Pensionernas ersättningsgrad
EU och OECD producerar regelbundet utredningar och jämförelser av pensionsnivåerna i olika länder. OECD producerar rapporten Pensions at a Glance med två års mellanrum. I den jämförs pensionernas nivå och pensionsskyddets struktur och finansiering i OECD-länderna. Den senaste rapporten publicerades i november 2025. Den senaste utredningen är Europeiska kommissionens Pension Adequavy Report (den s.k. PAR-rapporten) som offentliggjordes i juni 2024. PAR-rapporten publiceras med tre års mellanrum.
Pensioner i OECD-länderna
I december 2025 publicerade OECD en utredning över pensionerna i sina medlemsländer. Rapporten Pensions at a Glance publiceras med två års mellanrum. I den jämförs bl.a. pensionsskyddets nivå, struktur och finansiering. I rapporten år 2025 fäste organisationen uppmärksamhet vid skillnaderna i pension mellan könen.
Finsk arbetspension på medelnivå inom OECD
OECD mäter framtida pensioners ersättningsnivån utgående från antagandet att en persons arbetsliv börjar vid 22 års ålder och fortsätter till den nationella pensionsåldern, 69 år i Finland. I jämförelsen av pensionernas ersättningsnivåer blir den pension som en finländsk löntagare med medelinkomst får något högre än OECD-medeltalet, om man räknar med både lagstadgade pensioner och obligatoriska tilläggspensioner. Då är medeltalet inom OECD 52 procent av den lön som personen fått före pensioneringen, medan siffran i Finland är ca 58 procent. För löntagare med låga inkomster är ersättningsgraden lägre än OECD-medeltalet (57,8 % mot 65,5 %) och för löntagare med höga inkomster högre (57,8 % mot 42,0 %). För Finlands del har det inte skett någon betydande förändring i ersättningsgraderna sedan den föregående jämförelsen.
I ersättningsgradskalkylerna har det tidigare också studerats hur pensionen behåller sin nivå under den tid den betalas. Som mått används då ersättningsgraden vid 80 års ålder. Enligt 2025 års rapport sjunker ersättningsgraden till 45 procent i medeltal i OECS-länderna. I Finland går utvecklingen i samma riktning i och med att ersättningsgraden sjunker till ca 51 procent efter 12 år med pension. Sänkningarna beror på indexjusteringen av löpande pensioner, som sällan direkt följer lönernas utveckling.
De högsta bruttoersättningsgraderna har arbetsagare med medellön, ca 80 procent, i Grekland och Spanien. I Polen är ersättningsgraden lite under 30 procent och lägst bland länderna i jämförelsen. I Finland är ersättningsgraden över medelnivån i OECD-länderna. I kalkylerna ingår både lagstadgade pensioner och arbetsmarknadspensioner.
Avsevärda skillnader mellan EU-länderna
The Pension Adequacy Report (PAR) görs i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna. I den görs en omfattande jämförelse av de europeiska pensionssystemen i synnerhet med tanke på hur tillräckliga pensionerna är både i nuläget (2022) och i framtiden (2062).
I rapporten finns ett stort antal olika indikatorer och alternativa beräkningar för att mäta nivåerna på ålderspensioner. I allmänhet omfattar beräkningarna ålderspensioner enligt lagstadgade pensionssystem, men beroende på land kan också arbetsgivarnas eller olika branschers arbetsmarknadspensioner (den s.k. andra pelaren) räknas med, om de står för en betydande del av pensionsskyddet i landet. Frivilliga individuella pensionsförsäkringar (den s.k. tredje pelaren) tas däremot i allmänhet inte med.
I rapporten studeras de pensionsnivåer som olika yrkesbanor leder till genom s.k. teoretiska ersättningsgrader (TRR). Pensionsnivån anges som både brutto- och nettoersättningsgrad efter en beräknad arbetshistoria, dvs. som proportionen mellan pensionen före skatt och lönen före skatt och pensionen efter skatt och lönen efter skatt. Genom att studera olika yrkesbanor får man också reda på hur t.ex. barnavård eller deltidsarbete påverkar pensionen. Dessutom kan man studera skillnaderna mellan ersättningsgraderna för personer i olika inkomstklasser.
I figuren intill visas ersättningsgraden för s.k. basfall (base case) i olika EU-länder enligt uppgifterna i PAR-rapporten. Det handlar om brutto- och nettoersättningsgraden för en person med medellön när personen går i pension år 2022 vid den nationella pensionsålderna efter 40 års i arbete. I en del länder har män och kvinnor olika pensionsålder, och i dessa fall presenteras männens ersättningsgrad. Motsvarande kalkyler har också gjorts med tanke på framtiden så att personen börjar sitt arbetsliv år 2022 och går i pension 40 år senare, år 2062, vid den nationella pensionsåldern.
Ersättningsgraderna i EU-länderna varierar sig mellan 105 procent (Nederländerna) och 33 procent (Estland). Den kalkylmässiga ersättningsgraden för finsk pension är drygt 62 procent. I allmänhet är nettoersättningsgraden högre än bruttoersättningsgraden bland annat p.g.a. beskattningens struktur. Skattegraden på högre inkomster är i allmänhet högre än på låga inkomster och därför är också nettopensionen och nettolönen i allmänhet närmare varandra.
På andra webbplatser: