Arbetslivslängden och dess utveckling
Yrkesbanans längd, dess placering i tiden och inkomsterna under den aktiva tiden påverkar pensionens nivå. Arbetslivslängden har också konsekvenser för pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. De samhällspolitiska målen att förlänga arbetslivet och höja sysselsättningsgraden ökar behovet av forskningsbaserad kunskap om ämnet.
Under programperioden bedriver vi forskning i de skeden och förändringar under yrkesbanan som är av betydelse för pensionen och undersöker yrkesbanornas längd och förvärvsinkomster och förändringar i dessa i olika befolkningsgrupper. Ett centralt delområde för forskningen är yrkesbanorna bland de äldsta som är i förvärvsaktiv ålder, men föremål för forskning är också skedena i början och mitten av yrkeslivet och i synnerhet förändringar och avbrott i yrkesbanorna. Allt fler arbetar och får pension samtidigt. Under programperioden forskar vi därför i hur allmänt det är att arbeta och få pension parallellt och vilka orsakerna är.
Aktueltt
Arbetsprövning upplevs bidra till återgång i arbete, men det är svårt att få jobb hos en ny arbetsgivare
Största delen av dem som fått jobb genom en arbetsprövning upplevde att arbetsprövningen bidrog till återgången i arbete. Merparten av dem som börjat arbeta igen hade haft arbetsprövning hos sin tidigare arbetsgivare. Pensionsskyddscentralens undersökning (PSC) bygger på intervjuer med personer som deltagit i arbetsprövning. De har intervjuats under och efter rehabiliteringsprocessen.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Höjd pensionsålder förlänger arbetslivet och stärker de offentliga finanserna
Tre månaders höjning av pensionsåldern har ökat sysselsättningen markant mellan den gamla och den nya pensionsåldern, men samtidigt har också arbetslösheten, arbetsoförmågan och andelen personer som står utanför arbetskraften ökat. Bakgrunden är främst att den tidigare ställningen på arbetsmarknaden bibehålls. I effekterna observerades inga könsskillnader, men skillnaderna enligt utbildningsnivå, inkomster och företagarstatus är tydliga. En månads höjning av pensionsåldern har inhämtat 34 miljoner euro per åldersklass i statens kassa. Artikeln är publicerad i Journal of Pension Economics & Finance.
På andra webbplatser:
- Forskningsartikeln: Increasing Statutory Retirement Age, Labor Market Outcomes and Effect Heterogeneity: The 2017 Pension Reform in Finland (Cambridge University Press)
- Parallellpublikation av artikeln (Julkari)
Antalet personer med partiell arbetsförmåga ökar men allt fler av dem är i arbete
På 2000-talet har den självskattade arbetsförmågan förbättrats bland dem som är äldre än 50 år, men försämrats i yngre åldersgrupper. Antalet personer med partiell arbetsförmåga har ökat i synnerhet bland arbetslösa, varav redan ca hälften bedömer att de är delvis arbetsoförmögna. Antalsmässigt flest personer med partiell arbetsförmåga finns dock bland de arbetande. De partiellt arbetsförmögnas sysselsättningsgrad har stigit i synnerhet bland dem som är äldre än 50 år. Undersökningen gjordes på basis av material som Institutet för hälsa och välfärd (THL) samlat in och publicerades i Työpoliittinen aikakauskirja.
Läs mer på Etk.fi:
Arbetslivspensionen fungerar som planerat, men når endast en avgränsad grupp
Arbetslivspension som infördes i pensionsreformen år 2017 verkar fungera som planerat: som specialpension för personer som arbetat länge i tunga arbeten. Pensionsskyddscentralens (PSC) forskning visar att de som får arbetslivspension i genomsnitt har arbetat 44 år vid 63 års ålder och utsatts för fysisk ansträngning under arbetslivet.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Finländarnas arbetslivslängd ökar sakta
Den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt. En majoritet av finländarna arbetar längre än förr, men en del rentav mindre än tidigare, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Fler närståendevårdare i arbetsför ålder – har en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen
Antalet närståendevårdare i arbetsför ålder har ökat med cirka 60 procent åren 2005–2023. Närståendevårdarnas yrkesbanor och inkomster har för första gången undersökts i större omfattning. Enligt Pensionsskyddscentralens undersökning befinner de sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen redan innan närståendevården officiellt börjar.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Att återgå i arbete efter arbetsprövning är ofta en process i flera steg – för många räcker det inte med ett kort försök
Arbetsprövning är ett ändamålsenligt sätt att främja återgång i arbete i vissa situationer efter sjukdom eller olycksfall. Korta arbetsprövningar räcker dock ofta inte ensamma för att säkerställa återgången i arbete. För att kunna bedöma hur arbetspensionsrehabiliteringen lyckas borde rehabiliteringsklienterna följas upp tillräckligt länge och rehabiliteringens innehåll beaktas. Det här framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser: