Arbetspensioneringsålder

Pensioneringsåldern stiger

Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder

År 2018 var den förväntade pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet 61,3 år. Den höjdes med 0,1 år från året innan, i enlighet med förhandsuppskattningarna. Pensioneringsåldern höjs i synnerhet till följd av att åldersgränsen för ålderspension har höjts. Förändringen i pensioneringsåldern mäts med den förväntade pensioneringsåldern, som grundar sig på de åldersklassvisa pensioneringsfrekvenserna.

Det totala antalet nya arbetspensionstagare var lite lägre i fjol än året innan, knappt 69 000 personer. Höjningen av pensionsåldern minskade antalet nya ålderspensionstagare till 49 000 personer. Minskningen från året innan var nästan 8 000.

Antalet nya sjukpensionstagare har minskat tydligt under de senaste tio åren. I fjol vände antalet nya sjukpensioner emellertid uppåt med sju procent och över tusen personer fler fick pension än året innan. En fjärdedel av ökningen hänför sig till personer som är yngre än 50 år och hälften till personer som har fyllt 60. År 2018 började nästan 20 000 personer få sjukpension.

Förväntad pensioneringsålder för 25- och 50-åringar

År 25-åringar 50-åringar
2010 60,4 62,3
2011 60,5 62,4
2012 60,9 62,7
2013 60,9 62,6
2014 61,2 62,8
2015 61,1 62,8
2016 61,1 62,8
2017  61,2  62,8
2018  61,3  63,1

Diagram och tabeller:

Läs mer:

Fråga statistiktjänsten:  

Beskrivning

Arbetspensioneringsålder

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Faktisk pensionsålder
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej

Beskrivning

Statistiken beskriver pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland.

Datainnehåll

Pensioneringsåldern beskrivs med tre medeltal: förväntad pensioneringsålder, median och genomsnittsålder.

Klassificeringar

Arbetssektor, kön, ålder, pensionsslag

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Statistiken grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets register.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna i statistiken publiceras i februari året efter statistikåret. Publiceringsdatumet meddelas i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Tidsserien börjar med år 1996. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till år 1983.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, pensionsövergångar, pensioneringsålder

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensionsåldern är ett nyckeltal som tagits fram på Pensionsskyddscentralen för att mäta pensioneringsåldern utan att det påverkas av befolkningens åldersstruktur. Den beskriver den genomsnittliga pensioneringsålder som bildas för försäkrade i en viss ålder när man antar att pensionsfrekvensen och dödligheten i åldersklassen hålls på samma nivå som under granskningsåret.

Den förväntade pensioneringsåldern beräknas för både 25- och 50-åringar. Den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring beskriver hela den arbetspensionsförsäkrade befolkningens pensioneringsålder och används som ett officiellt mått för att beskriva de förändringar som sker i pensioneringsåldern.

Beräkningen av den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar baserar sig på arbetspensionsförsäkrade som fyllt 50 år. Eftersom beräkningen inte inkluderar personer som gått i pension före 50, är den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar alltid högre än för 25-åringar. Skillnaden visar hur pensionering vid 25–49 år inverkar på pensioneringsåldern.

Genomsnitt

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av de nypensionerades ålder. Vid beräkning av genomsnittsåldern används den ålder då pensionen börjar.

Median

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften av de nypensionerade är yngre och hälften äldre än detta. Vid beräkning av medianåldern används den ålder då pensionen börjar.

Ny arbetspensionstagare

Med nya arbetspensionstagare avses personer vilkas pension på basis av den egna yrkesbanan började under statistikåret eller vilkas pensionsrätt har börjat tidigare, men för vilka beslutet om pension fattats först under statistikåret. Dessutom förutsätts det att personen inte har fått pension på basis av sin egen yrkesbana på åtminstone två år (gäller inte deltidspension eller partiell förtida ålderspension).

I siffrorna för de olika pensionsslagen förutsätts det att personen inte har fått pension enligt respektive slag på två år. I fråga om dem som gått i ålderspension försäkrar man sig om att de inte har fått pension på grundval av sin egen yrkesbana (gäller inte deltidspension eller partiell förtida ålderspension) på två år.

Partiell förtida ålderspension, som infördes år 2017, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som tar ut partiell förtida ålderspension betraktas alltså inte som pensionerade.

