.

Inom arbetspensionssystemet skärptes villkoren för rätt till återstående tid. Samtidigt sänktes intjäningsprocenterna för återstående tid för personer över 50 år så att intjäningsprocenten blev 1,2 procent av lönen för personer i åldern 50–59 år och 0,8 procent av lönen för personer i åldern 60–64 år.

1997
Beviljandet av bostadsbidrag, vårdbidrag och fronttillägg är oberoende av om övrig folkpension beviljas.

1998
Alla anställningar som varar kortare tid än en månad eller där inkomsten inte överstiger minimiinkomstgränsen enligt APL samt allt arbete som privata hushåll låter utföra försäkras enligt KoPL.

Den 1 juli sänktes den nedre åldersgränsen för deltidpension till 56 år. Ändringen gäller till slutet av år 2002.

1999
Från den 1 augusti beviljas inte sjukpension enligt folkpensionslagen till en person under 18 år förrän hans eller hennes rehabiliteringsmöjligheter har utretts.

Från den 1 augusti kan sjukpension enligt folkpensionslagen under vissa förutsättningar lämnas vilande för 6–24 månader.

2000
Åldersgränsen för individuell förtidspension höjdes från 58 år till 60 år för personer födda efter år 1943. Inom den offentliga sektorn kan åldersgränsen vara 58 år också för personer födda åren 1944–1946 och 59 år för personer födda år 1947.

Inom arbetspensionssystemet frångicks kravet på s.k. återstående tid, som anslutits till villkoren för beviljande av arbetslöshetspension år 1944. Till arbetslöshetspensionen fogas inte längre någon pensionsdel för återstående tid, utan den betalas först när arbetslöshetspensionen ändras till ålders- eller familjepension.

Minskningsprocenten för förtida ålderspension sänktes från 0,5 procent till 0,4 procent per månad med vilken pensionen tidigareläggs. Procenten för uppskjutet uttag av ålderspension sänktes från 1 procent till 0,6 procent.

2001
Betalningen av beskurna folkpensioner och maketillägg upphörde 1.1.2001.

2002
Den 1 april höjdes den ålder, före vilken sjukpension enligt folkpensionslagen inte beviljas förrän sökandes rehabiliteringsmöjligheter har utretts, till 20 år.

2003
Åldersgränsen för deltidspension återställdes till 58 år för personer födda år 1947 eller därefter. Samtidigt sänktes ålderspensionstillväxten under tiden med deltidspension.

Individuell förtidspension beviljas inte längre personer som är födda efter 1943. Inom den offentliga sektorn kan individuell förtidspension dock beviljas även personer födda 1944–1947.

2005
Inom arbetspensionssystemet genomfördes en stor reform av arbetspensionslagarna. Allt arbete i åldern 18–67 år, även arbete vid sidan av pension, ger ny pensionstillväxt. Pensionen tillväxer också för tider då den försäkrade inte har fått lön utan vissa sociala förmåner. Den årliga tillväxtprocenten för arbetspension höjdes till 1,9 procent för personer i åldern 53–62 år och till 4,5 procent för personer i åldern 63–67 år.

Samordningen av arbetspensioner slopades.

Reglerna för indexjustering inom arbetspensionssystemet ändrades. Alla pensioner uppräknas med arbetspensionsindex (tidigare index för personer i pensionsålder), oberoende av pensionstagarens ålder. Lönekoefficienten används för justering av förvärvsinkomsterna under den förvärvsaktiva tiden, företagararbetsinkomsterna, gränsbeloppen i arbetspensionslagarna samt fribreven. Halvvägsindex (tidigare index för personer i förvärvsaktiv ålder) används vid pensionsberäkningen i de fall där pensionen beräknas enligt bestämmelser som gällde före 2005.

Arbetstagarens pensionsavgift höjdes från 4,6 procent till 5,8 procent för dem som fyllt 53 år.

Inom arbetspensionssystemet kan man gå i pension efter eget val i 63–68 års ålder. Uppskovsförhöjning kan man få efter 68 års ålder. Förhöjningen minskade till 0,4 procent. Inom folkpensionssystemet behölls åldersgränsen 65 år för ålderspension och uppskovsförhöjning.

Åldersgränsen för förtida ålderspension höjdes från 60 till 62 år. För dem som är födda 1945 bibehölls den tidigare åldersgränsen.

Arbetslöshetspensionen avskaffas småningom. De som är födda före 1950 bibehåller rätten till arbetslöshetspension på tidigare villkor.

Den 1 maj trädde en lag om pensionsstöd för långtidsarbetslösa i kraft. Personer som uppfyller villkoren för erhållande av pensionsstöd för långtidsarbetslösa får ålderspension utan förtidsminskning redan vid 62 års ålder enligt både folkpensions- och arbetspensionssystemet.

2007
Inom privata sektorn trädde det i kraft en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL), där de tidigare lagarna on pension för arbetstagare APL, KAPL och KoPL slogs samman.

2008
Ändringar i folkpensionslagstiftningen:

Begreppet folkpension ändrades. Vårdbidrag och bostadsbidrag till pensionstagare räknas inte längre som pension.

Dyrortsklassificeringen påverkar inte längre pensionsbeloppet. Pensionen bestäms enligt den tidigare dyrare kommungruppen.

