De som går i ålderspension har nästan 40 års arbetsliv bakom sig
Medianen för arbetslivslängden bland finländare som gått i ålderspension var nästan 40 år i fjol. Enligt Pensionsskyddscentralens färska rapport Työeläkeindikaattorit har medianvärdet för arbetslivslängden bland nya ålderspensionstagare ökat med ett år under de senaste tio åren. Medianen för männens arbetslivslängd var redan mer än 40 år i fjol.
Medianlängden för nya ålderspensionstagares arbetslivsbana har ökat rätt jämnt jämfört med tiden före pensionsreformen år 2017: den har ökat med ett år bland både män och kvinnor.
– Arbetslivslängdens utveckling är ganska positiv. Skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetslivslängd har dock hållits oförändrad under decenniet. Medianen för kvinnornas arbetslivslängd är fortfarande mer än ett år kortare än männens, konstaterar direktör Allan Paldanius på Pensionsskyddscentralen.
Bland dem som blivit invalidpensionerade har arbetslivsbanans medianlängd inte nämnvärt förändrats på ett årtionde. År 2025 var den drygt 27 år, vilket är mer än 12 år kortare än bland dem som gått i ålderspension.
Det finns också en tydlig skillnad i arbetslivslängd bland kvinnor och män som blivit invalidpensionerade. Medianen för männens arbetslivslängd var i fjol nästa tre år längre än kvinnornas.
Invalidpensioneringarna har minskat tydligt på 2000-talet
Invalidpensioneringarna har minskat tydligt under de senaste årtiondena. Under de senaste åren har antalet nya invalidpensionstagare årligen varit drygt 17 000, medan det i slutet av 2010-talet rörde sig kring 20 000.
– Minskningen är avsevärd, i synnerhet när man beaktar att en del av invalidpensionerna nuförtiden beviljas personer som redan fyllt 63 år. Före pensionsreformen år 2017 var det inte möjligt, konstaterar Paldanius.
Flest invalidpensioner beviljas på grund av sjukdomar i rörelseorganen och psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Båda sjukdomsgruppernas andel av nya invalidpensioner har varit en tredjedel under de senaste åren.
Bland unga människor är orsaken till arbetsoförmåga ofta psykisk ohälsa, medan sjukdomar i rörelseorganen leder till att äldre arbetskraft invalidpensioneras.
Hur syns den höjda pensionsåldern och förändringarna i nya invalidpensioner i arbetspensioneringarna?
Höjningen av pensionsåldern har avsevärt minskat pensioneringarna bland 63–64-åringar. Till exempel år 2015 gick nästan hälften av 63-åringarna i pension, medan det i fjol var endast några procent av åldersklassen som gick i pension vid 63 års ålder.
– Pensionering före pensionsåldern har minskat tydligt på ett årtionde. Bland unga kan denna positiva utveckling dock inte ses.
Bland medelålders personer har invalidpensioneringarna minskat tydligt, vilket torde vara en följd av att befolkningens hälsa blivit bättre och hälsovårdstjänsterna utvecklats.
Den äldre arbetskraftens möjligheter att gå i pension före pensionsåldern har blivit snävare, vilket syns i synnerhet genom att 60–62-åringar endast i liten grad går i pension.
Bland unga har utvecklingen däremot varit långsammare. Tidvis har invalidpensioneringarna till och med blivit lite vanligare bland unga människor.
I rapporten Työeläkeindikaattorit sammanställs centrala fakta om pensionerna
Rapporten Työeläkeindikaattorit, som Pensionsskyddscentralen årligen ger ut, erbjuder dem som är intresserade av hur pensionsskyddet utvecklas en aktuell blid av arbetspensionspolitikens måluppfyllelse och utvecklingsriktningar.
Rapporten innehåller de viktigaste siffrorna om pensionernas tillräcklighet, pensionssystemets finansiella hållbarhet och arbetslivslängdens ökning.
Läs mer: Työeläkeindikaattorit 2026 – Työeläkkeet nyt ja tulevaisuudessa (Julkari.fi)