Familjepensionerna ingår inte i studien av pensionsövergångar.

Granskningen görs alltid med hänsyn till respektive sektor, vilket innebär att man i konklusionerna om pensioneringarna endast ger akt på pensionerna från respektive sektor. När det gäller hela arbetspensionssystemet förutsätts det att personen inte har fått pension från någondera sektorn på två år.

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsbeskrivning: Pensioneringsåldern 2018

Statistiken över pensioneringsåldern produceras på Pensionsskyddscentralen.

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att Pensionsskyddscentralen (PSC) bland annat har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken.

PSC står för kostnaderna för produktionen av statistiken.

Relevans

Statistiken beskriver pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland.

Fenomenet beskrivs med tre medeltal: förväntad pensioneringsålder, median och genomsnittsålder. Nyckeltalen beskriver pensioneringsåldern på olika sätt och lämpar sig för olika användningsändamål.

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensionsåldern är ett nyckeltal som tagits fram på Pensionsskyddscentralen för att mäta pensioneringsåldern. Den beskriver den genomsnittliga pensioneringsålder som bildas för försäkrade i en viss ålder när man antar att pensionsfrekvensen och dödligheten i åldersklassen hålls på samma nivå som under granskningsåret. Nyckeltalet reagerar endast på förändringar i pensioneringsfrekvensen. Befolkningens åldersstruktur och andra demografiska fenomen påverkar inte den förväntade pensioneringsåldern.

Den förväntade pensioneringsåldern beräknas för både 25- och 50-åringar. Den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring beskriver hela den arbetspensionsförsäkrade befolkningens pensioneringsålder och används som ett officiellt mått för att beskriva de förändringar som sker i pensioneringsåldern.

Av de tre nyckeltalen i statistiken är den förväntade pensioneringsåldern det som bäst beskriver pensioneringsålderns förändring över tid.

Genomsnitt

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av de nypensionerades ålder. Vid beräkning av genomsnittsåldern används den ålder då pensionen börjar.
I internationella jämförelser av pensioneringsåldern används oftast genomsnittsåldern som nyckeltal.

Median

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften av de nypensionerade är yngre och hälften äldre än så. Vid beräkning av medianåldern används den ålder då pensionen börjar.
Medianåldern lämpar sig för att beskriva en typisk pensioneringsålder vid en starkt skev fördelning av fenomenet.

Ny arbetspensionstagare

Med nya arbetspensionstagare avses personer vilkas pension på basis av den egna yrkesbanan började under statistikåret eller vilkas pensionsrätt har börjat tidigare, men för vilka beslutet om pension getts först under statistikåret.

De som gått i deltidspension eller partiell förtida ålderspension betraktas inte som pensionerade.

Begreppen och definitionerna i statistiken presenteras på statistikens webbsida på adressen https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/faktisk-pensionsalder/.

Noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets register.

Pensionsskyddscentralen ansvarar för innehållet i arbetspensionssystemets centralregister och sköter och utvecklar den verksamhet som hänför sig till dem. Bestämmelser om PSC:s uppgift att föra register finns i lagen om Pensionsskyddscentralen (PSCL).

Utifrån registeruppgifterna dras det slutsatser om antalen nypensionerade, arbetspensionsförsäkrade och avlidna efter åldersklass. Analyserna utgår från totalmaterial.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Om betydande fel skrivs ett separat meddelande.

Aktualitet och punktlighet

Statistikuppgifterna publiceras en gång om året, i februari året efter statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas i PSC:s publiceringskalender för statistik på sidan https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/publiceringskalender/

Uppgifterna i statistiken är slutliga.

Samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har getts ut sedan år 2003 och tidsserien har producerats retrospektivt till statistikåret 1996. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till år 1983.

Statistiksiffrorna överensstämmer med statistikerna Arbetspensionstagarna i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Tillgänglighet och tydlighet

Statistikuppgifterna publiceras årligen på statistikens webbsida och i PSC:s statistikdatabas på adressen https://tilastot.etk.fi;.

Det fenomen som statistiken beskriver behandlas mera ingående i publikationen Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland som årligen ges ut i serien Statistik från Pensionsskyddscentralen.

En beskrivning av statistiken finns på statistikens webbsida https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/faktisk-pensionsalder/.

Närmare information om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst tilastot(at)etk.fi.

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: JARI KANNISTO