Gränsen för minsta pension som utbetalas sänktes.

Pensionernas fulla belopp höjdes.

Anstaltsvård minskar inte längre pensionens belopp.

2010
För att göra det lättare för sjukpensionärer att återgå i arbete stiftades en temporär lag som gäller 1.1.2010–31.12.2013. Sjukpensionärer har rätt att förtjäna åtminstone 600 €/mån medan de får pension. Pensionen kan också lämnas vilande för den tid som pensionstagaren arbetar. Inom folkpensionssystemet har det varit möjligt redan tidigare.

Ändringar i arbetspensionslagstiftningen:

Åldersgränsen för deltidspension höjdes till 60 år. Samtidigt ändrades pensionstillväxten under tiden med deltidspension. Pension tillväxer endast för arbetsinkomster, inte längre för deltidspensionens andel. Ändringarna gäller personer som är födda 1953 eller senare.

I sjukpensioner höjdes pensionstillväxten för så kallad återstående tid i åldern 50–63 år från 1,3 procent till 1,5 procent.

Engångsförhöjningar av pensioner till personer som blivit arbetsoförmögna före 51 års ålder betalades ut för första gången. De vilkas pension har fortgått fem år eller mer utan avbrott får förhöjningen till godo. Ju yngre pensionstagaren var när pensionen började, desto större är förhöjningen. Varje pension förhöjs endast en gång.

Livslängdskoefficienten påverkade pensionerna för första gången. Koefficienten minskar beloppet av begynnande arbetspensioner.

2011
Lagen on garantipension trädde i kraft 1.3. Garantipensionen garanterar att personer som är bosatta i Finland får en viss minimipension.

2012
En långtidsarbetslös person född på 1950-talet och som fyllt 62 år kan under vissa förutsättningar få ålderspension utan förtidsminskning.

2013
Inom arbetspensionssystemet avskaffades möjligheten att gå i förtida ålderspension. Ändringen gällde personer som är födda år 1952 eller senare.

Åldersgränsen för deltidspension höjdes till 61 år för personer som är födda år 1954 eller senare.

I folkpensionssystemet ändrades den nedre åldersgränsen för förtida ålderspension till 63 år. De som är födda 1951 eller tidigare kan fortfarande få förtida ålderspension vid 62 års ålder.

I folkpensionssystemet kan ålderspension på basis av rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar beviljas tidigast vid 63 års ålder. Personer födda 1957 och tidigare har fortfarande rätt till ålderspension på basis av rätten till tilläggsdagar vid 62 års ålder.

2014
Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete gäller till utgången av år 2016.

2015
I början av år 2015 trädde en lagändring i kraft, som förpliktar pensionsanstalten att reda ut om den som ansöker om invalidpension har rätt till rehabilitering.

2016
Den nya lagen om sjömanspensioner (SjPL) trädde i kraft. I och med lagen ändrades intjäningsprocenten och arbetspensionsavgifter för att överensstämma med de andra arbetspensionslagarna.

2017
Arbetspensionssystemet reformerades och de centrala ändringarna gällde åldersgränserna för ålderspensionen och intjäningsprocenten.

Den nedre åldersgränsen för ålderspension steg gradvis från 63 år till 65 år. Den första åldersklassen för vilken pensionsåldern höjs är den född år 1955. De som är födda år 1962 är den första åldersklassen vars pensionsålder blir 65 år. De som är födda 1965 är den första åldersklassen vars pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.

Om man skjuter upp ålderspensionen över den lägsta pensionsåldern, räknas en uppskovsförhöjning på pensionen.

Pension tjänas in från och med 17 års ålder (tidigare från och med 18 års ålder).

Pension tjänas in från och med 2017 med 1,5 procent av årsarbetsinkomsterna, från vilka arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte längre tas ut efter 2016. Ett undantag utgörs dock av 53–62-åringarna, som tjänar in pension enligt 1,7 procent till och med 31.12.2025. De som tjänar in pension enligt den förhöjda tillväxten under övergångstiden betalar under motsvarande tid också 1,5 procentenheter mer i arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.

Den partiella förtida ålderspensionen ersatte deltidspensionen. För att ha rätt till partiell ålderspension ska man vara född år 1949 eller senare och ha uppnått den ålder som fastställts som den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. När pensionen börjar får personen inte få någon annan pension som grundar sig på eget arbete eller avträdelsestöd. Den partiella ålderspensionen är enligt personens eget val 25 eller 50 procent av den arbetspension som tjänats in till och med det. En förtidsminskning görs på pensionen om den tas ut före åldersklassens lägsta pensionsålder. I den partiella ålderspensionen ingår inte bestämmelser om arbete.

Sjukpensionen kan beviljas också som arbetslivspension, om den pensionssökande har bakom sig ett arbetsliv med minst 38 år i ett ansträngande och slitsamt arbete. Dessutom krävs arbetsoförmåga, men på lindrigare grunder än i normal sjukpension.

Pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL) trädde i kraft. I den sammanslogs lagen om kommunala pensioner (KomPL), lagen om statens pensioner (StaPL) och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL). Pensionslagen för den offentliga sektorn omfattar också anställda vid Folkpensionsanstalten.

2018
De första arbetslivspensionerna började.

Tidigare publiceringar

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.